Tasultant n Muɣul n Lhend

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Tasultant n Muɣul n Lhend
Flag of the Mughal Empire (en)
Flag of the Mughal Empire (en) Suqel


Ansa

Tamanaɣt Agra (fr) Suqel, Fatehpur-Sikrī (fr) Suqel, Old Delhi (fr) Suqel, Lahore (fr) Suqel d Delhi (fr) Suqel
Imezdaɣ
Teɣṛed 150 000 000 (1700)
• Tiineẓẓi n imezdaɣ 37,5 imezdaɣen/km²
Tutlayt tunṣibt Tafursit
tchaghataï (fr) Suqel
ourdou (fr) Suqel
Ddin Dîn-i-Ilâhî (fr) Suqel d Tineslemt
Tarakalt
Tajumma 4 000 000 km²
Asefk amazray
Yezwar-it Sultanat de Delhi (fr) Suqel, Chero dynasty (en) Suqel, sultanat du Bengale (fr) Suqel d Sultanats du Deccan (fr) Suqel
Asnulfu 1526
Aselyem 1857
Yeḍfer-it État de Gondal (fr) Suqel
Tuddsa tasertayt
Anagraw asertay tageldawt tamagdezt
Tadamsa
Tadrimt rupi

Tasultant n Muɣul n Lhend (s tfarisit: گورکانیان), d tageldit tamuslimt i yesbedd Zuhreddin Babbar, teqqim azal n 300 iseggasen, seg 1526 armi d 1858. Yettwaḥkem sɣur yiwet n twacult n Mughul d Tgagatit-Tturkit, i yeḥkmen ɣef tuget n temnaṭin n Lhend.


Tazwara n tgelda-nni n Mughul n Lhend, d asmi i yerbeḥ uselṭan ineslem Zuhreddin Babur ɣef Ibrahim Ludi, aselṭan n Delhi deg umennuɣ amezwaru n Panipat. Isultanen n Mughul n Lhend llan d Mughul Atṭurki seg Asya Talemmast. Tawsit-a ttekka-d ɣer Genghis Khan (seg mmi-s: Jagatai Khan) d Timurlinc.

Tamurt-nni tewweḍ-d i tmenɣiwt n tmanegt-is d tezmert-is mi d-yekker Jalal addin Akbar ɣer ukersi n tgeldit. Lhend seddaw lḥekma n Akbar d mmi-s Dzhankir, tesεa asnerni deg tdamsa n tmurt d tdukli tadelsant. Iḥekmen-is ḥerzen deg ddin d yidles n tmurt.