Aller au contenu

Lord Byron

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Lord Byron
Erreur Lua dans mw.lua à la ligne 656 : invalid value (nil) at index 1 in table for 'concat'.
membre de la Chambre des lords (fr) Suqel

valeur inconnue
Tameddurt
Isem-is ummidGeorge Gordon Byron
Talalitcité de Westminster (fr) Suqel, 22 Yennayer 1788
TaɣlentTagelda Yeddukklen n Briṭanya tameqrant d Irlanda
Briṭanya Tameqrant
LmutMissolonghi (fr) Suqel, 19 Yebrir 1824
Ideg n uẓekkaNottinghamshire (fr) Suqel
Tamentilt n tmettantisragen igamanen (sepsis (fr) Suqel)
Tawacult
Baba-sJohn Byron
Yemma-sCatherine Gordon Byron
Tissulya akkedClaire Clairmont (fr) Suqel
Anne Isabella Milbanke (fr) Suqel  (2 Yennayer 1815 -  1816)
AbusinClaire Clairmont (fr) Suqel
Augusta Leigh (fr) Suqel
Margarita Cogni (mul) Suqel
Teresa Guiccioli (fr) Suqel
Arraw-is
Atmaten-is d yissetma-sAugusta Leigh (fr) Suqel
Asegmi
Aɣerbaz n tɣuriAberdeen Grammar School (fr) Suqel
Tasdawit n Kambriǧ
Trinity College (fr) Suqel
Harrow School (fr) Suqel
(Yebrir 1801 -
TutlayinTaglizit
IselmadenHarutyun Avgeryan (fr) Suqel
Amahil
Amahilamedyaz, Amgawal, asertay, autobiographe (fr) Suqel, ṭṭrejman, diariste (fr) Suqel, amaru, librettiste (fr) Suqel, aristocrate (fr) Suqel d philhellénisme (fr) Suqel
Imahilen ixatarenLe Pèlerinage de Childe Harold (fr) Suqel
Don Juan (fr) Suqel
Manfred (fr) Suqel
Arrazen
S tezrirt nGiovanni Battista Casti (fr) Suqel, Luigi Pulci (fr) Suqel d William Wordsworth (fr) Suqel
TaɛeggaltTkebbanit Tageldant
Royal Society of Literature (fr) Suqel
Amussuromantisme (fr) Suqel
Amussu aẓuranpoésie narrative (fr) Suqel
littérature gothique (fr) Suqel
Ameẓlu aserdasi
Yennuɣ degguerre d'indépendance grecque (fr) Suqel
IMDbnm0126406

George Gordon Byron (ilul deg 22 yennayer 1788 deg Dover – yemmut 19 yebrir 1824 deg Messolonghi, Grig), d amedyaz abriṭani yerna d yiwen seg yimeqranen ay yessefran deg tallit n tṛumantit (romantisme).

Isefra-nnes

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Isefra-nnes iwezlanen She Walks in Beauty (Tetteddu s ccbaḥa), When We Two Parted (Mi akken nemsefraq) akked So, we'll go no more a roving, rran-t mechuṛ. Byron iga-d daɣen isefra aydeg texleḍ tesrit (prose) am Childe Harold's Pilgrimage akked Don Juan. Llan aṭas ay t-yettwalin d netta ay d amedyaz ameqran akk n Briṭanya Tameqrant.

Tameddurt

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Byron, 1830

Ɣas ma yella d ameṛkanti, Byron yella yettṣerrif aṭas n yedrimen am wakken ay yella yettwalas ḍḍlaba d tameqrant. Yella iḥemmel aṭas n tsednan, yerna iḥettem iman-nnes ad yedder d imennejli. Lady Caroline Lamb, d tamarut yerna d yiwet seg tmeddukal n Byron, tenna-d [Byron] "d ameslub, diri-t yerna tamussni-nnes tettawey s axeṣṣar". Asmi ay yenker wemgaru n uzarug (guerre d'indépendance) n Legrig (ay yebɣan ad tebḍu ɣef Umenkud Aɛetmani (Empire Ottoman)), Byron yedda ad yennaɣ ɣer yidis n Yegrigiyen. D acu kan, mi yella deg temdint n Messolonghi, teṭṭef-it tawla yerna tessaweḍ-it ɣer tmettant. Ass-a, Igrigiyen mazal ttarran-as tajmilt d tameqrant.