At Berqa

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Ḥannibaɛl Berqa, aɛeyyal akk yettwasnen gar Wat Berqa.

At Berrqa ( s tefniqt 𐤁𐤓𐤒, s tlatinit: baraq), d tawacult yettwassnen deg Qerṭaj taqdimt, amur ameqqran n yiɛeyyalen-is llan d iɛdawen n Ṛum taqburt , isem-nsen yekka-d si tkenɛanit ideg qqaren Baraq ( s thibrut: ברק‎ , s taɛrabt برق s tmaltit berqa) id-yemmalen lebreq s tutlayt n tmaziɣt "lebreq", aẓar agi n BRQ nettaf-it deg tutlayin tiqdimin akka am takadit d tsumrit. Awal-agi n "At" d timmerniwt akken ad d-yemmel belli d aɣara n twacult akka am mi ara ad d-iniḍ At Yanni anamek-is d tawacult n Yanni.

Amezruy[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deg tallit tis 3 send talalit, At Berqa llan d yiwet seg twaculin n Lqella tanesbaɣurt (tuliɣarcit) i yḥekmen Qerṭaj. Faqen belli asewseɛ i txeddem Ṛum deg yilel agrakal ad d-yawi imihan imeqqranen ɣef teflukin tiqerṭajiyin d uxeddim-nsen, nnuɣen deg nnfaq abuniqi amenzu (264-241 ST) heyyan-d iman-nsen i yimenɣi wis sin (218-201 ST).

Bnan Wat Berqa aṭas n temdinin deg temcagzirt tibirit, kra mazal-iten ar ass-a s yimezdaɣ-nsent ad d-nebdert: Mahón d Qart Hadast ( I wumi qqaren s tlatinit Carthago Nova neɣ "Qarṭaj tamaynut") tura di tmurt n Sbenyul qqaren-as Carthagena, qqaren belli tamdint n Barṣa neɣ Barcelona yekka-d yisem-is seg twacult n Berqa-agi dɣa, yuɣal si Barqa-luna ɣer Barcelona, maca taki d turda kan mazal ur d-ban ma dited neɣ ala.

Iɛeyyalen n twacult[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Iɛeyyalen n twacult yettwassnen d wigi :

idrimen s wudem n Azdurbaɛl Berqa

Ababat Hamliqar Berqa (275-228 ST) d ajiniral aqerṭaji deg yimenɣi abuniqi amenzu daɣen deg yimenɣi n yiceffaren (240-238 ST), si karuh-is i Ruman yesgul mmi-s Ḥanibaɛl Berqa deg ukafan belli ur yettili ara d ameddakel n Rum i lebda. Mi texṣer tmurt-is sdat ruma yexdem deg tmehrasin tiqerṭaǧiyin deg temcagzirt tibirit, ideg yeɣreq deg yiwen n wasif.

Hamliqar d tmeṭṭut (ur nessin ara isem-is) sɛan seddis n yigerdan, kraḍ n warrac uɣalen akk d ijiniralen yal yiwen deg ubrid-iis, kraḍ n teḥdayin uɣent irgazen yellan d imeddukal n twacult n Wat Berqa.

  • Yelli-s tamenzut tezweǧ d Bumliqar, turew-d Ḥennu.
  • Yelli-s tis snat (ur nessin ara ula d nettat daɣen isem-is am nettat am weltma-s am yemma-s) tezweǧ d Azdurbaɛl Aḥeqqi.
  • Yelli-s tis kraḍ, ur nezri ara daɣen isem-is tezweǧ d Narabas d yiwen n yiqerra inumiden, yiwen n umaru iwumi qqaren  Ɣustaf Flubir (Gustave Flaubert) yessugen-d isem-is seg tidmi-ines, isemma-s deg udlis-is Salammbu.
  • Ḥannibaɛl Berqa (247-182 ST) d mmi-s amenzu n Hamliqar qqaren-d belli d aɛdaw ameqqran n Rum, d netta i yrebḥen tanegluft n Kanay (216 ST) maca yexṣer tanegluft n Zama (202 ST). Ḥannibaɛl yuɣal yettwassen s uzgar n yidrurar n Waleb (Alpes) s 60,000 n yiserdasen d 38 n yilfan.
  • Azrubaɛl Berqa (neɣ daɣen Ṣaderbaɛl) (247-207 ST) d netta i yḥuman tiomdinin tiqerṭajiyin deg temcagzirt tibirit mi akken Ḥannibaɛl yunag ɣer Ṭelyan deg 218 ST. Mi yella ɣef uqerru n lemùɛawnat ara yessigɛhden gma-s Ḥannibaɛl deg 207. Yexṣer imenɣi yettwanɣa deg tnegluft n Meteryus.
  • Magu Berqa (neɣ daɣen Magun) (243-203 ST) d aqcic wis kraḍ n Hamliqar, yella ɣer tama n gma-s yettwassnen aṭas deg tneglufin-is, yella yetturar aḥric ameqqran deg-sent, d tasarut i wakken ad rebḥen imenɣiwen-nsen.