Kluṛukin
Tanga takrurant |
Uddis akruran, asafar, médicament essentiel (fr) ![]() ![]() |
---|---|
Takura tacubrant | 319,182 Da |
Trouvé dans le taxon (fr) ![]() |
Cinchona calisaya (fr) ![]() |
Rôle (fr) ![]() |
DNA polymerase inhibitors (en) ![]() ![]() ![]() ![]() |
Tamsuka takrurant | |
Taftart takrurant | C₁₈H₂₆ClN₃ |
![]() | |
SMILES canonique (fr) ![]() |
Model 2D CCN(CC)CCCC(C)NC1=C2C=CC(=CC2=NC=C1)Cl |
InChI (fr) ![]() | Model 3D |
Propriété (fr) ![]() | |
PKa (fr) ![]() |
10,18 10,2 |
Kluṛukʷin (S Teglizit: Chloroquine) d asafar yettusmersen (yettusxedmen) i taggaẓt ɣef Malaṛya d ussuji-ynes deg yideggan id teṭṭurray.[1]. Deg kra n tikwal, kra n telmas n Malaṛya d tdefrin tinazbayin ssuturent isafaren niden yemgaraden. Akken i yettusemres deg kra n tikwal i wsuji n waṭṭan n ambyasis id yettilin deg beṛṛa n wadan d uzuwerzellim d tmuccent. Asafar-a yettwasew s yimi
isemda imezluga imezdiyen gan d uguren deg tmaẓwalin d tunɣayt d uberriṭ (tadist).[1]. Ma d isemda imezluga imihanen gan d uguren deg usekkud d uttwiɣi n tmaẓwalin d tezɣint n tegrint d wuzuf aplestin. Macc yettuɣil d akken asafar-a d aneɣlis deg tallit n tadist.[2] Akken daɣen id tella tezrawt i wakken ad ẓṛen ma yezmer ad yessuji aṭṭan n COVID-19 as of 2020.[3]
Asafar-a yettusnirem-d deg useggas n 1934 sɣur Hans Andersag.[4][5] deg wumuɣ n yisafaren igejdanen imudmawen n tuddsa tamadlant n tdawsa, akken igan d isafaren imazgayen deg unagraw adawsan yettumeggzen tamɣellist.[6]
Tirrayin n usemres[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Isemda imezluga[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Tigmayin[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Tamellilt[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
- ↑ 1,0 et 1,1 Empty citation (help)
- ↑ Empty citation (help)
- ↑ Cortegiani A, Ingoglia G, Ippolito M, Giarratano A, Einav S. doi:10.1016/j.jcrc.2020.03.005. PMID 32173110. Unknown parameter
|azmez=
ignored (help); Unknown parameter|azwel=
ignored (help); Unknown parameter|aɣmis=
ignored (help); Cite journal requires|journal=
(help); Missing or empty|title=
(help) - ↑ Manson's tropical diseases (22nd ed.). [Edinburgh]: Saunders. 2009. p. 1240. ISBN 9781416044703. Archived from the original on 2 November 2018. Retrieved 9 September 2017.
- ↑ Bhattacharjee M (2016). Chemistry of Antibiotics and Related Drugs. Springer. p. 184. ISBN 9783319407463. Archived from the original on 1 November 2018. Retrieved 9 September 2017.
- ↑ Talɣa:Taganit s wedlis