Lord Byron

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Lord Byron
membre de la Chambre des lords (fr) Suqel

Tameddurt
Isem-is ummid George Gordon Byron
Talalit cité de Westminster (fr) Suqel, 22 Yennayer 1788
Taɣlent Tagelda Yeddukklen n Briṭanya tameqrant d Irlanda
Briṭanya Tameqrant
Lmut Missolonghi (fr) Suqel, 19 Yebrir 1824
Ideg n uẓekka Nottinghamshire (fr) Suqel
Tamentilt n tmekkest  (sepsis (fr) Suqel)
Tawacult
Baba-s John Byron
Yemma-s Catherine Gordon Byron
Tissulya akked Claire Clairmont (fr) Suqel
Anne Isabella Milbanke (fr) Suqel  (2 Yennayer 1815 -  1816)
Abusin Claire Clairmont (fr) Suqel
Augusta Leigh (fr) Suqel
Margarita Cogni (en) Suqel
Arraw-is
Atmaten-is d yissetma-s Augusta Leigh (fr) Suqel
Tiɣri
Alma mater Aberdeen Grammar School (fr) Suqel
Tasdawit n Kambriǧ
Trinity College (fr) Suqel
Harrow School (fr) Suqel
(Yebrir 1801 -
Tutlayin Taglizit
Iselmaden Harutyun Avgeryan (fr) Suqel
Amahil
Amahil amedyaz, Amgawal, asertay, dramaturge (fr) Suqel, autobiographe (fr) Suqel, ṭṭrejman, aserdas, diariste (fr) Suqel, amaru, librettiste (fr) Suqel, aristocrate (fr) Suqel d philhellene (en) Suqel
Important works Le Pèlerinage de Childe Harold (fr) Suqel
Don Juan (fr) Suqel
Manfred (fr) Suqel
Prizes
Influenced by Giovanni Battista Casti (fr) Suqel, Luigi Pulci (fr) Suqel d William Wordsworth (fr) Suqel
Membership Tkebbanit Tageldant
Royal Society of Literature (fr) Suqel
Amussu romantisme (fr) Suqel
Artistic movement poésie narrative (fr) Suqel
littérature gothique (fr) Suqel
Military service
Yennuɣ deg guerre d'indépendance grecque (fr) Suqel
IMDb nm0126406

George Gordon Byron (ilul deg 22 yennayer 1788 deg Dover – yemmut 19 yebrir 1824 deg Messolonghi, Grig), d amedyaz abriṭani yerna d yiwen seg yimeqranen ay yessefran deg tallit n tṛumantit (romantisme).

Isefra-nnes[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Isefra-nnes iwezlanen She Walks in Beauty (Tetteddu s ccbaḥa), When We Two Parted (Mi akken nemsefraq) akked So, we'll go no more a roving, rran-t mechuṛ. Byron iga-d daɣen isefra aydeg texleḍ tesrit (prose) am Childe Harold's Pilgrimage akked Don Juan. Llan aṭas ay t-yettwalin d netta ay d amedyaz ameqran akk n Briṭanya Tameqrant.

Tameddurt[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Byron, 1830

Ɣas ma yella d ameṛkanti, Byron yella yettṣerrif aṭas n yedrimen am wakken ay yella yettwalas ḍḍlaba d tameqrant. Yella iḥemmel aṭas n tsednan, yerna iḥettem iman-nnes ad yedder d imennejli. Lady Caroline Lamb, d tamarut yerna d yiwet seg tmeddukal n Byron, tenna-d [Byron] "d ameslub, diri-t yerna tamussni-nnes tettawey s axeṣṣar". Asmi ay yenker wemgaru n uzarug (guerre d'indépendance) n Legrig (ay yebɣan ad tebḍu ɣef Umenkud Aɛetmani (Empire Ottoman)), Byron yedda ad yennaɣ ɣer yidis n Yegrigiyen. D acu kan, mi yella deg temdint n Messolonghi, teṭṭef-it tawla yerna tessaweḍ-it ɣer tmettant. Ass-a, Igrigiyen mazal ttarran-as tajmilt d tameqrant.