Aller au contenu

Simon Bolivar

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Simon Bolivar
Erreur Lua dans mw.lua à la ligne 656 : invalid value (nil) at index 1 in table for 'concat'.
1. président de la Bolivie (fr) Suqel

12 Ɣuct 1825 - 29 Duǧember 1825 - Antonio José de Sucre →
président du Pérou (fr) Suqel

8 Fuṛaṛ 1824 - 28 Yennayer 1827
← José Bernardo de Tagle (fr) Suqel - Andrés de Santa Cruz (fr) Suqel →
1. président de Colombie (fr) Suqel

17 Duǧember 1819 - 27 Yebrir 1830 - Joaquín Mosquera (fr) Suqel →
aselway

1819 - 1830
président du Venezuela (fr) Suqel

1 Tuber 1817 - 24 Fuṛaṛ 1819 - José Antonio Páez (fr) Suqel →
président du Venezuela (fr) Suqel

7 Ɣuct 1813 - 16 Yulyu 1814
← Francisco de Miranda (fr) Suqel - Simon Bolivar →
Tameddurt
TalalitCaracas, 24 Yulyu 1783
TaɣlentSpenyul
Venezuela
Ikwadur
Bolivia
Grande Colombie (fr) Suqel
Axxam-isCasa del Vínculo y del Retorno (en) Suqel
Ingenio Bolívar (en) Suqel
Tutlayt tayemmatTaspenyult
LmutQuinta de San Pedro Alejandrino (fr) Suqel, 17 Duǧember 1830
Ideg n uẓekkaCathedral of Santa Marta (en) Suqel
cathédrale de Caracas (fr) Suqel
Panthéon national (fr) Suqel
Tamentilt n tmekkestisragen igamanen (tasenfert
fièvre typhoïde (fr) Suqel)
Tawacult
Baba-sJuan Vicente de Bolívar y Ponte
Yemma-sMaría de la Concepción Palacios y Blanco
Tissulya akkedMaría Teresa del Toro y Alayza (fr) Suqel  (26 Mayyu 1802 -  22 Yennayer 1803)
AbusinManuela Sáenz (fr) Suqel
Atmaten-is d yissetma-sMaría Antonia Bolívar Palacios (fr) Suqel, Juana Bolívar (en) Suqel d Juan Vicente Bolívar Palacios (fr) Suqel
Tawacult
Tiɣri
TutlayinTaspenyult
Tafransist
IselmadenSimón Rodríguez (fr) Suqel
Andrés Bello (fr) Suqel
Amahil
Amahilasertay d officier (fr) Suqel
Prizes
Military service
Taseddartgénéral (fr) Suqel
Yennuɣ degGuerres d'indépendance hispano-américaines (fr) Suqel
Taflest
Asɣanrégularité maçonnique (fr) Suqel

Simón Bolívar (isem-is ummid s Tespenyult: Simón José Antonio de la Santísima Trinidad Bolívar y Ponte Palacios y Blanco)[1][2], d aserdas d asertay n Venezuela deg tallit yezwaren tagduda tamatut n Venezuela,[3] ilul deg temdint n Caracas igan d tamenrut n Venezuela deg wass n 24 yulyu 1783.[4], d netta i d imesbeddi d uselway n Colombia tameqqrant,[5] yerna d yiwen seg wudmawen ufriren i yuraren tamlilt s wazal-is deg teslallit n waṭas n tmura n Temrikt talatint yellan s ddaw n tuṭṭfa n umenkud Aspenyul seg tsut tis 16 am Colombia, Venezuela, Ecuador, Panama, Bolivia yakk d Piru.[6][7][8]. Ayen yeǧǧan ad yeddem akenni n GEORGE WASHINGTON N TEMRIKT TALATINT.[9][10]

Deg useggas n 1813 yefka-y-as usqamu n temdint n Mérida akenni n AMLELLAY N VENEZUELA,[4][11] Anect-a d ayen ɣef wacu id teddeg (id teqbel) Caracas deg useggas-nni ya, dɣa yuɣal d akenni imisseɣ iy ddan yides alammi yukkes (yemmut). Deg tebrat i yura Bolívar i wenmazul n uselway n tegduda n Granada Tamaynut (ajiniṛal Francisco de Paula Santander) aseggas n 1825[12] yenna-d d akken-id d argaz n twuriwin yemrayen (iweɛṛen) s usrag n wuguren imeɣalen id t-ittmagaren deg isawaɣen-is islullayen.[13] deg wakud anda aṭas meggzen-t d asad amezwaru n Temrikt yerna d tagnit neɣ d udem amezrir deg umezruy n umadal acku yeǧǧa-d tukkest tasertayt id yeflalin deg waṭas n tmura n Temrikt talatint. Tukkest-a tuɣal d tifaskiwin timaɣlanin deg tmura id yettubedren

Iẓuran-is

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Imrawen-is (lejdud-is)

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tameddurt-is

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tudert-is taserdast

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tudert-is tasertayt

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tamekkast-is

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ẓeṛ daɣen

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
  1. ↑ Simón Bolívar Biography Military Leader (1783–1830) Archived 2017-11-29 at the Wayback Machine
  2. ↑ Simón José Antonio de la Santísima Trinidad Bolívar y Ponte Palacios y Blanco el Libertador Archived 2015-09-23 at the Wayback Machine
  3. ↑ Simón Bolívar, 1783-1830, Militar y político sudamericano de origen venezolano Archived 2017-08-12 at the Wayback Machine
  4. 1 2 Cronologia de Simón Bolívar Archived 2017-05-12 at the Wayback Machine
  5. ↑ La República de Colombia y el nacimiento del proyecto americano de Bolívar : Causas de la disolución de la Gran Colombia Archived 2017-07-18 at the Wayback Machine
  6. ↑ SIMÓN JOSÉ ANTONIO DE LA SANTÍSIMATRINIDAD BOLÍVAR PALACIOS: SU ACCIÓN YPASIÓN POR LA MINERÍA Y LAS CIENCIAS Archived 2020-01-09 at the Wayback Machine
  7. ↑ O REGRESSO DE BOLÍVAR Archived 2017-11-07 at the Wayback Machine
  8. ↑ David Bushnell, Lester D. Langley, Simón Bolívar: Essays on the Life and Legacy of the Liberator, Rowman & Littlefield Pub., 2008 Archived 2015-01-19 at the Wayback Machine
  9. ↑ Lester D. Langley, Simón Bolívar: Venezuelan Rebel, American Revolutionary, Rowman & Littlefield Publishers, 2009, p. 9 Archived 2015-01-19 at the Wayback Machine
  10. ↑ Tuccḍa n temsisɣelt: Balise <ref> incorrecte : aucun texte n’a été fourni pour les références nommées "Tamekkast n Simón Bolívar aselway n tegduda n Gran Colombia"
  11. ↑ Simón Bolívar, el Libertador Archived 2016-08-12 at the Wayback Machine
  12. ↑ GÓMEZ PICÓN, Alirio. Bolívar y Santander. Historia de una Amistad. Bogotá, Editorial Kelly, 1971
  13. ↑ ARCINIEGAS, Germán. Cartas Santander-Bolívar. Bogotá, Fundación Francisco de Paula Santander, 1988-1990