Abyannu

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Ayetli yella yettuẓun aǧenna am tqeddist n uzeṭṭa (Tawlaft n Banuḥ, 2007).

Ač yiɣef n usuggas, seg wuduf n Muḥeṛṛem ar ass fayd (wis) mṛaw di uyur, tiddar n At Mẓab tteggent tfaska n "Abyannu" niɣ "Αbyahannu": d igget tfaska tus‑aneɣ‑d seg zik n zik, tteggen-asen-tt midden i tarwa tazdadt. Mi wannan (nekḍen) ass seg wussan deg yigget si teddar, ad aznen i at ɣer‑sen d at weɣlad: " Iwat int-asen i tarwa-nwem ad d‑asen ass n wayflani ad ggen yid‑neɣ Abyannu!" Ihi, mi yiweḍ wass‑nni ad d-asen imar‑a ayen tarwa ssya d ssya, ad gerwen ay ulun (akk) di teddart-nni, ad d-bbin ayen at teddart ad ssun cra s ddaw yimi n itran (cebbak), asen‑wcen i yicidwan (irbaten), ač yigg si‑sen, bessi (imik) n ibawen, bessi n kawkaw niɣ n tcicet (lluz), bessi n temziḍin n wejḍiḍ (leḥlawi n ubuɛud) niɣ ucin‑as d lgaṭu, bessi dex n ikeṛṛayen ma llan, bessi n ssukker, ač yiggen d wayen i yexs ad yegg.. Asen‑ccaṛen d aweḥdi (mliḥ) uṛan‑nsen d yixemmalen n tcebrin‑nsen d iɛebban‑nsen, ač arraw yqas ad ycemmeṛ ujar n aytma-s... Ihi, ad alin imar‑a ay ulun ɣer nneǧ‑wadday (aswir unniǧ n wexxam) as‑nneḍen i weyder n lsas (cebbak) ad ntan ssenǧuǧuyen uṛan‑nsen d wayen i d-cemmṛen, cennun qqaren: "Aaabyaaa haaa nnuuu.. lalla-nnu, ṣadaq-ḷḷaaah wa tɛallaaa... Haay!" (awal‑a ɣer At Izǧen, maca ač yiɣrem d way i qqaren midden‑s). Ihi, tarwa ad qqimen cennun iwalen-nni ttɛawaden‑ten, rennin ujar d ujar aẓagga,... aaar mi nnan "Haay" taneǧǧarut, timirt-nni kan, ad d‑klin (ad d‑ggren) akk ay i gerwen deg fassen‑nsen! Ad at‑cetteḍen ɣer uǧenna ad d‑yuḍa ɣer wadday seg yimi n itran am wenẓar. Ttwannan akan s tiṭṭawin‑nsen, ur yettessen bab‑s melmi ɣ ad klin m'ur yelli yid‑nsen. Mi klin, ad zzelen mzawren tisunan ɣer wadday, ɣer wassu (taferracit) i asen‑ssun ddaw yitran, ad wḍan ɣef wayen ifsan di‑s gerrwen‑t, d netnin ttferɛenen ḍessen, taneǧǧarut, ad wcen akk ayen i gerwen i At teddart‑nni, asen‑t-ẓunen (bḍan) d tizgibin d timeẓyanin ač iggen yaɣ tunt‑nnes (tnuba) yeẓwa ɣer‑sen d netta yesba yettgeẓgeẓ... yettjur yeqqar deg wul‑nnes : Awissen mani ɣ ad yili Abyannu n uzečča ?

Ulsen At zik ɣef tenfust n Abyannu, yella wa iqqaren : tedwel ɣer yimar n Baba-nneɣ Νuḥ Aser, seg mi yersu uɣerrabu‑nnes tamurt teqqur, yegrew bnudam d imudar i d‑usin yid‑s akk, yebbi‑d yenta yekli‑asen‑d si uǧenna n uɣerrabu ayetli d wuccu i d‑iwin yid‑nsen,... ilin ttezzlen, ttnaqqan, ač umexluq yettebbi tunt i yili.., ilin icidwan deɣ netnin ttbibizen ɣef‑s ar as‑ttinin s yiles‑nsen ukrid: "Abi a Nu, Abi a Nu, Abi a Nu, ..." (Awi-d a Nuḥ). Ur nessin n tidet niɣ uhu.

Amezwar n Muḥeṛṛem, qqaren midden twatra n yiɣef n usuggas. Mi tudef Taɛacurt (ass n mṛaw di uyur), ad d‑kkren midden zik s yiḍes, ad ssirden s waman n Tzuggart (ssedret) i tewwet tafuyt, ad ɣren ibedduren n Uyuc ɣbecca‑nni, ggen twatra, wcen Slam jar‑asen d wi mlilen akk deg wass‑nni, ẓwan ɣer tenḍal d tiǧrarawin, irǧazen - tisednan - tarwa, bac ad mmektin imriwen‑nsen d ilmeɣriwen illan ass‑a ddaw ucal... mmektin i yella zeddiɣ (mazal) ad ten‑ḍefren tarzeft ula muqqel mennect i zedɣen di Tdunnit.

Abyannu amimun. Ar yimal, ters‑d tnemmirt.


Banuḥ Nat Ḥemmi Nuḥ,

Tiniri n Warglen, Dujambir 2012.