Amseqdac:Amussnaw Urisga/Loudspeakers in mosques

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Asawaḍ unnig di tmezgida deg Maleka, Malizya.
Tugna:Hyderabad (Red Minaret) cropped.jpg
Tacṛaft n tmezgida deg Hyderabad, Pakistan sufella-s yisawaḍen unnigen.


Di tazwara n tasut tis 20 i d-isnulfuyen tikkelt tamezwarut isawaḍen unnigen, sakkin sersen-ten-id di tmezgidiwin deg useggasen n 1930 akken ad ssawḍen tuddan (asiwel i taẓẓalit)[1] tikwal daɣen tagellayt n wass Lǧemɛa.

S umata, isawaḍen unnigen n beṛṛa ttilin sufella ticṛafin tiɣezfanin, seqdacen yid-sent semmus iberdan deg wass i usiwel n taẓallit, tikwal si qquz n ṣṣbeḥ. Kra n tmezgidiwin sεan isawaḍen unnigen taɣuct-nsen tettaweḍ ar 5 n ikilumitren.[2] Deg temnaḍin i sεant ugar n yiwet n tmezgida, taɣuct n yisawaḍen unnigen tseffeḍen,[3] ladɣa deg tanzayt imi ur nesli i kra.

Asveddi n usawaḍ unnig di tmezgida yeḍra-d abrid amezwaru deg 1936 di Masjid Sultan deg Singapur. Ɣas akken kra n midden i llan di tmezgida nni ikcem-asen ccekk ɣef amellil n wanagraw aẓṛuṛan amaynut, tuget seg-sen umnen belli d ayen ilezmen akken ad tesεeddi taɣuct n win ixedmen tuddna lḥess n tamdint.[4] Usedfay n tuddna s strisiti yuɣal-d d amagnu di tmura am Tturk d Lmerruk,[5] ma d tmura nniḍed am Timura n Wadda 7% ar 8% n tmezgidiwin qedcen s yisawaḍen unnigen akken ad ssawlen i midden ad ẓallen.[6]

Annect n lḥess i d-yekkan seg yisawaḍen unnigen yeǧǧa-d taneɣlift n timsal tineslamin n Suεudiya ad tessufeɣ taɣtest di taggara n Mayyu 2021 qqaren deg-s belli ur yilaq ara ad iεeddi imesli n yisawaḍen unnigen n tmezgidiwin "afkraḍ n ufellay", akken tella d tanaṭ i isnulfan aṭas n uzernen di tgelda taneslemt.[7]

Aẓayeṛ aɣadem[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Llan aṭas n unjugen mgal asiwel i taẓallit taneslemt di tmura am Lalman, Taswist, Fransa, Tagelda Yedduklen, Tutrict, d Biljik. Kra n timdinin deg Tefriqt gedlen s yiman-nsen aseqdec n tmizgidiwin s yisawaḍen unnigen[8] akked kra n timazdayin deg uwanak n Michigan.[9]

Deg Wambeṛ n 2016, anavad n Israyel yermes asumer i agdal n useqdec n yisawaḍen unnigen sɣur tisuddiwin timasɣanin deg lawan n usgunfu.[10]

Tanmegla[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tella aṭas n tanmegla mgal asveddi n yisawaḍen unnigen sufella tmezgidiwin di tmura anda llan inselmen d imidrusen maɛna daɣen di tmura s tugett taneslemt.

Lalman[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deg Köln, Lalman, asumer i taṣuki n tmezgida talemmast n Köln yufa aṭas n uzɣin sɣur kra n yimezdaɣen; agdal n usnezwi n tuddna s yisawaḍen unnigen yella gar tiwtilin imezwura ilezmen ɣef imedhalen n tmezgida ad msasin fell-as akken ad awin arrag i tameṣkiwt.

Lhend[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Di Lhend, yemsarmuden mgal avluleɣ n wahit ssawlen i tisekreẓt ɣef useqdec n yisawaḍen unnigen sakkin sseɣreten belli asɣen ur yelli d tasureft i urkaḍ n yilugan n wahit. Deg 1999, deg uskasi ɣef agdal imsulles n yisawaḍen unnigen sufella tmezgidiwin, kra n yimalwayen yisertiyen di Lhend nnegmen midden sqedcen s yisawaḍen unnigen akken ad snuflun aqmar di tmetti, sakkin sḥercen taɣewwaɣt deg Nandurbar, di 10 n Wamber, 1999.

Indunisya[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Indunisya, d tamurt akk i yesɛan aṭas d yinselmen testeεref belli leqdic assuget s yisawaḍen unnigen sɣur tmezgidiwin-is yella d aɣilif awenḍan yemmuger-d tisɣal tunṣibin.[11] Lameεna, deg Ɣuct n 2018, fkan-as i tmeṭṭut teccetka-d ɣef lḥess n yisawaḍen unnigen n tmezgida tadigant taẓiṛt n 18 n wayyuren deg usekraf, sakkin sserɣen tirkaf 14 n yifukan yibudiyedeffir acetki-ines.[12] Aha tessufeɣ-d taneɣlift n yisekkin imasɣanen n Indunisyaon kra n tiwelhiwin ɣef leqdic s yisawaḍen unnigen.[13]

Timselɣa[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Talɣa:Islamic architecture