Mahatma Gandhi

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
(Yettusmimeḍ seg Mohandas Gandhi)
Mahatma Gandhi
Taɣect
Tameddurt
Isem-is ummid મોહનદાસ ગાંધી
Talalit Porbandar (fr) Suqel, 2 Tuber 1869
Taɣlent Lhend
Raj britannique (fr) Suqel
Union indienne (fr) Suqel
Axxam-is London
Lhend
Tafriqt n Wenẓul
Tagrawn n uzdar Gujaratis (fr) Suqel
Tutlayt tayemmat gujarati (fr) Suqel
Lmut Gandhi Smriti (fr) Suqel, 30 Yennayer 1948
Ideg n uẓekka Raj Ghat (fr) Suqel
Tamentilt n tmekkest Timenɣiwt (blessure par arme à feu (fr) Suqel)
Killed by Nathuram Godse (fr) Suqel
Tawacult
Baba-s Karamchand Uttamchand Gandhi
Yemma-s Putlibai Karamchand Gandhi
Tissulya akked Kasturba Gandhi (fr) Suqel  (Mayyu 1883 -  22 Fuṛaṛ 1944)
Arraw-is
Atmaten-is d yissetma-s Raliatbehn Gandhi (en) Suqel, Muliben Gandhi (en) Suqel, Pankunvarben Gandhi (en) Suqel, Laxmidas Karamchand Gandhi (en) Suqel d Karsandas Gandhi (en) Suqel
Tiɣri
Alma mater Mahatma Gandhi Museum (en) Suqel 1877)
Inner Temple (fr) Suqel
Samaldas Arts College (en) Suqel
University College de Londres (fr) Suqel
(1888 - : droit (fr) Suqel
Tutlayin gujarati (fr) Suqel
hindi (fr) Suqel
Taglizit
oriya (fr) Suqel
Iselmaden Shrimad Rajchandra (fr) Suqel
Inelmaden
Amahil
Amahil asertay, barrister (fr) Suqel, écrivain ou écrivaine politique (fr) Suqel, aneɣmas, afelsuf, autobiographe (fr) Suqel, essayiste (fr) Suqel, rédacteur ou rédactrice (fr) Suqel, militant des droits civiques (fr) Suqel, mémorialiste (fr) Suqel, humanitaire (fr) Suqel, militant pour la paix (fr) Suqel, révolutionnaire (fr) Suqel, amaru, juriste (fr) Suqel d combattant pour l'indépendance (fr) Suqel
Addud 164 cm
Important works Satyagraha (fr) Suqel
Prizes
Nominated to
Influenced by Henry David Thoreau (fr) Suqel, Léon Tolstoï (fr) Suqel, Siddhartha Gautama (fr) Suqel, G. K. Chesterton (fr) Suqel, John Ruskin (fr) Suqel, Vyāsa (fr) Suqel, Narmadashankar Dave (fr) Suqel, Shrimad Rajchandra (fr) Suqel, Henry Stephens Salt (fr) Suqel d Tiruvalluvar (fr) Suqel
Membership Inner Temple (fr) Suqel
Vegetarian Society (fr) Suqel
Amussu non-violence (fr) Suqel
végétarisme (fr) Suqel
Military service
Yennuɣ deg marche du sel (fr) Suqel
Taflest
Asɣan hindouisme (fr) Suqel
Ikabaren isertiyen Congrès national indien (fr) Suqel
IMDb nm0003987

Mahatma Gandhi neɣ Mohandas Karamchand Gandhi, d imwelleh aruḥan di Lhend, yella daɣ d argaz aserti meqqren di lawan mi d-yekker umussu n teslullit deg tmurt-is ; ilul ass wis 2 deg tuber 1869 di Gujarat (Lhend), yettwanɣa ass n 20 yennayer 1948 di New Delhi.

Tameddurt[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Gandhi yeqdec d abugaṭu deg Tefriqt n Wenẓul, yerna din ay yessnen lbaṭel aberkan n tmeḥyaft gar yemdanen yemgerraden deg tneṣlit. Asmi ay d-yeqqel ɣer Lhend deg 1914, yebda yekkat i lmend n uzarug n tmurt-nnes ay yellan ddaw udabu abriṭani.

Imenɣi-nes amelwi ɣef teslullit n Lhend[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ghandi yettwassen s ubrid i d-yewwi deg uqazem n weqmaḍ akked temsbaṭlit ala s weɛṣay aɣarim n wegdud ; aselḥu n tiẓri-a-ines deg umennuɣ yebna ɣef trekrriṭ (tarkriṭ = nonviolence), dɣa annect-a yettwaḥsab gar wayen yessawḍen tamurt n Lhend ad tḥelli timunent-is. Mzḥsub yella itteg ifadden i medden akken ad nnaɣen mgal tuṭṭfa tabriṭanit war ma sqedcen iɣil, d acu kan, leqdic-nnes deg tsertit yessaweḍ-it ad yettwaḥbes acḥal d tikkelt. Gandhi iwet daɣen akken ad iḥudd irunnilen (intouchables), wid yettwaḥeqren deg wesɣan (ddin) ahendusi. Asmi ay qrib ad tawey Lhend azarug-nnes, bdan-d yimenɣiyen imeqranen gar Yinselmen ed Yihendusiyen n Lhend, d wid aydeg mmuten aṭas n medden.

Deffir tmunent n Lhend d tmettant-is[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

D aya ay yejjan Gandhi ad yeg taḥemla akken ad yeḥbes yimenɣi-a, yerna iga asunded (grève) n llaẓ i lmend n waya, dɣa d aya ay yessawḍen ixṣimen-nni ad ḥebsen imenɣi. D acu kan, Gandhi yenɣa-t yiwen n umeḍḍarfu ahendusi aɣlenaẓri deg wass n 30 Yennayer 1948,acku iwala-t d netta d ssebba n beṭṭu n tmurt ɣef snat (mi d-tlul Pakistan) d tuɣalin-is ɣer deffir deg tnezmar.

S tesnagt-is Ghandhi yeqqel d azamul n talwit ama deg Lhend, ama deg tmura n beṛṛa.