Nelson Mandela

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
(Yettusmimeḍ seg Nelsun Mandela)
Nelson Mandela
19. secrétaire général du mouvement des non alignés (fr) Suqel

2 Ctember 1998 - 1999
Andrés Pastrana Arango (fr) Suqel - Thabo Mbeki (fr) Suqel
10. président de l'Afrique du Sud (fr) Suqel

10 Mayyu 1994 - 14 Yunyu 1999
Frederik de Klerk (fr) Suqel - Thabo Mbeki (fr) Suqel
député à l'Assemblée nationale d'Afrique du Sud (fr) Suqel

Tameddurt
Isem-is ummid Rolihllahla Mandela
Talalit Mvezo (fr) Suqel, 18 Yulyu 1918
Taɣlent Tafriqt n Wenẓul
Axxam-is Houghton Estate (fr) Suqel
Tutlayt tayemmat xhosa (fr) Suqel
Lmut Houghton Estate (fr) Suqel, 5 Duǧember 2013
Ideg n uẓekka Qunu (fr) Suqel
Tamentilt n tmekkest  (aṭṭan amesgunef)
Tawacult
Baba-s Gadla Henry Mphakanyiswa
Yemma-s Nosekeni Fanny
Tissulya akked Evelyn Mase (fr) Suqel  (5 Tuber 1944 -  19 Meɣres 1957)
Winnie Mandela (fr) Suqel  (14 Yunyu 1958 -  19 Meɣres 1996)
Graça Machel (fr) Suqel  (18 Yulyu 1998 -  5 Duǧember 2013)
Arraw-is
Tawacult
Tiɣri
Alma mater université du Witwatersrand (fr) Suqel
université d'Afrique du Sud (fr) Suqel baccalauréat universitaire (fr) Suqel
université de Fort Hare (fr) Suqel
université de Londres (fr) Suqel
Tutlayin Taglizit
xhosa (fr) Suqel
Amahil
Amahil asertay, autobiographe (fr) Suqel, avocat ou avocate (fr) Suqel, militant ou militante politique (fr) Suqel, prisonnier politique (fr) Suqel d scénariste (fr) Suqel
Ideg n umahil Tafriqt n Wenẓul
Important works Un long chemin vers la liberté (fr) Suqel
Prizes
Influenced by Luis Taruc (fr) Suqel
Membership Académie américaine des arts et des sciences (fr) Suqel
Taflest
Asɣan méthodisme (fr) Suqel
Ikabaren isertiyen Congrès national africain (fr) Suqel
Parti communiste sud-africain (fr) Suqel
IMDb nm0541691
nelsonmandela.org

Nelson Rolihlahla Mandela (susru s xhosa [xoˈliːɬaɬa manˈdeːla]), ɣef ayed isem n tamadla-s « Madiba », ilul ass 18 yulyu 1918 di Mvezo[1] (Tadukkli n Tafriqt n Unẓul). Yemmut ass 5 dujamber 2013 di Johannesburg, d-argaz n Uwanek n Tafriqt n Wenẓul ; yella deg iɣellaten imezrayen n Imenɣi mgal anagraw aserti n apartheid uqbel ad yuɣal aselway n Tagduda n Tefriqt n Wenẓul seg 1994 ar 1999, sakin des tifranin timezwura tiɣelnawin war beḍḍu n iri deg l'umezruy n tmurt agi.

Nelson Mandela yekcem ar Uswir Aɣelnaw Aferkan (ANC) deg ussegwas 1944, iwakken ad i nnaɣ mgal aɣmar aserti n tadersi tamellalt dɣa abeṭṭu n iran i t-seṭṭef taneggarut agi. Yuɣal d-abugaṭu, i ttekki ar ubellen war takriḍt mgal isuḍaf n apartheid, id i yesexdem anabaḍ n Ukabar Aɣelnaw seg 1948. Deg useggwas 1960, ANC yuɣal d-amegdul ; daɣen, abellen Amelwi ur d-yettak ara igmaḍ yelḥan, Mandela yesnulfa-d ageṭṭum aserdas n ANC, Umkhonto we Sizwe (Uzzal n uxtuc n uɣlan), deg useggwas 1961. Xedmen timhalin n wesfata mgal isgulaf izuyaz d-iserdasen. Ass n 12 yulyu 1963, yetweḥbes sɣuṛ lbulis n Tafriqt n Unẓul s-timula n CIA (Tafullut Talemmast n Umel), daɣen ḥekmen-as i lḥebs d imuhal n tmara alamma d lmut deg uẓmaẓ n Rivunia. Imir, y-uɣal d-azamul n ubellen i tulut n iran dɣa yermes tadhelt tagraɣlant i temɣeren.

Sakin 27 iseggwasen di lḥebs deg tiwtilin tiweɛṛanin, erran-as tilelli i Mandela ass n 11 fuṛaṛ 1990, sakin, aneggaru-agi yeḥuded amsuɣal d ustug s unabaḍ n uselway Frederik de Klerk. Di 1993, yermes (s de Klerk) arraz Nubel n talwit acku sseḥbesen (sin yidsen) deg talwitanhil n apartheid dɣa ssersen-d llsisan n Tafriqt n Wenẓul tamegdayt tamaynut[N 1].

Sakin tukkit i wɛeṛen anda de Klerk d-netta ssinefen ṭrad taɣarimt gar imuɣlen n apartheid, wid n ANC dɣa wid n Inkhata s-uneɣmar zulu, Nelson Mandela y-uɣal aselway aberkan amezwaru n Tafriqt n Wenẓul di 1994. Yenheṛ tasertit n umsuɣal aɣelnaw gar iberkanen d-imellalen ; yennaɣ mgal tirgaddiwin tudmisin, lamaɛna yestehzi amennuɣ mgal SIDA, yellan deg tallit n urnay deg Tafriqt n Wenẓul. Sakin lmanda awḥid, yekkes iman-is deg tameddurt tasertit turmidt, lamaɛna i kemmel arfad azayez i Uswir aɣelnaw aferkan maca i kemmel ad i ssiẓer tifuliwin-is.

Yeddukel sakin deg aṭas tiddukliwin n ubellen mgal tileqqi nneɣ sida, yetwerfed ar usertatu n tigemmi tucrikt n talsa[1], Yeqqim d-yiwen udem deg umaḍal yetsmeḥsesen ɣef usentel n Izerfan n Wergaz dɣa yetwali am baba-s n Tafriqt n Wenẓul agetiri d amegday ummid, semman-as « aɣlan taslit n wenẓar », ɣas ma tamurt yesɛa weṛɛad igna n tirgaddiwin tudmisin, tussdiwin timettiyin dɣa tuqqla ɣer timɣiwan.

Tizmilin[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

  1. 1,0 et 1,1 "Tameddurt n Nelson Mandela ɣef usmel s tanglizt South Africa History Online". Tuccḍa n temsisɣelt: Balise <ref> incorrecte : le nom « frtdh » est défini plusieurs fois avec des contenus différents.


Tuccḍa n temsisɣelt: Des balises <ref> existent pour un groupe nommé « N », mais aucune balise <references group="N"/> correspondante n’a été trouvée