Ccix Muḥend u Lḥusin
|
| |
| Tameddurt | |
| Talalit | Taqa, 1837 |
| Taɣlent | Fransa |
| Lmut | 1901 |
| Tiɣri | |
| Tutlayin | Taqbaylit |
| Amahil | |
| Amahil |
amedyaz d sage (fr) |
| Taflest | |
| Asɣan |
Tineslemt sécularisme (fr) |
Ccix Muḥend Ulḥusin n taddart At Si Ɛmara deg Lɛerc n At Yeḥya, d amrabeḍ amzuṛ, d amedyaz, d bab n wawal. Ilul deg useggas 1836 di taddart-is i illan zik d taxliǧt tamejtuḥ iqnen ɣer taddart n Taqa At Yeḥya, yemmut deg useggas 1901.
Axerrub At-lḥusin deg-s tlata yixxamen: At-Belqasem, At-Ɛmara, At-Ɛisa, Ccix n uxxam At-Belqasem.
Baba-s d Muḥend Lɛarbi At-Lḥusin, Yemma-s d Lalla Malḥa Tabuzeḥrirt n uxxam n Sidi Mḥemmed u ɛali si taddart n Buzeḥrir deg At Frawsen. Yesɛa tlata yessetma-s. Yiwet ladɣa mechuret d Lalla Faḍma ; yugar-itt Ccix di laɛmer ; tuɣ Meqran n At Ɛmara si Ɛadni. Tayeḍt d Faṭima, tuɣ ṭaher At-Belqasem. Tayeḍ d Aɛwica, tuɣ argaz n At Ɛmara.
Asmi yella Muḥend d aqcic yella d ameksa, am neṭṭa am-warrac n lweqt-nni. Qqaren; mi yeksa alamma d tameddit, ad d-yerkeb ɣef yiwen deg yizgaren-nni ikess.
Deg tudert-is d amzuṛ, ttasen medden ɣur-s akken ad t-ẓuren, ad sen-ifru iɣeblan d tilla. Deg asmi immut armi d tura, gan-as taqubbet rrif n uxxam-is. Yal aseggas ttegen-as zzerda!
Tamselyut
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Inna-Yas Ccix Muhend; Mulud Mɛemmri