Tiddukla Tadelsant Tamaziɣt di Ottawa-Hull

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Tiddukla Tadelsant Tamaziɣt di Ottawa-Hull
Isefka
Anaw association culturelle (fr) Suqel
Tamurt Kanada
acaoh.ca

Tiddukla Tadelsant Tamaziɣt di Ottawa-Hull (ACAOH) d udus ur nesɛi iswi d idrimen i yebɣan ad d-beggen idles Amaziɣ di Ottawa-Gatineau, yarnu ad tɛiwen imaziɣen i d-yettawḍen ɣer Kanada i wakken a sen-tishil temɛict di tmurt-agi. Iswiyen n Tiddukla Tadelsant Tamaziɣt di Ottawa-Hull d wiggi:

  • D asemɣer n yedles Amaziɣ di Ottawa-Gatineau.
  • Ad tili d lsas i tmeɣri n Tmaziɣt di Ottawa.
  • Ad tilli d ddkir ar a d-ijebden leqbayel neɣ imaziɣen s umata yettidiren di Ottawa-Gatineau akken ad myussanen.
  • Ad tefk i yeɣriben imaynuten di Ottawa-Gatineau talɣut ɣef tudert akw d yedles di Kanada i wakken a sen-tishil tudert.
  • ACAOH d taddukla i yaɛnan siwa idles. Warǧin ad tmal ɣer tsertit.
  • Yal win/tin yettikin ɣer Tiddukla d (t)iwiziw(t), qqedcen akw akken ad taweḍ Tiddukla ɣer yeswiyen ines.

Yal assegwas, Tidukkla tettheggi-d aṭṭas n leqdic. Di tazwara d afeṭṭen n Yennayer. Akka, lɣaci ttasen-ed s lfeṛḥ d ameqran i wakken ad walin d accu i sen-d-thegga Tidukkla, yal assegwas yettili umaynut, tikwal d amezgun, tikwal d cna akw d cḍaḥ sɣur agraw Tilelli

ACAOH tettfeṭin Tafsut Imaziɣen akw d Tefsut taberkant. I lmend n tefsut, yettili daɣen wahil ar a yesfeṛḥen akw wid akw d tid i d-yettasen, lɣaci ttasen-ed akken a d-mmektin tajaddit akw d laɛwayed n tmurt. Ayen akka akw tettheggi ACAOH tettekki deg-s terbaɛt Tilelli akw d inelmaden n uɣerbaz n Tmaziɣt, mebla ma nettu tirebuyaɛ nniḍen i d-yettasen di yal amḍiq n Kanada.

Deg waggur n Dujember, Tidukkla tettfeṭin amuli ines akw d win n uɣerbaz n Tmaziɣt. Deg wass n umuli-s, ACAOH tettak i ynelmaden tirzaf yerna ttṣuḍun ticemaɛ n wengul n umuli. Daɣen Tidukkla ur tettu ara inaẓuren Iqbayliyen am Maɛṭub Lwennas, tettara-yas tajmilt i tettheggi deg waggur n yunyu. Tajmilt-agi ttekkan aṭṭas deg-s, amma d tarbaɛt n Tilelli, amma d Ferḥat Cebbini neɣ d icennayen nniḍen.

Deg unebdu, wid yettekkin akw d ACAOH, ttefɣen ɣer lexlawi akken ad d-ṭṭfen iṭij akw d ubeḥri. Sɛeddayen ass kamel beṛṛa, taggi d tagwnitt anda ttemyussanen lɣaci.

Timsirin n Tmaziɣt di Uṭṭawa[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

S lfeṛḥ d ameqwran a wen-d-tinni Tidukkla Tadelsant Tamaziɣt di Uṭṭawa-Hull belli llant temsirin n Tmaziɣt di Uṭṭawa. D Tidukkla i yewten ɣef izerfan n Tutlayt-nneɣ akken ad tekcem deg wahil n Tmeslaytin Tigreɣlanin i yellan di Unṭaṛyu. Ass-agi yal n win i yebɣan ad iɣer Tamaziɣt yezmer a tt-iɣer mebla lexlaṣ, ilaq kan ad isekles iman-is di tazwara n ussegwas.

Tidukkla ACAOH tettemɛawan akw d wid yettkelfen s Wahil n Tmeslaytin Tigreɣlanin akken ad yegmu uɣerbaz n Tmaziɣt sya ɣer zdat. Llan yedlisen s Tmaziɣt, llan iselmaden n Tmaziɣt, llan akw ttawilat i wakken inelmaden ad ɣren tameslayt nsen akken iwata. Snat n temsirin i yettunefken deg wass n sebt ṣbeḥ. Tella yiwet n temsirt i warrac akw d tullas imecṭaḥ (ddaw n 12 issegwasen) ma d tinna niḍen i wid yellan nnig 12 isegwasen.

Tilelli[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tilelli d tarbaɛt n cna akw d cḍaḥ n 11 tlawin. Iswi n wegraw Tilelli d asebgen n yedles Amaziɣ. Tarbaɛt-agi tlul-ed deg usegwas n 2001, seg imiren–nni ur teḥbis ara aḍfeṛ n yeswi-s. Diɣen simma trennu di cbaḥa, deg wahil. Tilelli tettagwem-ed di laɛwayed n lejdud, amma d isefra, amma afeṭṭen. I wakken anecfu yernu a nessider idles Amaziɣ xas akken di lɣeṛba. Tilelli, tettekka deg waṭṭas n tmeɣriwin ger asent:

  • Yennayer
  • Tafsut Imaziɣen
  • Tajmilt i Lwennas
  • Timeɣriwin i d-tettheggi temdint n Gatinu

Diɣent, Tilelli tettekka di tmeɣriwin tetthegi terbaɛt Tafsut n Muryal, tarbaɛt Berbanya d kra n tmeɣriwin n iɣerbazen n Unṭaryu.

Tajmilt i wsalas n umezgun aqbayli : Moḥya[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tidukkla tadelsant tamaziɣt di Ottawa-Hull terra-yas tajmilt i tgejdit n umezgun aqbayli : Muḥya, "Shakespeare n teqbaylit" amek is isemma Ferḥat, ass n sed tameddit, 7 di tuber 2006, di temdint n Uṭṭawa, tamanaɣt tafidiralit n tmurt n Kanada.

Deg ahil n tejmilt-agi, tamezgunt Si Leḥlu, d ccna akk d inebgi n tdukkla, d inebgi n Iqbayliyen merra n Kanada, Ferḥat Imaziɣen Imula.

Si Leḥlu d yiwet ger ugar n 30 tmezgunin yura Muḥya. D Inelmaden d tinelmadin n uɣerbaz n tmaziɣt i-tt yuraren war akukru am yelɣuɣen, ɣas akken d tikkelt tamezwarut i sullin tamezgunt, yernu tuget seg-sen deg "iseggasen n 80" i lulen. Fkan-d yiwen n wudem yessefraḥen aṭas, uraren-d tamezgunt akken iwata, akken i tt-yebɣa lxaṭer i d-ters fell-as. Si tama-nneɣ, nettara-yasen tajmilt tameqqrant i tullas akk d warrac n tdukkla i s-yefkan azal-is i umezgun. War akukru, kkan abrid n teɣzi xas akken d tikkelt tamenzut i yuraren taceqquft.

Nedder timidi n tsaɛet d wezgen di tlemmast n imesdurar d'"nniya-nsen", neḍsa seg wul, nezha. Taqbaylit tneddeh di tzeqqa Jack Purcel di Ottawa. Xas akken ṣṣut mačči dayen igerzen maḍi maca imyurar sgerzen-aɣ-ad tazwayt.

Ilmeẓyen id yuraren tamezgunt akk d iɛeggalen n tdukla tamaziɣt di Uṭṭawa-Hull fkanaɣ-d tamsirt amek yezmer ad yili umennuɣ assa f teqbaylit. Tikli i d-uɣen tgerrez, tif tid yekkan. Nutni ass-a, ḥerzen tutlayt d insayen n yiqbayliyen dayen kan. Ar iḍ-a tarwa uɣen abrid uɣen imezwura-nnsen. Iqbayliyen am wi nezmer a nzux yissen ass-a, a ten-nawi d amedya da di Kanada neɣ anda nniḍen. Abrid-is iban : S ucemmer iɣalen, s useqdec n tmeslayt-nneɣ d uselmed-ines i tarwa-nneɣ akken tebɣu tili tegnitt, akken ad tettwaḥrez , ad tenerni mačči kan d asuɣu deg iberdan nekni ur nessin ad naru ula d awal s teqbaylit.

Mi tfuk tmezgunt, deg lawan-nni i deg nella nettraǧu a ttkemmel tmeɣra s ccna akk d, Ferḥat, yuklalen a t-nerr d amazzan n Iqbayliyen deg umaḍal merra war tugdi acku nettkel fell-as, neserbeḥ i imyurar, neddem amur-nneɣ n tesfenǧtin d lqahwa. Nqeṣṣer d iɛeggalen n tdukkla, ḥmed (iɣ-d-isegzin amek i d-tlul tdukkla d wamek tsaweḍ a tt-sekcem tutlayt tamaziɣt deg uɣerbaz unṣib n Ontario), tamedyazt Farida At Harun (Lǧama), Karim Achab (aselmad n tmaziɣt) d wiyaḍ.

Tamselyut[ẓreg | ẓreg aɣbalu]