Iflis

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.

IFLIS (s tefransist IFLIS, s tfinaɣ ⵉⴼⵍⵉⵙ), d acennay s tutlayt n teqbaylit n taddart n TSENNANT (Tigzirt). Ilul-d ass n 8 deg waggur n furar n useggas n 1970 deg yiflisen. Isem-is aḥeqqani Kamel UXENNIC (s tefransist Kamel OUKHENNICHE, s tfinaɣ ⴽⴰⵎⴻⵍ ⵓⵅⴻⵏⵏⵉⵛ).

ISURIFEN-IS IMEZWURA[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

D ameẓyan yebda wul-is yettmil ar ccna akked turart n snitra. S snitra-ines tamezwarut yebda yeggar iman-is s annar n tẓuri s wudem unṣib d anaẓur; anda yebda icennu deg tmeɣriwin n d-yettilin di taddart-is akked tuddar n Leqbayel sumata. Maca tazarraɛt-nni n tẓuri yeɣlin deg wul-is, tegger iẓuran, temeqqi, tegemmu, teǧǧuǧeg deg ugama n uẓawan tewwi-t ar sdat nnig wayen akken yessarem si temẓi-s asmi yebda tikli snitra deg ufus-is.1 Deg useggas 1987, asmi yella yeqqar deg tesnawit, yesbedd-d tarbaɛt n ccna akked yimdukal-is yeqqaren yid-s, iswi-nsen d leqdic deg umussu adelsan n tiddukliwin. Leḥrara-nni d-yewwi d yimdukal-is ur teḥbis ara kan din, beggsen ruḥen ɛeddan-d di tedwilt n yicennayen uzekka deg umaṭṭaf wis sin.[1]

TALALIT N TARBAƐT TIND[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deg useggas n 1993, tlul-d s wudem unṣib tarbaɛt i wumi fkan isem : TIND netta akked sin yimdukal-is Muḥend ḤAMI Mohand Hami d Brahim ḤAMMAM Brahim Hammam. Ssawḍen skelsen tasfift-nsen tamezwarut, azwel-ines « Siwa kemm-i-nni », d tasfift i hdan i Muḥend Uyeḥya; anda rran daɣen tajmilt i yineɣmasen akked tlawin Tizdayriyin yettwaɛelqen nnig ujajiḥ n tmes n udabu akked iḥeǧuǧa n rrebrab yesserɣayen deg ugdud. Xas akken d tarbaɛt tamaynut, ulac adellel, ur d-mmugren yiwen ad ten-yessebɣes di tallit anda rrebrab yessufeɣ-d tisuqas-is ɣef wid akk ara yilin mmgal tikta-nsen, maca tarbaɛt tbedd, tecna, tasfift-nsen tufrar-d di ssuq, tewweḍ tameẓẓuɣt n lɣaci, xas ma yella-d ustehzi si tama n uxxam n teẓrigt.[2]

AKEMMEL DI CCNA BERRA N TARBAƐT «  TIND »[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deg useggas n 1999, yunag ar tmurt n Fransa, yeǧǧa tarbaɛt-is war lebɣi-s, maca ur yeǧǧ ara ccna d snitra-s. Iɣas di leqdic waḥd-s, yebda amεebbar deg yinig d wuguren i as-yezzin, xas akken yessaweḍ yessekles aḍebsi-ines waḥd-es azwel-is « Tifirellest ». Tifirellest d azamul n yinig, yettruḥu yettuɣal gar tmura n umaḍal. Inig yuɛar mačči dayen isahlen, iseggasen ttemseḍfaṛen alarmi d aseggas n 2009, IFLIS yessekles aḍebsi-ines wis sin, azwel-ines « Nfan warrac ». D aḍebsi n 10 tezlatin, d win d-yettmeslayen ɣef yinig, uguren n yilmeẓyen akked wuguren tettidir tmurt aladɣa tamurt n Leqbayel. Deg-s yerra tajmilt i ucennay Maεtub Lwennas.[3]

S uẓawan-ines ḥlawen yezzuzunen, s imeslayen-ines lqayen yeččuren d taqbaylit IFLIS yerna yessufeɣ-d aḍebsi-ines wis tlata deg useggas n 2015, azwel-ines « Tajmilt i Nnuṛ » deg-s 10 n tezlatin. Nnur yellan d amdakel-is, Nnuṛ yellan d aselmad d ameɣnas. D tizlit ideg-i ccnan waṭas n yicennayen, yal wa yefka-d ṣṣut-is akken ad ticbiḥ tejmilt. Yecna isefra n Muḥya, Muḥya i iḥemmel si temẓi-s, yeḍfer lǧerra n uɣanib n tmedyazt-is. Di tliwa n uɣanib-is i d-yettagem isefra i tezlatin-is i wumi yeslusuy aẓawan atrar s wayes ttmeslayen akk imẓawanen n ddunit. Muḥya yekker-d syess, icennu taqbaylit-is. Yal tizlit ad d-naf deg-s ticcert n leqdic n Muḥya, yal aḍebsi nettmagar-it-id di tezlatin-is, yeslalay-it-id am wanza d-yessawalen, di yal tizlit yettuɣal-d ṣṣut-is.

IFLIS ur yeqqim ara kan din, xas uguren yezzin i yicennayen zzin-as ula i netta, uguren usiẓreg yettruẓun ifadden n yinaẓuren, yessefcalen ifadden n wid iqedcen, IFLIS, yerna yessufeɣ-d aḍebsi-ines wis rebεa, deg useggas n 2018, di tmurt n Fransa, azwel-ines : où va le monde. D aḍebṣi n 16 tezlatin yeččuren d isentalen igreɣlanen, deg-s llant tezlatin s tutlayt n tefransist anda d-yezzi i umaḍal deg wayen akk iḍerrun di ddunit ass-a akked tedyanin n rrebrab i yeḍran di tmurt n Fransa, ad naf tizlit : où va ce monde, "tragidé, je suis kabyle, Paris. Paris, novembre 13... d waṭas n yisentalen nniḍen icudden ar tmurt n Leqbayel d teqbaylit, uguren n tmetti, tayri d twennaḍt... ad naf : dda Meẓyan, nnan-iyi, tamurt-iw, a ssimra, tirga mxalfa, tiwizi, tadukli, yemma..[4]

Tizlit tragidé cnan deg-s rebεa icennayen igreɣlanen yella gar-asen : Pajaro Canzani n tmurt n Uruggway yecna s tespenyulit, Ruby Landeenn n tmurt n Kalifurya tecna s tegnizit, Sebka n tmurt n Fransa yecna s tefransist. Am yal tikelt, IFLIS yessikiy imẓawanen yetwasnen deg wumaḍal akken ad iseggem akken ilaq tizlatin n uḍebsi-ines; yessemlalay-d ula d icennayen d trebbuεa n tmurt Leqbayel, am wakken yuɣ tannumi; dayen ara d-naf di tezlit tadukli anda tecna terbaεt n tlawin tiliwa akked umedyaz Murad BAKIR.

D aḍebsi ara d-yeffɣen daɣen di tmurt deg waggur-agi n yebrir s uzwel : "A SIMRA" di teẓrigin " IRATH MUSIC. Deg-s ad ddunt kan 12 n tezlatin, gar-asent : dda Meẓyan, nnan-iyi, tamurt-iw, a ssimra, tirga mxalfa, tiwizi, tadukli.

IḌEBSIYEN[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

"Siwa kemmini" yeffeɣ-d deg useggas n 1997

"Tifirelest" yeffeɣ-d deg useggas n 2004

"Nfan warrac" yeffeɣ-d deg useggas n 2011

"Tajmilt i Nur" yeffeɣ-d deg useggas n 2015

"A simra" yeffeɣ-d deg useggas n 2018

TIBIDYUTIN[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

1) "Ahruhu" yeffeɣ-d deg useggas n 2011

2) "UR nessussum ara" yeffeɣ-d deg useggas n 2012

3) "Arrac " yeffeɣ-d deg useggas n 2013

4) "Ad yezzi wadu" yeffeɣ-d deg useggas n 2014

5) "Tajmilt i Nur" yeffeɣ-d deg useggas n 2015

6) "Ad anruh " yeffeɣ-d deg useggas n 2016

IƔBULA d WASSAƔEN NIḌEN[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

  1. https://fr.calameo.com/read/00045021937615ad17ec3
  2. https://fr.calameo.com/read/006173244fe8723c85c9d
  3. http://www.music-berbere.com/artiste-iflis-ia-45.html
  4. https://fr.calameo.com/read/006173244fe8723c85c9d