Buqider Sliman

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.

Ameɣras Buqider Sliman: Imḍebber Aserdas Asertan deg Lwilaya tis-tlata Ccaf i yettɛassan ɣef iǧundiyen-is Talalit n umeɣras: Ilul-d umeɣras Ssi Sliman n Tiwal, isem i yefka i yiman-is deg tegrawla, ass n 06 Yennayer 1929 deg taddart n Tiwal, taɣiwant n tamnaṭ yettwagedlen, Tawilayt n Bgayet. D mmi-s n Ɛellawa akked Ɛabid Rqiya. Yetturebba-d deg yiwet n twacult iḥemmlen tamurt-is, d taẓawalit, tettawi-d aɣrum-is seg lxedma n wakal. Ssi Sliman yezweǧ deg useggas 1953 d Massa Crifa Dalil. Rnan-d ɣer-s sin n lwacul: Ɛellawa d Ǧamal.

Almad-is[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Am deg yakk tuddar n Tmurt n Yeqbayliyen, mi d-yelha weqcic, yessekcem-it baba-s ɣer lǧameɛ akken ad d-yelmed tira akked kra n tsurtin seg leqran. Dacu kan Ssi Sliman iruḥ deg useggas n 1946 ad ikemmel taɣur-ines deg tmeɛemmert n Yeḥya Aɛidli; i d-yezgan deg Tmuqra. Akken d-ttɛawaden fell-as, Ssi Sliman yewwi-d iman-is deg tɣuri yerna yettqadar leqwanen n temɛemmert. Dɣa, deg lawan-nni i yebda leqdic deg yiwet n tejmaɛt n umussu aɣelnaw, yeṭṭafaren timɛemmert taɛidliwt. Deg useggas n 1948, yekcem ɣer tesdawit n Zzeytuna deg Tunes tamaneɣt. Dɣa dinna, yettekka deg lagriv i xedmen inelmaden n Zzeytuna ɣef tɣuri, asmi qqimen 48 n timar (swayeɛ) ur ččin, i wakken ad seggmen anagraw (système) n uselmed.

Ssi Sliman ameɣnas: Yebda leqdic ɣef zik deg wannar asertan. Asmi yella yakan deg temɛemmert n Yeḥya Aɛidli, deg useggas n 1946, yekcem ɣer yiwet n tejmaɛt tabaḍnit yeṭṭafaren Akabbar n Weɣref Azzayri (PPA). Ssi Sliman yeqdec deg-s s wul-is, yesban-d iman-is d argaz bu tissas, yesɛan iseɣ (nnif). Asmi kfan taɣuri deg temɛemmert, netta akked yemdukal-is rzan ɣer Tunes i wakken ad snernin tamusni-nsen, dacu kan ur ttun ara daɣen amennuɣ asertan deg Ukabbar n Weɣref Azzayri.

Ssi Sliman aselmad[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Asmi d-yuɣal seg Tunes, yebda axeddim deg taddart-is. Ixeddem d ccix n lǧameɛ yerna yesselmad lwacul. Akken daɣen i yesɣaray at Taddart deg ddin akked tsertit, yessefham-asen-d timsal. Dacu kan, lḥif n twacult-is d lqella ideg tettidir tmurt demmren-t akken ad yinig ɣer tmurt n Fransa. Meɛna, sseba n rrwaḥ-is ahat mačči d annect-a. Tidet yiwen ur tt-yeẓri. Agrawli (amǧahed) Ɛabid Ɛumar, win iwumi ssawalen Muḥend Ameẓyan, yesɛan legrad n Sirǧan, yenna-d aya: “Ssi Sliman ssulin-t srid deg legrad, wer (mebla) ma iɛedda-d ɣef tseddarin nniḍen, acku yella yakan d ameɣnas i iqeddcen ngum (uqbel) tagrawla.

Ssi Sliman yuli ɣer wedrar deg useggas n 1956, aseggas ideg d-nuɣal si Fransa, nekk, netta akked Malek Ɛabid. Nekcem-d kan, nemlal d Lkumundu Ssi Ḥmimi deg taddart n At Xyar. Imi liḥala n wedrar tuɛer cwiṭ, Ssi Ḥmimi yeqbel imir-nni yakan ad yeṭṭef yid-s Ssi Sliman, yufa-t d bab n tmusni, yessen i tsertit. Ma d nekk, yeǧǧa-yi i wass nniḍen. Seg wass-nni, Ssi Sliman yuɣal d imḍebber asertan deg Tama tis-rebɛa n temnaṭ tamezwarut, i d-yeṭṭfen seg At Wertiran ar Xerraṭa. Yeqqim deg-s sin iseggasen, seg 1956, aseggas n walluy-is ar wedrar, ar 1958 aseggas ideg yuɣal d imḍebber deg Tama tis-rebɛa, s legrad Ddaw-Lyuṭna, seddaw Ɛumer Aḥafṭi, i mazal yeddren akka tura.

Deg useggas 1958, ibeddel ɣer tama tis-tlata anda yuɣal d aqerruy ɣef iǧundiyen yakk n Tama tis-tlata akked tis-rebɛa. D netta i ten-yettawin ɣer imukan yelhan i ṭṭrad”. Ikemmel ugrawli deg awal-is ɣef ssi Sliman, yenna: “Cfiɣ mlaleɣ-t-id yiwet tikkelt deg taddart n At Jɛad, yessuter-d deg-i ad t-sɛafeɣ, nniɣ-as ulamek, acku fkan-iyi-d lxedma, yessefk ad tt-kemmleɣ. Netta yenna-yi-d belli ɣur-s lamer ad d-yejmeɛ yakk iǧundiyen akken ad ten-yessufeɣ seg Tama tis-tlata, imi sya d asawen ad tiwɛir nezzeh tegnit fell-aɣ. Syinna yesteqsa-yi-d anda i tedduɣ i wakken ad yi-d-yaru ttesriḥ. Imi s-nniɣ anda, yefka-yi-d lkaɣeḍ n uɛeddi”. Ma d Dduktur Yeḥya Buɛziz deg udlis-is “Lɛerc n At Ǧeɛfer, Amezruy akked Tɣerma”, deg usebter wis 231, iwekked-d belli Ssi Sliman rran-t ccifan n Twilayt tis-tlata d imḍebber n Temnaṭ, yeṭṭef tlata n Tamiwin: tis-tlata, tis-rebɛa akked tis-xemsa. Aya ilmend n termi-ines (tteǧruba) deg wannar, tiḥirci-ines akked leḥmala-ines i lxedma. Wameg, mačči menwala kan ad yeṭṭef Tamiwin-a, aladɣa deg tallit-nni ideg qerriḥet teswiɛt. K ra seg ṭṭradat n Ssi Sliman: Yeḍra yiwen n ṭṭrad deg useggas 1959, deg leḥriṣ-nni n Jiniral Cal. Tella terbaɛt n Ssi Sliman deg Butwab, ma d tin n Seddiq n At Ɛli deg taddart n Tensawt. Deg yiwen n wakud (lweqt), kkren sin imenɣiyen, yiwen deg Tensawt, wayeḍ deg Butwab, seddaw tecḍaṭ n Ssi Sliman. Yeḥka-d Ssi Muḥend Ameẓyan aya: “Deg ṭṭraḍ-nni, Ssi Sliman yettwaǧreḥ nezzeh deg uḍar-is ayeffus. Ruḥeɣ wwiɣ-t-id seg Butwab ɣer taddart n Tuddar, ɣer ugrawli Lḥaǧ Meḥmud Dulbar, win i sen-tt-yessnen i lbumbat. Dɣa, yeqqim dinna Ssi Sliman ass d akemmali. Syinna, tewwi-t terbaɛt n Ɛemmi Rrabiɛ seg At Ɛebbas ar Umalu, i wakken ad idawi ɣer tegrawlit Yamina Umalu, tameṭṭut n Lbacir Celliq.

Yeqqim dinna almi d asmi yeḥla yakk. Syinna yuɣal-d ɣer terbaɛt-is i wakken ad ikemmel imenɣi d umnekcam arumi. Ssi Sliman yella ur yesserkad ara iman-is alma yekfa ṭṭrad akken yessefk. Yerna, d netta i yettɛassan ɣef iǧundiyen-is, mačči d iǧundiyen-is i yettɛassan fell-as. Akka i yeqqim almi i yemmut. Ameɣras iwumi d-iqebbel Rebbi ddeɛwat-is: Yeḥka-d ugrawli Lḥaǧ Muḥend Akli, n Udrar n Sidi Yidir, yiwet n temɛayt tameẓaynt meɛna s wazal meqqren, teḍra-yas i Ssi Sliman imi yella deg yiwen n ṭṭrad ideg ten-ɣelben irumiyen. Imi yeḥḥulfa s twaɣit ara yeḍrun i yiǧundiyen-is, yerfed ifassen-is ɣer igenni, yenna i Rebbi “ma yella d tidet aql-ik ɣer yidis n yigrawliyen, sken-aɣ-d lberhan-ik”. D lewhayem, ur ɛeddant ara kra n tmercin (ddqayeq), agut iɣumm-d yakk adrar. Syinna ṭṭfen-as-tt d tarewla, menɛen-d seg lmut ur nreḥḥem. Tadyant-a imir-nni tettwassen nezzeh s yisem n Timeɣrest d Yiseɣ.

Yenna-d daɣen ugrawli Ɛellawa Seɛdawi “Ssi Sliman yella deg Tama tis-xemsa aked tis-tlata anda i d-yessuget weɛdaw arumi tiyitiwin-is. I wakken ur ttwaṭṭafen ara netta d iǧundiyen-is, Ssi Sliman yesseqdec aṭas n leɛfayes n trewla i wakken yelḥu gar tamiwin-a. Dɣa, sebba n temlilit-iw yid-s d lamer i ɣ-d-yettunefken i wakken ad d-ruḥeɣ seg Tama tis-tlata ar Tama tis-xemsa. Imi d-newweḍ ɣer Butwab, ssneɣ-d Lyuṭna Ssi Sliman. Cfiɣ yiwen wass, asmi nella deg taddart n Tuffirt, anda qqimen waṭas n yimḍebbren d iǧundiyen n Tama tis-tlata d tis-xemsa, deg-sen Ccix Yusef Ayeɛlawi, Seddiq Umeḥfi, Ssi Sliman, Yedris Axyari akked Ssi Lbacir. Neṭṭef deg rebɛa yid-neɣ taɛessast deg yiwet tiɣilt iwumi semman Tasra. Ɣef lewhi n rrebɛa n ssbeḥ, nesla i yimesli (ṣṣut) n licarat d ikamyunen n lɛesker, usan-d seg Ilmayen, teddun ɣer Tmuqra, Tuffirt akked Bicer. Imi msefhamen yimḍebbren amek ara xedmen, fkan-aɣ-d lamer ad nerr ɣer At Ǧeɛfer, imi amkan-nni ur isemmeḥ ara ad newwet deg-s arumi, aladɣa imi nutni deg waṭas yid-sen. Ass-nni, d lemziya iḥḥun-aɣ Rebbi kan, nexser anager (ala) rebɛa n yergazen. Kra n wussan kan akka ar deqqal, nekcem ɣer Butwab, neqqim deg-s tlata n wussan. Cfiɣ daɣen ɣef yiwet n tikelt, nekcem-d ɣer taddart n Butwab, yellan d tamnaṭ yettwagedlen (Zone interdite), ulac deg-s yakk imezdaɣ, nensa iḍ dinna. Ɣef lewhi n rebɛa neɣ lxemsa n ssbeḥ, ffɣen azal n 05 iǧundiyen akken ad sfeqden ma yella kra. Yiwen deg yiǧundiyen-nni nessawal-as Musṭac, n At Wertilan. Dɣa, tekker gar-asen d irumiyen. Imi nesla i uḥlalas yeṭṭerḍeq, nfaq belli yella wi ɣ-yessezen. Ṭṭrad imir-nni yuɣal meqqer. Amenzu i yeɣlin deg wannar n yiseɣ d ameɣras Ḥsen n Wasif Lmersa. Ar deqqal, neẓra belli ula d Ssi Sliman, Seddiq Umeḥfi akked Ṭaher Cawec Ɛli, amaray n Ssi Sliman, wwḍen leɛfu n Rebbi. Amḍiq umqit ideg ɣlin isem-is Bufenzar. I usmekti, Ssi Sliman yenna-yaɣ-d ilaq ad nerwel ɣer tiɣilt ɛlayen yakk i wakken ad neslek seg twaɣit, meɛna Seddiq Umeḥfi yugi, tesseɣleḍ-it tignewt ixesren ass-nni. Yefka-yaɣ-d lamer i wakken ad nerr ɣer wedrar Umizar. Imi newweḍ ɣer dinna, aɣemɣum yessa-d ddunit, afus-ik ur ttɛeqqleḍ ara, yerna nesla i lheffa n lɛesker. Imi d-nuɣal ɣer Butwab akken ad sen-nini i yimḍebbren d acu i nesla, yerra-yaɣ-d Seddiq Umeḥfi belli ayen nesla mačči d lheffa n lɛesker meɛna d tin n yilfan. Imi d-yeflali yiṭij, nufa belli lɛesker yeṭṭef yakan tiɣaltin yakk i ɣ-d-yezzin. Cfiɣ ass-nni, nwala sdat-neɣ amek d-ṭṭfen s ufus Lexḍer Makur, imi akken yeffeɣ ad isebbel iman-is, dacu kan tameẓyant-is texdeɛ-it, tettwaɣ, ur tekkat ara. Imi nwala belli lɛesker yeḥreṣ-aɣ-d nezzeh s tɣaltin ufella, neɛreḍ ad nerwel ɣer tama nniḍen. Ssi Sliman yella yeddem rradyu Philips. Tezzi-d fell-aɣ llavyu, tessefqad. Yewwet-itt Seddiq Umeḥfi s rrṣaṣ, terwel. Umbɛed, teqqel-d i tikelt nniḍen, tewwet-d Seddiq Umeḥfi tḍegger-it, yemmut menṭeq. Ɛerḍeɣ ad d-jemɛeɣ tamekḥelt-is, tewwet-iyi-d, dɣa yeɣli-yi sslaḥ-iw ula d nekk. Taswiɛt ass-nni teḥreṣ nezzeh. Ɣliɣ-d gar sin idisan n lɛesker, sliɣ i tiyitiwin n Ssi Sliman s tmekḥelt-is tamarikanit. Imḍebber arumi, ifaq belli tiyitiwin-a kkant-d sɣur yiwen seg yimḍebbren igrawliyen, dɣa yenna-yasen i yiǧundiyen-is ad d-zzin tixenfiyac-nsen ɣer Ssi Sliman. Awah mačči d tiyitiwin n Ssi Sliman tili ur yi-d-tufim ara assa gar-awen. Aya yesbanay-d amek Ssi Sliman, imḍebber, yettɛassa ɣef iǧundiyen-is.”

Ameɣras Ssi Sliman, asmi tefra tegrawla, semman ɣef yisem-is Tasnawit Buqider Sliman deg At Wemɛuc, Tawilayt n Bgayet. Akken daɣen i d-teffeɣ s yisem-is yiwet n terbaɛt n yinelmaden n uɣerbaz aserdas n Tici. Aya d drus kan n lxir i yuklal. Ad yessers iɣessan-is deg talwit. Tudert n lebda d yiseɣ i yakk imeɣrasen, yal yiwen s yisem-is.

• Tukkist seg weɣmis Al-Mustaqbal n wass 10 yulyu 2005, Un 634 • Yerra-t-id ɣer teqbaylit Berkus Tiwal