Aller au contenu

Aliksandr Ameqqran

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Aliksandr Ameqqran
roi de Macédoine (fr) Suqel

336 BCE - 323 BCE
Philippe II de Macédoine (fr) Suqel - Alexandre IV Aigos (fr) Suqel, Philippe III de Macédoine (fr) Suqel
pharaon (fr) Suqel

330 BCE - 323 BCE
Darius III (fr) Suqel - Alexandre IV Aigos (fr) Suqel, Philippe III de Macédoine (fr) Suqel
Tameddurt
Talalit Pella (fr) Suqel, 20 Yulyu 356 BCE
Taɣlent royaume de Macédoine (fr) Suqel
Lmut Babylone (fr) Suqel, 10 Yunyu 323 BCE
Ideg n uẓekka Taskendrit
Tamentilt n tmekkest isragen igamanen (fièvre typhoïde (fr) Suqel)
Tawacult
Baba-s Philippe II de Macédoine
Yemma-s Olympias
Tissulya akked Parysatis (fr) Suqel  (324 BCE -  323 BCE)
Stateira (fr) Suqel  (324 BCE -  323 BCE)
Roxane (fr) Suqel  (328 BCE -  323 BCE)
Abusin Barsine (fr) Suqel
Bagoas (fr) Suqel
Héphaestion (fr) Suqel
Campaspe (fr) Suqel
Arraw-is
Atmaten-is d yissetma-s Europa de Macédoine (fr) Suqel, Philippe III de Macédoine (fr) Suqel, Caranos (fr) Suqel, Cléopâtre de Macédoine (fr) Suqel, Cynané (fr) Suqel d Thessaloniké (fr) Suqel
Tawacult
Tawsit Argéades (fr) Suqel
Tiɣri
Tutlayin grec ancien (fr) Suqel
Iselmaden Aristot
Anaximène de Lampsaque (fr) Suqel
Amahil
Amahil asertay, chef militaire (fr) Suqel d monarque (fr) Suqel
Influenced by Aristot
Military service
Taseddart commandant en chef (fr) Suqel
Yennuɣ deg guerres d'Alexandre le Grand (fr) Suqel
Taflest
Asɣan religion grecque antique (fr) Suqel
mythologie grecque (fr) Suqel

Aliksandr Ameqran (s tagrigit taqburt : Ἀλέξανδρος ὁ Μέγας / Aléxandros ho Mégas ou Μέγας Ἀλέξανδρος / Mégas Aléxandros) neɣ Aliksandr wis tlata, illul ass n 22 yulyu 356 s.t.-S-Ɛ deg Pella, yemmut ass n 13 yunyu 323 s.t.-S-Ɛ deg Babel. D agelid n Tagelda n Masidunya (336-323 s.t.-S-Ɛ)[1].

Aliksandr Ameqran yewṛet tagelda ijehden deffir mi yettwanɣa baba-s, Filip win sin. Yuɣal yebda-d aɣawas-nnes n ussehres n tgelda n tafaṛsit, yerna yesselwi yiwen umennuγ n mraw n yiseggasen. Yerbeḥ imenɣiyen imeqqranen am Granicus (334 uqbel talalit n Lmasiḥ), Issus (333) d Gaugamela (331), d ayen i t-yeǧǧan ad yeɣleb akk Tagelda Tafarsit. Syin akin, idegger imenɣiyen -is arma d lhend, maca iserdasen-nnes ugin ad ddun ugar ɣer sdat. Yemmut deg useggas n 323 uqbel talalit n Lmasiḥ deg Babil.[2]

yesbedd azal n snat tmerwin(ɛecrin) n temdinin, gar-asent Iskenderya deg Maṣer, yerna yessebɣas aẓeḍḍa n yedles n Yihelniyen. Tagelda-nnes tebḍa deffir ma yemmut gar yijiniṛalen-nnes, idyudikin.

Tamacahut-is tettnerni si zik, ladɣa deg ungal n aliksandr i ixelḍen amezruy d usugen. Ttwalin-t d asaḍ aṛebbani, fkan-as tamudemt-is i waṭas n wudmawen imezruyanen, seg ruma taqburt armi tallit-agi tatrart. aṭas i t-iwalan d amedya u aṭas i d-yugmen seg-s ama d imsellḥen n Urupa, ama d iɣerfan n Asya s yisem n Iskandar. Tazrirt-is ad tt-naf deg tẓuri, deg tsekla d wansayen ar ass-a.

Iɣbula usriden

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ur d-yeqqim ula d yiwet n tnagit taseklant n leḥkem n aliksander, amesnazray-is kalstane yeǧǧa-d kan kra n ticeqfatin n tira. Tiḥkayin n yemdukal n Iskender (Ptolémée, Aristobulus, Nearchus, Onesicritus, Chares) ur llint ara, maca sɛant azal ɣef Diodorus Siculus, Arrian, Plutarque ed Quintus Curtius. Clitarque, ɣas akken ur yettekka ara deg unekcum-nni, yella yebna ɣef yirciven tunṣibin akked tnagiwin.

Arciv n tgelda, am Ephemerides n Eumenes n Cardia, ruḥen u ɛerqen ula d nutni daɣen, Tibratin i as-yettunefken i alexandre llant, maca tidet-nsent d ayen uben ara, Kra n teftarin tunṣibin deg-sent ajerred n tirawin d tedrimt, ineggura-a ttaken-d isalan isertiyen d yidamsanen yesɛan azal amuqran.

Iɣbula arusriden

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Timucuha kan ay d-yeqqimen usan-d seg yimedyazen d imeskaren n Tgelda Tarumanit Taɛlayant. Sin n wansayen n umezruy i d-yeffɣen:

  • Ayen iqqarben ɣer tidet s waṭas d Arrian d Plutarque, itekkan ɣef tira n Ptolémée d Aristobulus. Arrian yettmuqul deg tidyanin tiserdasiyin ma d Plutarque yesleḍ deg awadem n Aliksander.
  • Win n ucebaḥ s wudem n tayri am win n d Diodore, Quinte-Curce d Justin, yewwi-t Clitarian. Diodore d Quinte-Curce cebḥen udem n Aliksander, ma d Justin yuwey-d tikli n uzɣan ugar.

Iɣbula arkyulujiyen

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ayen ay d-yeqqimen seg tgelda n Aliksander qlilet, imi tagelda-nnes tella d tawezlant. Amur ameqran seg Teskenderyatin ur d-qqiment ara, anagar tin n Maṣer. Tiṣekkiwin n tẓuri n tura ɣas ini ruḥent akk, maca ttilint-d kra n tenɣal tiṛumantiyin. am tfelwiyin yettwassnen n Pumpei.

Tigra tineggura

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ayen i d-ufan imusnawen d tiɣawsiwin timaynutin snernant tamussni ɣef Aliksander:

  • Yiwet n tfelwit n Babil tenna-d s ṣṣeḥ belli yemmut deg 10-11 yunyu 323 uqbel talalit n Lmasiḥ.
  • Iḍrisen iramiyen i d-yettmeslayen ɣef rrwel n Isamariyen zdat n Aliksander di 331 uqbel talalit n Lmasiḥ.
  • Tadrimt n wureɣ ay d-ufan deg Afɣanistan tezmer ad d-tessken Aliksander yelsan aqerruy n yilef.
  • Yiwen n umqam n Aliksander ɣer Lbahariya deg Maṣer iwekked-d dakken yeṭṭef aneggaf aferɛun.
  • Ixerban n yiwet n temdint yettwaḥerzen, Qaletaga Darband, ay d-yesbedd Aliksander deffir Gaugamela, ttwassen s ussway n tfelwiyin n yigenni n CIA.

Temẓi d usegmi

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Talalit d imawlan

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Aliksander Ameqran ilul di Pella deg useggas n 356 uqbel talalit n Lmasiḥ. mmi-s n Filibus wis sin n Masidunya d Ulimpiya n Ipirus. Yettwali d akken yesɛa sin n lejdud yesɛan azal : seg Hirakles s baba-s, seg Achilles s yemma-s. Ttwasqedcent tmucuha ɣef tlalit-nnes, kra qqaren-d d akken d mmi-s n Zeus neɣ n ferɛun Nectanebo II.[3]

Tazrirt tadelsant n aliksander

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Imasiduniyen ttwalin-ten s tɣawsiwin yemgerraden ɣef leḥsab n yiɣbula iqburen: kra ttwalin-ten d Iyunaniyen, wiyaḍ d “iberraniyen n tlemmast”. D acu kan, tutlayt d ddin n Imasiduniyen d iyunaniyen, yerna Aliksander yettḥulfu s lqerb d akken d agrikki. Yettwaḍḍef s yedles agrigi, ladɣa s Iliad n Homer, ay yettwali d amzun neɣ d tamudemt n tesnuddest(tastratijit) taserdasit.[4]

Tazrirt n aristut

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Yeɣra mliḥ seg wasmi ay yella d amecṭuḥ, Aliksander yuɣal d anelmad n Aristote gar 342 d 340 uqbel talalit n Lmasiḥ. Ayen yesselmad yekka-d nnig n tmusni: Aristote yessebded-d tamuɣli n udabu ay deg agellid amasiduni yessefk ad yesdukkel Yunan wa ad yessebded taḥellitit(hellénisme). Yessekcem-as daɣen imenzayen n tdukli (philia) d tuẓulin n tmelwi i d-yettawin tazrirt meqqren i wayen i d-iteddun deg imennuɣ-nnes n yimal.

Agellid n Masidunya

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

anekcum ɣer udabu (340-336 uqbel talalit n Lmasiḥ)

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ddaw n Filipus II, Masidunya tuɣal d tazmert tameqrant deg Yunan. Aliksander, deg 18 n yiseggasen kan, yessken-d tizemmar-nnes tiserdasiyin deg yimenɣi n Chaeronea (338 qbel talalit n Lmasiḥ) s ussehres n Tbaṭiyunt Taqdimt n Thèbes. Yettwasemma d anemhal (régent) deg useggas n 340 uqbel talalit n Lmasiḥ. yerna yella d aselway n lḥemla-nnes taserdasit tamezwarut aydeg yerbeḥ mgal teqbilin titrarsiyin deg 339 qbel talalit n Lmasiḥ. Yiwen n ccwal asertan deg 339 yerra-t deg ccwal d baba-s, maca ssawḍen ad msefhamen send timenɣiwt n filibus deg 336 uqbel talalit n Lmasiḥ.

Asekcem ɣer udabu (anebdu n 336 uqbel talalit n Lmasiḥ)

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deffir ma nɣan Filipus wis sin, Aliksander yettwasbedd d agellid deg leɛmer-is 20 n yiseggasen. I wakk-n ad yeḍmen tagelda-nnes, yekkes imenzaɣen-is(ixṣimen-is) gar-asen mmi-s n ɛemmi-s Amyntas IV, yerna yeǧǧa yemma-s Ulympias ad tessewjed lmut n Cleopatra, tameṭṭut tis snat n Philip. Ilaq imiren ad d-yesbedd adabu-ines mgal timdinin tiyunaniyin i yettqabalen adabu-ines.

Tikliwin n ugafa (tagrest 336 – anebdu 335 uqbel talalit n Lmasiḥ)

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Uqbel ma yenṭeg ɣef Umenkud Afarsi, Aliksander yessaweḍ tiḥemliwin akken ad iḥudd tilisa-nnes. Yemḥeq Getes d Triballes deg ugafa n Danub, syin iqubel Illyrians, iḥettem-iten ad ssersen imrigen-nsen(leslaḥ-nsen) deffir trennawt deg lḥers n Pelion.

Tanekra n temdinin tiyunaniyin (amwan-tagrest 335 uqbel talalit n Lmasiḥ)

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

yettfaṛasen ccwal di masidunya, Thèbes tekker-d mgal n leḥkem n Masidunya, yerna Darius wis 3 n Faṛs yella yettɛawan-itt s tuffra. Aliksander yerra-d s tɣawla, yemḥeq tanekra-nni yerna yesserɣ Thèbes, dɣa s waya, imezdaɣen-nnes qqlen d aklan. Atina, ɣas akken d taɛdawt, tettwaḥrez s lmendad n yemseftiyen-nnes.

Tigawin-a jjant Aliksander ad yessejhed adabu-nnes wa ad d-yessewjed tikli-nnes mgal Tgelda Tafarsit.

Aliksander Amḥaddi

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Iswiyen d tazwara n tuffɣa deg Asya

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Alexander yeṭṭef asenfar n baba-s, Filipus wis sin, iswi-nnes d asdukkel n Yigrikkiyen mgal Tgelda Tafarsit. Deffir ma yesseǧhed adabu-nnes deg Legrig yerna yerẓa tigrawliwin yellan mgal-is, yessewjed lɛesker-nnes yerna yezger Hellespont deg 334 qbel Sidna Ɛisa. Iswi-nnes amezwaru netta d aslelli n temdinin tiyunaniyin ay yellan ddaw n tmehla (domination) n Yifaṛsiyen d ussehres n weɛdaw uqbel ad d-yili unekcum meqqren ɣer zdat.

Taredsa n Aliksander d tesnuddsin-nnes tiserdasiyin

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Taredsa-s tella deg-s yiwen ukulwaṛ amasiduni amellil, iɣallen n yimnayen iẓewren illan d ifessasen, d wallalen n lḥers. taktikit n "afḍis d umasmer" tesdukkel iɣallen n yiḍarren d yimnayen akken ad terreẓ acengu. Tugrint-is d temɣer-s tameqqrant deg unnar n taktik ttaken-as-d lfayda meqqren ɣef Yifarsiyen.

Tarennawt tamezwarut deg Asya tamecṭuḥt

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Mi d-yers Aliksander deg Asya, yerbeḥ deg yimenɣi n Granicus, dɣa s waya ay d-yeḍmen adabu ɣef Frijya d Lidya. Sakkin, yeṭṭef aṭas n temdinin n tlisa, gar-asent Miletus d Halicarnassus, dɣa s waya ay yessejhed amkan-nnes.

  1. azday s tafransist Alexandre III, deg larousse.fr.
  2. P. Pédech, , CEA, 1984, p. 40.
  3. Plutarque, Alexandre, 2, 1.
  4. Arrien, Anabase, I, 16, 7 ; II , 7, 4 ; II, 14, 4.