Adur (tasnudert) : Tameẓla gar ileqman

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Contenu supprimé Contenu ajouté
Bilalbouyahia (mmeslay | attekki)
m Bilalbouyahia yebeddel isem n usebtar seg Astirf (tasnudert) ar Adur (tasnudert)
Bilalbouyahia (mmeslay | attekki)
Aucun résumé des modifications
Ticraḍ : Taẓrigt s uziraz Taẓrigt s Web aziraz Modification sur mobile avancée
Ajerriḍ 1: Ajerriḍ 1:
{{Ẓer taynisemt|Astirf|Phylum (taynisemt)}}
{{Ẓer taynisemt|Astirf|Phylum (taynisemt)}}


Deg [[Tasnudert|tesnudert]], '''Adur''' d yiwen n [[adras amessarti|wedras amessarti]] seg [[asismel n tesnudert|usesmel asnudran]] i d-izgan s ddaw n [[Tagelda (tasnudert)|tgelda]] d nnig n [[asmil (tasnudert)|wesmil]], Asesmel deg wadur ur yegguni ara ɣef wudem n tfekka tuffiɣt maca d win yeggunin ɣef wudem n [[tafekka|tfekka]] tagensut n [[Amuddir|umuddir]], ma deg [[tasnimɣant]] yettusemres yirem n '''wegzam''' deg wadeg n wadur s talɣa tanasayt ɣas akken deg [[amedru agraɣlan i yimɣan|umedru agreɣlan i yimɣan]] i d-illan deg useggas n [[1993]] yettwaddeg (yettwaqbel) deg-s yirem n wadur<ref>{{Tanagit s wedlis
Deg [[anagrawan]], ''''astirf''' (neɣ '''phylum''') d aswir '''wis sin''' n [[aseggi amagnu]] n tilmas timuddirin.
|azwel=The American Heritage New Dictionary of Cultural Literacy

|akala= http://dictionary.reference.com/browse/phylum
Astirf yetsbadu deg aẓar am d-anmeɣray ar [[aɣawas n ussudes]] amaẓlay.
|azemz n tuwwṭa=2008-10-04

|alqem=third
Astirf d [[taẓunt (tasnudert)|taẓunt]] d igdawalen maca ttusseqdecen deg imnukal imeẓliyen.
|aseggas=2005

|anefsar=Houghton Mifflin Company
Anagrawan alinnian yetsseqreb ar [[anagrawan]] irasnukksan ittases ad yilli uqrib n izdayen isnukksanen n umyili gar tilmas.
|chapter=Life sciences
|asebder=Phyla in the plant kingdom are frequently called divisions.|akala n ufaylu= https://web.archive.org/web/20160304205334/http://dictionary.reference.com/browse/phylum|azemz n ufaylu=2016-03-04}}</ref><ref name="Berg2007">{{Tanagit s wedlis|aneggar=Berg|amezwar=Linda R.|azwel=Introductory Botany: Plants, People, and the Environment|akala=http://books.google.com/books?id=I71WWH9ZmfsC&pg=PA15|azemz n tuwwṭa=23 July 2012|alqem=2|azemz=2007-03-02|anefsar=Cengage Learning|uṭṭun ameslugen=9780534466695|tasma=15| akala n ufaylu = https://web.archive.org/web/20161124203851/https://books.google.com/books?id=I71WWH9ZmfsC&pg=PA15 | azemz n ufaylu = 24 wamber 2016 }}</ref> [[aɣersiw|Tafelda taɣersawt]] d tin igebren seg wazal n 35 n yidurra ma d [[imɣan|Tagelda tamɣawt]] d tin igebren seg wazal n 12 n yidurra, llan sin n yidrasen imessartiyen i d-ittekken seg wada-dur gan d:
* [[Adu-wadur|Ad-adur]]
* [[Asmil (tasnudert)|Asmil]]

Lqem n wass 9 Mayyu 2020 à 10:57

Deg tesnudert, Adur d yiwen n wedras amessarti seg usesmel asnudran i d-izgan s ddaw n tgelda d nnig n wesmil, Asesmel deg wadur ur yegguni ara ɣef wudem n tfekka tuffiɣt maca d win yeggunin ɣef wudem n tfekka tagensut n umuddir, ma deg tasnimɣant yettusemres yirem n wegzam deg wadeg n wadur s talɣa tanasayt ɣas akken deg umedru agreɣlan i yimɣan i d-illan deg useggas n 1993 yettwaddeg (yettwaqbel) deg-s yirem n wadur[1][2] Tafelda taɣersawt d tin igebren seg wazal n 35 n yidurra ma d Tagelda tamɣawt d tin igebren seg wazal n 12 n yidurra, llan sin n yidrasen imessartiyen i d-ittekken seg wada-dur gan d:

  1. "Life sciences". Unknown parameter |azemz n ufaylu= ignored (help); Unknown parameter |akala= ignored (help); Unknown parameter |akala n ufaylu= ignored (help); Unknown parameter |anefsar= ignored (help); Unknown parameter |alqem= ignored (help); Unknown parameter |aseggas= ignored (help); Unknown parameter |asebder= ignored (help); Unknown parameter |azemz n tuwwṭa= ignored (help); Unknown parameter |azwel= ignored (help); Missing or empty |title= (help)
  2. Empty citation (help)