Adolf Hitler

Adolf Hitler (ilul di 20 yebrir 1889 deg Braunau am Inn, deg tmurt n Tutrict yemmut deg 30 yebrir 1945 deg Berlin) yella d amdan asertay almani, aselway n Lalman seld Führer. Igelled s ukabar i t-ixelqen deg 1921, d NSDAP (Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei), yeslul-d daɣen Reich wis III u ilmend-is tezwar Imenɣi amaḍlan wis II. Sɣur-es id yeslul-d daɣ isem n tnazit.
Adolf Hitler (ilul deg 1889 di Tmurt n Utric, yemmut deg 1945 di Berlin) yella d amselway ummud Almani ay d-yeglan s yiwet n twaɣit tameqqrant akk deg umezruy n ddunit. Yella d axater deg Ukabar Nazi, yesbedd adabu aɣrudan di Lalman, yerna d netta ay d amasay ameqqran ɣef tlalit n Ṭṭrad Amaḍlan Wis Sin d Tanɣaɣreft n Udayen.
Amecwar-is Ummud (Abrid-is ɣer Wadabu)
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Iseggasen n Viyana (Vienne): Hitler ilul di Tmurt n Utric (Autriche), mačči di Lalman. Yella yebɣa ad yuɣal d amsuneɣ maca ur t-qbilen ara deg uɣerbaz n tẓuri n Viyana. Tudert-is di Viyana tella d taweɛṛant, yedder aṭas di laẓ d lmeḥna. Deg tallit-a, yebda yesseɣray (yettḥemmil) tikta n miḥyaf d lkarha n Udayen, ay yellan s waṭas di Viyana deg lweqt-nni.
Iseggasen Imezwura d Ṭṭrad Amezwaru: Hitler yella la yebɣa ad yuɣal d amsuneɣ maca ur yelḥiq ara. Mi d-yekker Ṭṭrad Amaḍlan Amezwaru (1914-1918), yekcem ɣer iserdas n Lalman. Tawaɣit n lexṣaṛa n Lalman teččuṛ-it d aksan(kerh) ameqqran.
Mi d-yekker Ṭṭrad deg 1914, Hitler (ay yellan yezdeɣ di Munich, Lalman) yesteqbel anaw-a n ṭṭrad s lferḥ ameqqran. Iwala-t d tagnit iwakken Lalman ad teḥkem. Yella d "amceggeɛ", iteddu gar leṣfuƒf n imenɣi. Yettwajreḥ acḥal n tikkal. Maca, ɣas akken yella deg umihi (danger), ṭṭrad-a yessemɣer deg-s aɣlanẓeri (taɣelnaẓrit) d tḥemmal n tredsa. Deg 1918, mi yella di sbitar la yettseḥḥil seg wayen i t-yuɣen , yesla belli Lalman teɣli, testɛṛef s laxṣaṛa. Tagi tella d tawaɣit tameqqrant i netta. Ur yumin ara, yerna am netta am waṭas n iserdasen Almaniyen, yumen belli Lalman "tettwaxdeɛ", tewwet-itt "tiyita deg uɛrur".
Tlalit n Ukabar Nazi: Mi ifuk ṭṭrad, Hitler yekcem ɣer Ukabar n Yixeddamen Almani (DAP), ay yuɣalen s yisem n Ukabar Nazi (NSDAP). S tezmert-is n usiwel (rhetoric), yuɣal d amselway n ukabar-a.
Tinkert (asɣluy n uwanek) d Lḥebs: Deg 1923, ixeddem "Tinkert n Munich", d tinkert ur nelḥiq ara akken ad awḍen s adabu . Yettwaḥbes, yerna deg lḥebs yura adlis-is "Mein Kampf" (Amennuɣi-w). Deg udlis-a, yessefhem-d akk tiktiwin-is tizɣuranin ɣef miḥyaf d ussemɣer n Lalman.
Asewjed ɣer Wadabu: Mi d-teɣli tezɣent tameqqrant n 1929, Lalman tekcem di temsalt n twuri d laẓ. Hitler yessexdem tagnit-a, iweɛɛed i weɣlan s usuffeɣ si tezɣent tadamsant d uḥrez n yiseɣ n Lalman.
D Amdebbwar (Chancelier): Deg 30 Yennayer 1933, Hitler yuɣal d Amdebbwar n Lalman. Deg akud kan yezwiren, yekkes akk tugdut, yesseɣli imxalafen-is, yerna yesbedd adabu n ukabar-is kan.
Tiktiwin-is (Tidyulujit Tanazit)
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tasnakta (Tidyulujit) n Hitler, neɣ "Tanazit", tebna ɣef kra n yimenzayen (principes) imeRudanen:
- Miḥyaf d Umenɣi n Udayen: Hitler yumen belli "Aɣlan Aṛyan" (nitni d Almaniyen) d netta ay ifazen ɣef yiɣlanen nniḍen. Yekreh s waṭas Udayen, ay iwala d iɛdawen n weɣlan Almani yerna d ssebba n lexṣaṛa n Lalman.
- Tallunt n Tudert (Lebensraum): Yella yebɣa ad yessemɣer tamnekda n Lalman s umennuɣ ɣef "tallunt n tudert" deg Uṛuppa n Usammer, d ayen i d-yeglan s unṭag ɣef tmura nniḍen.
- Adabu Aɣrudan: Yumen belli yessefk ad yili yiwen umselway (Führer) kan ay yesɛan adabu amagdez ɣef uwanek d weɣlan.
Tasnakta tanazit (neɣ "Tidyulujit n Ukabar Nazi") d amesluɣbu n tikta yebnan ɣef tmuɣli taẓarant taqesḥant d miḥyaf . Ur telli ara d yiwet takti kan, maca d agemmun n yimenzayen i yessemlal Hitler deg udlis-is "Mein Kampf" (Amennuɣi-w). Deg Imenzayen-is imeqqranen yezga yella Miḥyaf d "Uɣref Arayan(iǧermanen)", Wagi d amur ameqqran akk. Hitler yumen s uqerqur belli "Aɣlan Aṛyan" (Almaniyen n "dda") d netta ay d aɣlan ay ifazen ɣef wiyaḍ, yerna yessefk ad yesbedd adabu ɣef umaḍal. Iwala iɣlanen nniḍen (am Islaviyen) d wid yellan seddaw-atsen. yella daɣen imenɣi mgal Udayen, D wagi ay d ul n tesnakta-s. Hitler iwala Udayen mačči d taluft n usɣan kan, maca am "uɣref" n diri ay d-yeglan s twaɣit n Lalman. Yella yettḥessib-iten d iɛdawen n weɣlan Almani, d nutni ay d ssebba n laxṣaṛa n 1918, yerna d nutni ay d amihi ɣef "teṣfi" n weɣlan Aṛyan. tella daɣan ugzu neɣ tamiḍrant n Umenzay n Umselway (Le "Führerprinzip"): Hitler yumen belli tugdut d ayen ur nelli ara. Tamurt, ɣer-s, ilaq ad tt-yeseddu yiwen umdan kan ay yesɛan tanezmart tamagdezt. Amdan-a (netta d "Führer"), d netta ay d awal aneggaru, yerna aɣref yessefk ad as-yaɣ awal war ma iqqar-d "ala".
Akken ad idder "weɣlan Aṛyan" yerna ad yemɣer, Hitler yenwa belli ilaq-as "tallunt n tudert". Tallunt-a yebɣa a tt-id-yawi seg Uṛuppa n Usammer (am Pulunya d Rrus), s wayen ara yessufeɣ neɣ ad yenɣ imezdaɣ-is ineṣliyen. Adabu Nazi yebɣa ad yeḥkem deg yal taɣawsa n tudert n weɣlan. Ulac tilelli n rray, ulac ikabaren isertiyen nniḍen. Ssexdamen adellel d tezniwt s tɣawsa tameqqrant akken ad sseknen tanezmart n Hitler d "uɛbad n twegda-s".
Assaɣ-is d Ṭṭrad Amaḍlan Wis Sin
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Hitler d netta ay d ssebba tamatut n Ṭṭrad Amaḍlan Wis Sin (1939-1945).
- Anṭag ɣef Pulunya: Deg 1 Setteɣmer 1939, Hitler yessker ṭṭrad mi i d-yezger ɣef Pulunya. Fṛansa d Tgelda Yedduklen (Royaume-Uni) nnan-d ṭṭrad mgal Lalman.
- Tawaɣit n Tanɣaɣreft (Hulukust): Deg tallit n ṭṭrad, adabu n Hitler yexdem yiwet si tanɣiwin timeqqranin akk n umezruy. Srewlen yerna nɣan s wudem alugan ugar n 6 imelyan n Udayen, war ma nettu Izdukliyen, imxalafen isertiyen, d medden nniḍen. Tanɣaɣreft-a yettwassen s yisem n Hulukust.
- Tagara n Ṭṭrad: Deg 1941, Hitler yerra lɣelṭa tameqqrant mi i d-yezger ɣef Tdukli Tasuvyatikit (URSS). Mi d-kecmen Imsisan deg 1944 (deg Normandie) yerna teɣli Lalman s ufus n Isuvyatiyen seg usammer, Hitler yeɣli.
Tagara n Tudert-is
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Deg 30 Yebrir 1945, mi qrib ad awḍen Isuvyatiyen ɣer temdint n Berlin, Hitler yenɣa iman-is (yemmut) netta d tmeṭṭut-is Eva Braun di tesraft-is ddaw lqaɛa.
Tagrayt
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Adolf Hitler yegla-d s lmut n ugar n 70 imelyan n medden, yexreb amur ameqqran n Uṛuppa, yerna yegla-d s teɣtas n tanɣaɣreft, ay d-yeǧǧan lǧerḥ d ameqqran armi d ass-a deg wallaɣ n talsa.