Tawacult n Isnusiyen

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.

Tawacult n yisnusiyen (s taɛrabt: العائلة السنوسية ) d tawacult i yesselḥayen ṭariqa tasnusit deg Libya, ṭariqa id-yennuslfan deg 1837 sɣur LMuḥemmed U Ɛli Asnusi (yiwen seg warraw n ucrif Sidi Muḥemmed Ben Yusef Asnusi d mmis n Tlemsen tawacult-is tekka-d si temnaḍt n At Snus di Tlemsan). Tawacult n yisnusiyen tekka-d seg Lezzayer, d curafa i yessawḍen ɣer leḥkem n Libya mi d-tuwi timunnent-is deg useggas n 1951, arami d ass ideg tettwaɣḍel deg umenzu n ctumber 1969 sɣur Mɛemmer Lqeddafi.

Tawacult-a d tanesbaɣurt, bnan taseddawit di Ljeɣbub, azal n 150 n tzeɣwa d temɛemmrin deg kraḍ n yiḥricen n tgelda: Berqa, Fezzan d Ṭrabels, yernu ffɣen berra n temnaḍin i ḥekkmen yella wacu xedmen ula deg tmura n Temcabigzirt taɛrabt, di Maṣer, di Čad akked Sudan, llan ferrun timsal gar yiderman yernu d nutni kan i yesselḥayen iberdan n tallit-nni. Tella teǧhed mliḥ deg Ugezdu n Lkefra, tennuɣ mgal irumyen di Čad, syin tennuɣ d yiṭelyaniyen id-ikecmen ɣer Libya. Dris 1ru yuɣal d agellid ɣef Libya s uqbal n yibriṭaniyen, annecta yefka-as lqedra d uwehhi belli leḥkem-is yettas-d sɣur Rebbi s timmad-is.

Iẓuran[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Isnusen d tawacult n Curafa d nnesl n Sliman U Ɛebd Llah Lkamil i yellan d mmi-s n udrum n Bani Hicam uɣur itekki yimceyyeɛ Muḥemmed, d arrawx n udrum n Wat Snus deg Tlemsan deg umalu n Lezzayer.

Aɛeyyal n twacult-a yettwassnen d amussnaw deg tussna n usɣan deg tallit n tgelda tazeyyanit Muḥemmed U Yusef Asnusi.

Deg Ṭrabels, Muḥemmed ben eli Asnusi id-ixedmen Ṭariqa-agi yebda yessawal ɣur-s deg umalu n Lezzayer gar Mestɣanem d Tlemsan, yeǧǧa Lezzayer assmi tt-tekcem Fransa, yunag ɣer Mekka, maca syinna yuɣla yegmen ad yinig ɣer Ṭrables n Libya deg Lǧbel lexḍer (Adrar Azegzaw) syin yunag ɣer lwaḥa n Ferdɣa gar 1843 d 1855, dinna yebda yettwassen yewwi-d imḍeffren, mmi-s Muḥemmed Lmehdi yella yesɛa deg ufus-is ttimnaḍin n T+rables, Berqa, Fezzan, Aneẓruf alemmas, Aneẓruf Umalu, d wammas n Čad, azal n 8 n yimelyan.

Syin aqerru n ṭariqa Idris yezdeɣ ɣer tlisa akked Maṣer di Lǧeɣbub id-yezgan ɣer umalu n lwaḥa n Siwa tamaziɣt yettabaɛen Maṣer ar ass-a

Ṭariqa-a llan ṭafaren-tt akka at Ṭrabels d Fezzan, amur ameqqarn n unẓul n Tunes, Lezzayer d utaram n Merruk.