Tin Hinan

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.

Tin Hinan d tagellidt n yitargiyen deg tasut tis 04 . tezga-d tmeqbert-is deg Aueẓruf Ameqran deg at Abalessadeguhaggar di tmurt n Lezzayer.

Tagellidt n Uhaggar[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tanfust[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Qqaren-as tikwal i Tin Hinan " tagellidt n Uhaggar " , qqaren-as yitergiyen Tamnukalt ayen id-emmalen "tagellidt" . Isem-is anamek-is d "tameṭṭut n yigiṭunen " , maca imusnawen n umezruy nnan-d belli anamek-is " d yemma-tneɣ akk "

Mmalent-d tmucuha tiqburin , belli Tin Hinan tella d "tageldunt irewlen " yedren deg tasut tis ukkuz ST . Terwel-d seg ugafa n Uneẓruf , nettat d yiqeddacen-ines teqqar-d tenfust belli qrib mmuten maca ufan-d kra n tgella deg wadeg i deg-ttidiren yiweṭṭufenn . Deg tenfust nniḍen ur nezmir ara ad namen akka am tmezzwarut-nni imi xuṣṣen-tt yifukal , Tin Hinan tella dinna d tagellidt tineslemt n udrum n Braber amaziɣ id-yusan seg Tafilalt deg yidurar n waṭlas di Lmerruk ɣer tama-s tella tqeddact qqaren-as Takmat . Deg tenfust , Tin Hinan tesɛa yelli-s (neɣ yelli-s n yelli-is ) , isem-is Kella , ma d Takmat tesɛa snat  n yessi-s . Dderya-agi uɣalen d imarawen n yimucaɣ n Uhaggar . Ulsen-d daɣen fella-s belli tesɛa-d Tin Hinan kraḍ n tullas ( tsemma-asent s yismawen n yiɣersiwen n tneẓruft ) i yellan d timarawin n yitergiyen .

Timeqbert n Tin Hinan[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deg tazzwara n tasut tis snat n tmerwin , iɛedda wakud  ; aṭas id-yulsen tamacahut-is , aṭas i yumnen belli d tanfust daya . Akken yebɣu yili , deg 1925 , ufan yimnadiyen timeqbert-ines , ssulzen belli nettat teklla d awadem yeddren deg umezruy .  Ur tebɛid ara ɣef Abalessa , Lezzayer , akken 1,000 lmilat ( 1550 ikilumitren ) ɣef unẓul n Lezzayer tamanaɣt