Aller au contenu

Nelson Mandela

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
(Yettusmimeḍ seg Nelsun Mandela)
Nelson Mandela
Erreur Lua dans mw.lua à la ligne 656 : invalid value (nil) at index 1 in table for 'concat'.
Taɣect
19. secrétaire général du mouvement des non alignés (fr) Suqel

2 Ctember 1998 - 1999
← Andrés Pastrana Arango (fr) Suqel - Thabo Mbeki (fr) Suqel →
10. président de l'Afrique du Sud (fr) Suqel

10 Mayyu 1994 - 14 Yunyu 1999
← Frederik de Klerk (fr) Suqel - Thabo Mbeki (fr) Suqel →
député à l'Assemblée nationale d'Afrique du Sud (fr) Suqel

Tameddurt
Isem-is ummidRolihllahla Mandela
TalalitMvezo (fr) Suqel, 18 Yulyu 1918
TaɣlentTafriqt n Wenẓul
Axxam-isHoughton Estate (fr) Suqel
Tutlayt tayemmatxhosa (fr) Suqel
LmutHoughton Estate (fr) Suqel, 5 Duǧember 2013
Ideg n uẓekkaQunu (fr) Suqel
Tamentilt n tmettantisragen igamanen (aṭṭan amesgunef)
Tawacult
Baba-sGadla Henry Mphakanyiswa
Yemma-sNosekeni Fanny
Tissulya akkedEvelyn Mase (fr) Suqel  (5 Tuber 1944 -  19 Meɣres 1958)
Winnie Mandela (fr) Suqel  (14 Yunyu 1958 -  19 Meɣres 1996)
Graça Machel (fr) Suqel  (18 Yulyu 1998 -  5 Duǧember 2013)
Arraw-is
Tawacult
Asegmi
Aɣerbaz n tɣuriUniversité du Witwatersrand (fr) Suqel
Université d'Afrique du Sud (fr) Suqel baccalauréat ès arts (fr) Suqel
université de Fort Hare (fr) Suqel
Université de Londres (fr) Suqel
Aswir n ussegmidocteur en droit (fr) Suqel
TutlayinTaglizit
xhosa (fr) Suqel
Amahil
Amahilasertay, autobiographe (fr) Suqel, avocat ou avocate (fr) Suqel, militant ou militante politique (fr) Suqel, prisonnier politique (fr) Suqel, scénariste (fr) Suqel d combattant ou combattante pour la liberté (fr) Suqel
Ideg n umahilTafriqt n Wenẓul
Imahilen ixatarenUn long chemin vers la liberté (fr) Suqel
Arrazen
S tezrirt nLuis Taruc (fr) Suqel
TaɛeggaltAcadémie américaine des arts et des sciences (fr) Suqel
The Elders (fr) Suqel
Taflest
Asɣanméthodisme (fr) Suqel
Ikabaren isertiyenCongrès national africain (fr) Suqel
Parti communiste sud-africain (fr) Suqel
IMDbnm0541691
nelsonmandela.org

Nelson Rolihlahla Mandela (susru s xhosa [xoˈliːɬaɬa manˈdeːla]), ɣef ayed isem n tamadla-s « Madiba », ilul ass 18 yulyu 1918 di Mvezo[1] (Tadukkli n Tafriqt n Unẓul). Yemmut ass 5 dujamber 2013 di Johannesburg, d-argaz n Uwanek n Tafriqt n Wenẓul ; yella deg iɣellaten imezrayen n Imenɣi mgal anagraw aserti n apartheid uqbel ad yuɣal aselway n Tagduda n Tefriqt n Wenẓul seg 1994 ar 1999, sakin des tifranin timezwura tiɣelnawin war beḍḍu n iri deg l'umezruy n tmurt agi.

Nelson Mandela yekcem ar Uswir Aɣelnaw Aferkan (ANC) deg ussegwas 1944, iwakken ad i nnaɣ mgal aɣmar aserti n tadersi tamellalt dɣa abeṭṭu n iran i t-seṭṭef taneggarut agi. Yuɣal d-abugaṭu, i ttekki ar ubellen war takriḍt mgal isuḍaf n apartheid, id i yesexdem anabaḍ n Ukabar Aɣelnaw seg 1948. Deg useggwas 1960, ANC yuɣal d-amegdul ; daɣen, abellen Amelwi ur d-yettak ara igmaḍ yelḥan, Mandela yesnulfa-d ageṭṭum aserdas n ANC, Umkhonto we Sizwe (Uzzal n uxtuc n uɣlan), deg useggwas 1961. Xedmen timhalin n wesfata mgal isgulaf izuyaz d-iserdasen. Ass n 12 yulyu 1963, yetweḥbes sɣuṛ lbulis n Tafriqt n Unẓul s-timula n CIA (Tafullut Talemmast n Umel), daɣen ḥekmen-as i lḥebs d imuhal n tmara alamma d lmut deg uẓmaẓ n Rivunia. Imir, y-uɣal d-azamul n ubellen i tulut n iran dɣa yermes tadhelt tagraɣlant i temɣeren.

Sakin 27 iseggwasen di lḥebs deg tiwtilin tiweɛṛanin, erran-as tilelli i Mandela ass n 11 fuṛaṛ 1990, sakin, aneggaru-agi yeḥuded amsuɣal d ustug s unabaḍ n uselway Frederik de Klerk. Di 1993, yermes (s de Klerk) arraz Nubel n talwit acku sseḥbesen (sin yidsen) deg talwitanhil n apartheid dɣa ssersen-d llsisan n Tafriqt n Wenẓul tamegdayt tamaynut[N 1].

Sakin tukkit i wɛeṛen anda de Klerk d-netta ssinefen ṭrad taɣarimt gar imuɣlen n apartheid, wid n ANC dɣa wid n Inkhata s-uneɣmar zulu, Nelson Mandela y-uɣal aselway aberkan amezwaru n Tafriqt n Wenẓul di 1994. Yenheṛ tasertit n umsuɣal aɣelnaw gar iberkanen d-imellalen ; yennaɣ mgal tirgaddiwin tudmisin, lamaɛna yestehzi amennuɣ mgal SIDA, yellan deg tallit n urnay deg Tafriqt n Wenẓul. Sakin lmanda awḥid, yekkes iman-is deg tameddurt tasertit turmidt, lamaɛna i kemmel arfad azayez i Uswir aɣelnaw aferkan maca i kemmel ad i ssiẓer tifuliwin-is.

Yeddukel sakin deg aṭas tiddukliwin n ubellen mgal tileqqi nneɣ sida, yetwerfed ar usertatu n tigemmi tucrikt n talsa[1], Yeqqim d-yiwen udem deg umaḍal yetsmeḥsesen ɣef usentel n Izerfan n Wergaz dɣa yetwali am baba-s n Tafriqt n Wenẓul agetiri d amegday ummid, semman-as « aɣlan taslit n wenẓar », ɣas ma tamurt yesɛa weṛɛad igna n tirgaddiwin tudmisin, tussdiwin timettiyin dɣa tuqqla ɣer timɣiwan.

  1. 1 2 "Tameddurt n Nelson Mandela ɣef usmel s tanglizt South Africa History Online". Tuccḍa n temsisɣelt: Balise <ref> incorrecte : le nom « frtdh » est défini plusieurs fois avec des contenus différents.
  1. ↑ « The Nobel Peace Prize 1993 was awarded jointly to Nelson Mandela and Frederik Willem de Klerk for their work for the peaceful termination of the apartheid regime, and for laying the foundations for a new democratic South Africa. »Lauréats 1993 sur nobelprize.org 'site officiel)
Tuccḍa n temsisɣelt: Des balises <ref> existent pour un groupe nommé « N », mais aucune balise <references group="N"/> correspondante n’a été trouvée