Xalil Ǧebran
|
| |
| Tameddurt | |
| Isem-is ummid | جُبْران خَليل ميخائيل سَعْد جُبْران d Gibran Khalil Gibran |
| Talalit |
Bcharré (fr) |
| Taɣlent |
Tamnekda n Iturkiyen État du Grand Liban (fr) République libanaise sous mandat français (fr) |
| Axxam-is |
Tenth Street Studio Building (en) |
| Lmut | New York, 10 Yebrir 1931 |
| Ideg n uẓekka |
Bcharré (fr) |
| Tamentilt n tmekkest |
isragen igamanen (cirrhose (fr) tasenfert cancer (fr) |
| Tawacult | |
| Tissulya akked | aucune valeur |
| Tiɣri | |
| Alma mater |
Académie Julian (fr) |
| Tutlayin |
Taɛrabt Tafransist Taglizit |
| Iselmaden |
Pierre Amédée Marcel-Béronneau (fr) |
| Amahil | |
| Amahil |
amaru, amedyaz, ameklu, afelsuf d nouvelliste (fr) |
| Important works |
Le Prophète (fr) Les Ailes brisées (fr) Sand and Foam (en) The Processions (en) |
| Amussu |
Mahjar (fr) symbolisme (fr) |
| Artistic movement |
tamedyezt parabole (fr) fable (fr) |
| Taflest | |
| Asɣan | Tamasiḥit |
| IMDb | nm3209505 |
| kahlilgibran.com | |
|
| |
Ǧebran Xalil Ǧebran (s taɛrabt : جبران خليل جبران) d amyaru alubnani, yella d amedyaz, d ameklaw ; ilul ass n 06 deg yennayer 1883 di Bacari (Lubnan), yemmut ass n 10 deg yebrir 1931 di New York ; yura s taɛrabt d tneglizit maca yettwassen ugar s udlis-is Nnbi i yura s tneglizit deg useggas 1923.
Xalil Ǧebran yella d amasiḥi, iɛac acemma deg Tuṛuft, maca tuget n tudert-is tɛedda di Marikan. Ma deg tira ayen iss i d-yufrar d tiktiwin-is yettnadin dima ɣef tlelli d umaynut akked tuffɣa si “leqwanen ireṣṣan”, seg wayen icudden ɣer ddin d kra n wansayen iqbuṛen i yessenqed deg idrisen-is ; yuɣ lḥal d ayen i yeǧǧan adabu aɛetmani deg lawan-nni ad s-yesserɣ adlis-is Tirwiḥin timɛaṣiyin, di Beyrut, gar medden, akken ara yexḍu i ubrid i d-yewwi, maca netta ikemmel kan armi d-yeǧǧa lexyar deg tsekla tamaḍlant.
« M'ara yettaru Xalil Ǧebran, tikwal ad s-t-iniḍ ireggel ɣef tilawt neɣ ur d-yecliɛ ara di tmeẓla (logique), amedya deg yixef anda i d-yettmeslay ɣef « yiman-is yebḍan ɣef sebɛa » neɣ sebɛa tneffutin-is (my seven shelves)... netta, nemgal, abrid-ayi anigilew (surréél) i d-yewwi, d win i d allal iss i yeqqaz deg tikta-s, ɣas akken taɣara-s temgarad acemma ɣef tid ssmersen yemyura nniḍen n tallit-is i yeddan d waḍu-nni aseklan amaynu di tazwara n lqern-a i ɣ-yeǧǧan.»[1]
Ayen yura
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]S taɛrabt
- 1905- Awal ɣef tẓuri n uẓawan,
- 1904- Tirwiḥin timɛaṣiyin, tullisin
- 1906- Tislatin iɣeẓran, iḍriesen
- 1912- Afriwen yettmerẓan, ungal
- 1914- Seg imeṭṭi ɣer ucmumeḥ, iḍrisen
- 1919- Tiseglay
- Ammud meqqren tmedyazt
S tneglizit
- 1918- Ameslub, iḍrisen (yella s teqbaylit, sql sɣur Samir Tighzert)
- 1920- Win tt-id-yebdan
- 1923- Nnbi, iḍrisen (yella s teqbaylit, sql sɣur Hocine Louni)
- 1926- Ijdi d urebrub
- 1927- Tagelda n usugen
- 1928- Yasuɛ, mmi-s n wemdan.
- 1931- Rebbi n wakal
Tizmilin :
- ↑ Si tezwert n tsuqilt n Umeslub (the madman), sɣur samir Tighzert.