Simon Bolivar

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Simpleicons Interface user-outline.svg Simon Bolivar
Simón Bolívar. Toro Moreno, José. 1922, Legislative Palace, La Paz.png
1. président de la Bolivie (fr) Suqel

12 Ɣuct 1825 - 29 Duǧember 1825 - Antonio José de Sucre
président du Pérou (fr) Suqel

8 Fuṛaṛ 1824 - 28 Yennayer 1827
José Bernardo de Tagle (fr) Suqel - Andrés de Santa Cruz (fr) Suqel
aselway

1819 - 1830
président du Venezuela (fr) Suqel

1 Tuber 1817 - 24 Fuṛaṛ 1819 - José Antonio Páez (fr) Suqel
président du Venezuela (fr) Suqel

7 Ɣuct 1813 - 16 Yulyu 1814
Francisco de Miranda (fr) Suqel - Simon Bolivar
Tameddurt
Talalit Caracas d Birthplace of Simón Bolívar (en) Suqel, 24 Yulyu 1783
Taɣlent Spenyul
Venezuela
Ikwadur
Bolivia
Grande Colombie (fr) Suqel
Axxam-is Casa del Vínculo y del Retorno (en) Suqel
Ingenio Bolívar (en) Suqel
Tutlayt tayemmat Taspenyult
Lmut Santa Marta (fr) Suqel, 17 Duǧember 1830
Ideg n uẓekka Cathedral of Santa Marta (en) Suqel
cathédrale de Caracas (fr) Suqel
Panthéon national (fr) Suqel
Tamentilt n tmekkest isragen igamanen (tasenfert
fièvre typhoïde (fr) Suqel)
Tawacult
Baba-s Juan Vicente Bolívar y Ponte
Yemma-s María de la Concepción Palacios y Blanco
Tissulya akked Manuela Sáenz (fr) Suqel
María Teresa del Toro y Alayza (fr) Suqel  (26 Mayyu 1802 -  22 Yennayer 1803)
Abusin Manuela Sáenz (fr) Suqel
Atmaten-is d yissetma-s María Antonia Bolívar Palacios (fr) Suqel, Juana Bolívar (en) Suqel d Juan Vicente Bolívar Palacios (en) Suqel
Tawacult
Tiɣri
Tutlayin Taspenyult
Tafransist
Iselmaden Simón Rodríguez (fr) Suqel
Andrés Bello (fr) Suqel
Amahil
Amahil asertay d officier (fr) Suqel
Prizes
Military service
Taseddart général (fr) Suqel
Yennuɣ deg guerres d'indépendance en Amérique du Sud (fr) Suqel
Taflest
Asɣan Régularité maçonnique (fr) Suqel
Simón Bolívar Signature.svg

Simón Bolívar (isem-is ummid s Tespenyult: Simón José Antonio de la Santísima Trinidad Bolívar y Ponte Palacios y Blanco)[1][2], d aserdas d asertay n Venezuela deg tallit yezwaren tagduda tamatut n Venezuela,[3] ilul deg temdint n Caracas igan d tamenrut n Venezuela deg wass n 24 yulyu 1783.[4], d netta i d imesbeddi d uselway n Colombia tameqqrant,[5] yerna d yiwen seg wudmawen ufriren i yuraren tamlilt s wazal-is deg teslallit n waṭas n tmura n Temrikt talatint yellan s ddaw n tuṭṭfa n umenkud Aspenyul seg tsut tis 16 am Colombia, Venezuela, Ecuador, Panama, Bolivia yakk d Piru.[6][7][8]. Ayen yeǧǧan ad yeddem akenni n GEORGE WASHINGTON N TEMRIKT TALATINT.[9][10]

Deg useggas n 1813 yefka-y-as usqamu n temdint n Mérida akenni n AMLELLAY N VENEZUELA,[4][11] Anect-a d ayen ɣef wacu id teddeg (id teqbel) Caracas deg useggas-nni ya, dɣa yuɣal d akenni imisseɣ iy ddan yides alammi yukkes (yemmut). Deg tebrat i yura Bolívar i wenmazul n uselway n tegduda n Granada Tamaynut (ajiniṛal Francisco de Paula Santander) aseggas n 1825[12] yenna-d d akken-id d argaz n twuriwin yemrayen (iweɛṛen) s usrag n wuguren imeɣalen id t-ittmagaren deg isawaɣen-is islullayen.[13] deg wakud anda aṭas meggzen-t d asad amezwaru n Temrikt yerna d tagnit neɣ d udem amezrir deg umezruy n umadal acku yeǧǧa-d tukkest tasertayt id yeflalin deg waṭas n tmura n Temrikt talatint. Tukkest-a tuɣal d tifaskiwin timaɣlanin deg tmura id yettubedren

Iẓuran-is[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Imrawen-is (lejdud-is)[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tameddurt-is[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tudert-is taserdast[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tudert-is tasertayt[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tamekkast-is[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ẓeṛ daɣen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

imniren[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

  1. Simón Bolívar Biography Military Leader (1783–1830) Archived 2017-11-29 at the Wayback Machine
  2. Simón José Antonio de la Santísima Trinidad Bolívar y Ponte Palacios y Blanco el Libertador Archived 2015-09-23 at the Wayback Machine
  3. Simón Bolívar, 1783-1830, Militar y político sudamericano de origen venezolano Archived 2017-08-12 at the Wayback Machine
  4. 4,0 et 4,1 Cronologia de Simón Bolívar Archived 2017-05-12 at the Wayback Machine
  5. La República de Colombia y el nacimiento del proyecto americano de Bolívar : Causas de la disolución de la Gran Colombia Archived 2017-07-18 at the Wayback Machine
  6. SIMÓN JOSÉ ANTONIO DE LA SANTÍSIMATRINIDAD BOLÍVAR PALACIOS: SU ACCIÓN YPASIÓN POR LA MINERÍA Y LAS CIENCIAS Archived 2020-01-09 at the Wayback Machine
  7. O REGRESSO DE BOLÍVAR Archived 2017-11-07 at the Wayback Machine
  8. David Bushnell, Lester D. Langley, Simón Bolívar: Essays on the Life and Legacy of the Liberator, Rowman & Littlefield Pub., 2008 Archived 2015-01-19 at the Wayback Machine
  9. Lester D. Langley, Simón Bolívar: Venezuelan Rebel, American Revolutionary, Rowman & Littlefield Publishers, 2009, p. 9 Archived 2015-01-19 at the Wayback Machine
  10. Tuccḍa n temsisɣelt: Balise <ref> incorrecte : aucun texte n’a été fourni pour les références nommées Tamekkast n Simón Bolívar aselway n tegduda n Gran Colombia
  11. Simón Bolívar, el Libertador Archived 2016-08-12 at the Wayback Machine
  12. GÓMEZ PICÓN, Alirio. Bolívar y Santander. Historia de una Amistad. Bogotá, Editorial Kelly, 1971
  13. ARCINIEGAS, Germán. Cartas Santander-Bolívar. Bogotá, Fundación Francisco de Paula Santander, 1988-1990