Aller au contenu

Nana Asma'u

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.

Talɣa:Infobox Biographie2Nana Asmaɛu neɣ Asma bint shehu Ousman dan Fodio (1793-1864) d tageldunt tafulanit, d tamedyazt, d taselmadt. D yelli-s n win ay d-yesbedden taselṭant n Sokoto, Shehu Ousman dan Fodio ed yiwet seg tlawin-nnes, Maimuna. Nana Asma’u tebda-d anabaḍ (système) n ussegmi i tlawin n Sokoto. Tettwassen daɣen imi tura aṭas n yidlisen d yiḍrisen iseklanen d yimusnawen[1].

Ttwaḥesben-tt aṭas ass-a d amedya (lemtel) n tmeṭṭut tamesnallunt (intellectuelle) ed tmaziɣt[2] deg umezruy n Yinselmen n Tefriqt yerna mazal-itt d amdan yesɛan azal deg ugafa n Nijirya[3]

Tasenudert

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Nana Asmaɛu tlul-d azal n 1793. Ssemman-as Asmaɛu i lmend n usmekti n Asma bint Abu Bakr, yelli-s n umdakkel n Nnbi Muḥemmed, Abu Bakr As-Siddiq. Nana Asma tesɛa gma-s akniwen umi semman Hassan ay yemmuten deg 1817[4]. Tamẓi-nnes teḍra-d deg tallit n ljihad n Ousman dan Fodio (1804-1808), d yiwen n uswir n yimenɣiyen ay d-yellan mgal tgeldiwin n Yiḥusayen. Deg tgara n Jihad, Ousmane dan Fodio yesbedd-d Tasultant n Sokoto, d tagelda (empire) tineslemt ay yesɛan tajumma n 400.000 n yikilumitren (km2), yerna tezga-d deg ugafa n Nijirya n wass-a. Nana Asmaɛu d yelli-s n Uselṭan amezwaru n Sokotu d weltma-s n Uselṭan wis sin, Muḥemmed Bellu. Tezweǧ d Gidadu b. Laima, yellan d tameddakelt d lwazir n Mohamed Bello i d-tesɛa yid-s xemsa warrac.[4]

Nana Asmaɛu tuɣal d tanemhalt n gma-s asmi ay d-yeḍfer baba-tsen Ousman dan Fodio,[5] tettneṣṣaḥ Mohammed Bello d wid ay t-id-yezzin deg wakk tallit n tgelda-nnes armi d asmi ay yemmut deg 1837, am wakken ay tettneṣṣaḥ yessetma-s Maryam d Fatima d tlawin sɣur Ousman dan Fodio, Aïsha d Hawwa. D tidet, seg 1805, tilawin n twacult n lxalifa qqlent sɛant azal meqqren yerna llant tturarent tamlilt tasertit yerna ttgent-d tiɣawsiwin tiseklanin deg Sokoto[6]. Yekker-d deg twacult n yimusnawen ed yimusnawen inselmen, am watmaten-nnes Asmaɛu ay d-yewwin aselmed n Leqran s telqey. Ousman dan Fodio ed wid ay t-id-yeḍfer, ḍefren-d ansay n qadiriyya n Suffis, llan ttgen ccɣel-nsen akken ad bḍun tamussni, ladɣa Sunna, d aḍris ineslem ay d-yettmeslayen ɣef tudert n Nnbi Muḥemmed. Ɣur-sen, almud war aselmed ur yesɛi ara anamek, aya war ccek d yiwen seg yiferdisen ay d-yesskanayen ayɣer Nana Asma'u, ay d-yefrurxen deg tgemmi-a, tefka azal ameqran deg tudert-nnes akk i usselmed n tlawin[7]. Am waṭas n yiɛeggalen n twacult-is, tuɣal daɣen d tameskart n tmedyazt.

Tamyarut d tnesɣamut

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Nana Asma’u tessawal 4 n tutlayin: taɛṛabt, tafulanit, taḥuṣit, d tamaṣ̣eqt yerna tessen idles yettwarun s taɛṛabt ed tmaziɣt[8]. Teṭṭef aṭas n tbaḍniwin s tutlayin-a ed yemḍebbren imeqranen seg temdinin niḍen n txellift ed ula sdat-s.[9] S yisem-nnes d tamesbaṭut tasertit n ccṛeɛ n Tgelda n Sokoto, tga-d aṭas n yiḍrisen ay yesɛan ccɣel-nsen, am tirawin niḍen ay d-ssuffɣen yiɛeggalen n Sokoto, d akken ad qqimen d abrid s talɣa n tmeẓdiyin (archives) i tsuta ay d-yetteddun n yemḍebbren. Sḍis n yixeddimen n Nana Asma, i tura deg tallit n 40 n yiseggasen, wwḍen-aɣ-d. Tessuffeɣ-d lḥir-is seg tmedyezt taɛrabt taqburt am wakken ay d-tessuffeɣ tizlatin tifulaniyin tiɣerfanin, dɣa d aya ay d-yesskanayen dakken ass-a, amur ameqran seg yisefra-nnes[10] ttwarun s taɛṛabt, s tfulanit ed tḥusayt ay yettwarun s yisekkilen n taɛṛabt[6]. Gar yixeddimen n Nana Asma, llant tmucuha n umezruy, tifelwiyin n tmedyazt, tifelwiyin n tmedyazt, tifelwiyin n lḥir d lewṣayat. Ttura-d aṭas n tmedyazin (élégies) aydeg tessemɣer leqdicat d tgemmi n baba-s. Tazlit-is tamezwarut yura-tt deg useggas n 1830, taneggarut deg useggas n 1865[4]. Menɣir tira-nnes taseklant, Nana Asma tessuqel aṭas n yiḍrisen ɣer tutlayin niḍen war ma d taɛṛabt, gar-asen kra ay d-yura gma-s Mohammed Bello am: Kitàb al-Nisha ay d-yura deg 1836[4]. Nnig waya, isefra-nnes ay d-yellan deg tlemmast n ussegmi n ddin ineslem uɣalen d allalen n uselmed n yimenzayen igejdanen n txellaft i yimezdaɣ[11]. Imnadiyen n umezruy ttwalin dakken tira-nnes llant deg-sent s waṭas tgermanin ɣef tedyanin ay d-yellan deg tallit n ufares-nsent. Ɣef umedya (lemtel), deg 1821, tga-d yiwen n usefru s tfulanit umi semman Fa'inna ma'a a'sur yasuran mgal uqerru n Yituragiyen Ibra ay d-yesnekren tasultant-nni yerna tga-d daɣen yiwet n teqsiḍt n tmedyazt s uzwel n Wakar Gewaye ("asikel") ay yerzan ljihad . n baba-s.[11]

Aselmed n tlawin

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tasertit n ussegmi ay d-yettwawehhan i teqcicin, llant yakan Ousman dan Fodio ay tt-id-yesbedden. Daxel n twacult-is n lmuqedmin inselmen, yemma-s d tmeṭṭut-is llant d tilawin d imusnawen yeɣran[8]. Ousman dan Fodio yeḥseb d akken yessefk ad ttwassiwḍen usselmed ed wazalen n ddin daxel n twacult, ladɣa s tlawin yerna ɣef waya ay yella d aɛessas n usselmed-nsent s usseḍru n wallalen ara ten-yeǧǧen ad ḍefren aselmed[8]. Tilawin tifulaniyin ed tlawin seg tdukli (élite) n temdint, ladɣa tilawin yettwaḥeqren (tilawin yettwaferqen ɣef umedya) ttwaɛerḍent ladɣa akken ad ḍefrent iselmaden-a, Nana Asma u tessekcem-d tilawin-a deg tɣellist (sécurité) ed leqder s lekmal-nnes[12] . Qbel lǧihad-nni, Ousmane dan Fodio yella yesselmad deg tɣiwanin n tnezzut (commerce) n Yiḥusayen, yerna aselmed-nnes ay ḍefren aṭas n medden, yella yeldi imir-nni i tlawin am wakken ay yeldi i yergazen. S rrbeḥ n tḥemliwin n ljihad ay d-yellan deffir 1808, yerna azal ay yettunefken i temsalt n usselmed n tmeṭṭut.


Daxel n tselṭanat, Nana Asmaɛu tella tettkel ɣef usselmed n tlawin. Tella tettḥulfu ladɣa s dduṛ n tlawin deg unabaḍ (lḥukuma) ed yizerfan-nsent daxel n tmetti tinselmit n Sokoto. Armi d aseggas n 1815, tefka-d aselmed deg uxxam-is, anda tezdeɣ nettat d wergaz-is d warraw-is, syin timliliyin ttilint deg uxxam aqbur n Ousmane dan Fodio, anda yella uẓekka-s. Kra kra, aselmed-nnes yewwi-d ccbaḥa d tameqrant yerna aṭas n tlawin seg temdinin ed tuddar niḍen ay d-yusan ɣer Sokoto akken ad lemdent[13]. Nana Asma’u tesnulfa-d sakkin, azal n 1830, yiwen n ugraw n tlawin n yiselmaden umi semman jajiss, d tid ay yettɛeddayen deg wakk timnaḍin n txellaft akken ad sselmednt tilawin deg yixxamen n leqraya[14]. Yal yiwen seg yijajiyen-a yella yettwabna ɣef leqdic n Nana Asma ed yimusnawen niḍen isufiyen[15], yerna mnemoniques-nsen tessefsay-d aḥezzeb [16], Nana Asma tefka i yijajiyen-nni yiwet n tɣawsa n zik ay d-yesskanayen lmuqedmin n Gobir ay d-yellan d aḥeqqi, yerna ttwaqqnen-tt s tɣawsa taberkant[15]. Ijajiyen uɣalen d azamul n Uwanak amaynut, n lqanun amaynut, d uselmed n Lislam ula berra i tmettiyin n tlawin[17], tinselmin neɣ ur nelli d tinselmin[16].


Azal n 1850, tesnulfa-d daɣen amussu n Yan Taru ay d-yesnulfan, “tadukli”, isem-nnes yettmeslay-d ɣef yiwet n terbaɛt n tlawin ay yelmed[18] akk d yiwen yerna ttgent-d yiwet n tdukli n tmeṭṭut yerna iswi-nnes d asselmed ed ussebɣes n tlawin n tgelda n Sokoto[18]. Tilawin-a ilaq-asent ad ssiwḍent s ujemmal ɣer yiselmaden niḍen. Jajiss llan ttgen tikliwin-a n tlawin deg tallit n lḥejj. Tamesbanit n tlawin teddu mebla ma tella-d tmeṭṭut-is, tettcennu yerna tettkemmil deg berra[19]. Amussu n Yan Taru yella yettwaḥrez ladɣa i teqcicin timeẓyanin d tlawin n leɛmer alemmas[20]. Tilawin yezweǧen yesɛan izerfan n twacult ur ttekkant ara, maca ttakent-d lxir sɣur wid izemren ad awḍen din. Nana Asma’u tesseqdac lxir-agi i leqdic-is n lxir. Yan Taru mazal-itent d tiddukla n lḥejj n tlawin ass-a deg Sokoto[21].


Agadar (ansay) amiran

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tagzemt n Nana Asma'u ur tettwasbedd kan ɣef yixeddimen-nnes iseklanen ed yimusnawen, wanag tettwasbedd daɣen ɣef dduṛ ay turar deg ussebded n wazalen n Tgelda n Sokoto. Ass-a, deg ugafa n Nijirya, tuddsiwin n tlawin tinselmin, iɣerbazen ed yimukan n temliliyin ttawint-d s waṭas isem-nnes. Udem n Nana Asma’u yuɣal-d deg uskasi anagdud ay d-yellan ɣef uskasi ɣef dduṛ n tmeṭṭut deg Lislam deg lqern wis XXe[20]. D nettat ay d asentel n waṭas n tezrawin, ladɣa tin n Jean Boyd deg Weltma n Xalifa: Nana Asmaɛu 1793–1865: Taselmadt, Tamedyazt ed Temḍebbert Taslemt (1989). Ameskar yettwali azal n yiḍrisen-is i yessawḍen ad t-id-sbedden s waṭas n tmuɣliwin n tmeṭṭut deg umezruy afriqi[17]. D nettat daɣen ay d-yellan d asentel n wedlis n Yiwet n Tmeṭṭut Ljihad: Nana Asmaɛu, Tamussnawt ed Tamarut n Beverly B. Mack ed Jean Boyd (2000). Axeddim n Yixeddimen yettwajemɛen n Nana Asma’u, Yelli-s n Usman dan Fodiyo 1793–1864, i d-ssuffɣen Boyd d Mack, yeffeɣ-d deg useggas n 1997[22]. Aḍris seg udlis n Yiḍrisen n Aysha II n Nana Asma yettwasmel deg tmezgunt n tmedyazt Timaynutin n Tefriqt (2019). ) t-id-tessuffeɣ Margaret Busby[23]. Deg 2019 lwali ay yellan d aselway n weɣlif n wakal d tnezduɣt deg Uwanak n Sokoto, Aminu Waziri Tambuwal, yefka-d akal i lebni n tesdawit n Tussniwin Tisnajyanin umi semman Tasdawit n Tussniwin Tisnajyanin n Nana Asma’u deg Sokoto ay d-tesfaydi Tdukli n Sultan[24].

Tizmilin d yimniren

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
  1. Jean Boyd. "The Role of Women as "Agents Religieux" in Sokoto" (in Taglizit). Cite journal requires |journal= (help).
  2. Azuonye Chukwuma. "Feminist or simply féminine? Reflections on the Works of Nana Asma'u, Nineteenh Century West African Woman Poet, Intellectual, and Social Activist" (in Taglizit). Cite journal requires |journal= (help).
  3. Tiffany K. Wayne. Feminist Writings from Ancient Times to the Modern World : A Global Sourcebook and History (in Taglizit). Greenwood. pp. 182–186. ISBN 9780313345807..
  4. 4,0 4,1 4,2 et 4,3 Jean Boyd. "The Role of Women as "Agents Religieux" in Sokoto" (in Taglizit). Cite journal requires |journal= (help).
  5. Mary Wren Bvinis. Telling Stories Making Histories : Women, Words, and Islam in Nineteenth-Century Hausaland and the Sokoto Caliphate (in Taglizit). Heinemann. ISBN 978-0325070124..
  6. 6,0 et 6,1 . 2017 https://dailytrust.com/nana-asmau-and-the-yan-taru-movement/. Unknown parameter |site= ignored (help); Unknown parameter |langue= ignored (|language= suggested) (help); Unknown parameter |titre= ignored (|title= suggested) (help); Unknown parameter |accès url= ignored (help); Missing or empty |title= (help).
  7. "Archive copy". 2017. Archived from the original on 2023-06-04. Retrieved 2024-10-17. Unknown parameter |site= ignored (help); Unknown parameter |accès url= ignored (help); Unknown parameter |titre= ignored (|title= suggested) (help); Unknown parameter |langue= ignored (|language= suggested) (help)CS1 maint: archived copy as title (link).
  8. 8,0 8,1 et 8,2 Jean Boyd. "The Role of Women as "Agents Religieux" in Sokoto" (in Taglizit). Cite journal requires |journal= (help).
  9. . 2016 https://muslimheritage.com/ode-to-nana-asmau-voice-and-spirit/. Unknown parameter |site= ignored (help); Unknown parameter |langue= ignored (|language= suggested) (help); Unknown parameter |auteur= ignored (|author= suggested) (help); Unknown parameter |titre= ignored (|title= suggested) (help); Missing or empty |title= (help).
  10. . 2020-05-19 https://www.lallab.org/nana-asmau-ode-au-savoir-partage/. Unknown parameter |prénom= ignored (|first= suggested) (help); Unknown parameter |site= ignored (help); Unknown parameter |consulté le= ignored (|access-date= suggested) (help); Unknown parameter |langue= ignored (|language= suggested) (help); Unknown parameter |nom= ignored (|last= suggested) (help); Unknown parameter |titre= ignored (|title= suggested) (help); Missing or empty |title= (help)
  11. 11,0 et 11,1 . 2016 https://www.thecable.ng/sokotos-religious-moderation-rich-lesson-troubled-world. Unknown parameter |site= ignored (help); Unknown parameter |accès url= ignored (help); Unknown parameter |langue= ignored (|language= suggested) (help); Unknown parameter |auteur= ignored (|author= suggested) (help); Unknown parameter |titre= ignored (|title= suggested) (help); Missing or empty |title= (help).
  12. Patricia Mons (2021). Nana Asma U un idéal féminin (in Français). AlBouraq. p. 62.CS1 maint: unrecognized language (link)
  13. Jean Boyd. The Caliph's Sister Nana Asma'u 1793-1865 : Teacher, Poet and Islamic Leader (in Taglizit). Routledge. p. 288. ISBN 9780714640679..
  14. . 2017 https://saudigazette.com.sa/article/517218. Unknown parameter |site= ignored (help); Unknown parameter |langue= ignored (|language= suggested) (help); Unknown parameter |auteur= ignored (|author= suggested) (help); Unknown parameter |titre= ignored (|title= suggested) (help); Missing or empty |title= (help).
  15. 15,0 et 15,1 Paul Naylor. From Rebels to Rulers : Writing légitimacy in the Early Sokoto State (in Taglizit). James Currey. p. 129. ISBN 978-1847012708..
  16. 16,0 et 16,1 . 2016-10-05 https://www.lallab.org/nana-asmau-lindependance-par-le-savoir/. Unknown parameter |site= ignored (help); Unknown parameter |consulté le= ignored (|access-date= suggested) (help); Unknown parameter |langue= ignored (|language= suggested) (help); Unknown parameter |nom= ignored (|last= suggested) (help); Unknown parameter |titre= ignored (|title= suggested) (help); Missing or empty |title= (help)
  17. 17,0 et 17,1 Beverly B. Mack. One Woman’s Jihad: Nana Asma’u, Scholar and Scribe (in Taglizit). Indiana University Press. pp. 1–2..
  18. 18,0 et 18,1 . 2016 https://tomblog.rip/12-muslim-women-who-are-modern-role-models-thatll-amaze-and-inspire-you/. Unknown parameter |site= ignored (help); Unknown parameter |langue= ignored (|language= suggested) (help); Unknown parameter |auteur= ignored (|author= suggested) (help); Unknown parameter |titre= ignored (|title= suggested) (help); Missing or empty |title= (help).
  19. Jean Boyd. "The Role of Women as "Agents Religieux" in Sokoto" (in Taglizit). Cite journal requires |journal= (help).
  20. 20,0 et 20,1 Jean Boyd. "The Role of Women as "Agents Religieux" in Sokoto" (in Taglizit). Cite journal requires |journal= (help).
  21. Jean Boyd. The Contribution of Nana Asma'u Fodio to the Jihadist Mouvement Of Shehu Dan Fodio from 1820 to 1865 (in Taglizit). London Metropolitan University. pp. 123–126..
  22. https://chnm.gmu.edu/wwh/d/7/wwh.html. Unknown parameter |site= ignored (help); Unknown parameter |langue= ignored (|language= suggested) (help); Unknown parameter |auteur= ignored (|author= suggested) (help); Unknown parameter |titre= ignored (|title= suggested) (help); Missing or empty |title= (help).
  23. Margaret Busby. New Daughters of Africa : An International Anthology of Writing by Women of African Descent (in Taglizit). Myriad Editions. ISBN 978-1912408009..
  24. . 2019 https://tribuneonlineng.com/ampeg-partners-bida-poly-on-affordable-housing-for-staff/. Unknown parameter |site= ignored (help); Unknown parameter |accès url= ignored (help); Unknown parameter |langue= ignored (|language= suggested) (help); Unknown parameter |auteur= ignored (|author= suggested) (help); Unknown parameter |titre= ignored (|title= suggested) (help); Missing or empty |title= (help).
    • Abid, A. (2017). Nana Asma'u : A woman of knowlege in Africa. Récupéré sur Saudigazette: [lire en ligne [archive]]
    • Azuonye, C. (2006). "Feminist or simply féminine? Reflections on the Works of Nana Asma'u, Nineteenh Century West African Woman Poet, Intellectual, and Social Activist", Meridians, pp. 54-77
    • Bivins, M. W. (2007). Telling Stories Making Histories : Women, Words, and Islam in Nineteenth-Century Hausaland and the Sokoto Caliphate, Heinemann.
    • Boyd, J. (1982). The Contribution of Nana Asma'u Fodio to the Jihadist Mouvement Of Shehu Dan Fodio from 1820 to 1865, London Metropolitan University.
    • Boyd, J. (1989). The Caliph's Sister Nana Asma'u 1793-1865 : Teacher, Poet and Islamic Leader, Routledge.
    • Busby, M. (2019). New Daughters of Africa : An International Anthology of Writing by Women of African Descent, Myriad Editions.
    • Daily Trust. (2017). Nana Asma'u and The 'Yan Taru Mouvement. Récupéré sur Daily Trust : [lire en ligne [archive]]
    • Mack, B. B. (s.d.). Women in World History. Récupéré sur Teaching Case Studies: [lire en ligne [archive]]
    • Mack, B. B., & Boyd, J. (2000). One Woman's Jihad : Nana Asma'u, Scholar and scribe, Indiana University Press.
    • Naked History. (2017). Nana Asma'u. Récupéré sur Naked History : [lire en ligne [archive]]
    • Naylor, P. (2021). From Rebels to Rulers : Writing légitimacy in the Early Sokoto State, James Currey.
    • Olakunle, M. (2019). Tambawal allocates land for proposed Nana Asma'u University in Sokoto. Récupéré sur Nigerian Tribune : [lire en ligne [archive]]
    • Sablak, C. (2016). 12 Muslim Women Who ARE Modern Role Models That'll Amaze and Inspire You. Récupéré sur Thought Catalogue : [lire en ligne [archive]]
    • Samuels, N. M. (2016). Ode to Nana Asma'u: Voice and Spirit. Récupéré sur Muslim Heritage : [lire en ligne [archive]]
    • Tambuwal, A. (2016). Sokoto's religious moderation is rich lesson to a troubled world. Récupéré sur The Cable : [lire en ligne [archive]]
    • Wayne, T. K. (2011). Feminist Writings from Ancient Times to the Modern World : A Global Sourcebook and History, Greenwood.