Faḍma tazewwaɣt

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.

Faḍma tazewwaɣt neɣ tazuɣert ( ssawalen-azs akka imi tella d tazubeɣt ) tella d tagellidt n Awras i yeddren gar 1544 d 1641.

Tudert[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tudert n Faḍma Tazuɣert tekka-d seg yisefra d tuɣac n temnaḍt n yicawiyen , i tt-id-igelmen nnan fell-as « d tagellidt tamelḥant tazewwaɣt » . Akken id-yuwi umezruy n udrum n Wat Faḍma , tlul deg 1544 , temmut deg 1641 deg udrar n Belezma d yelli-s n yiwet n tdukli tameqqrant n udrar n Awras .

Yenna-d umadyaz Muḥemmed Nadir Sebɛa , deg 1566 , tesseɣli timdinin n Merrakec , Meknas , Fas . D aya i yerran Lmeǧdub , amedyaz aṣufi seg yimaziɣen n Lmerruk ad yaru fella-s adlis ameẓẓyan , tettwassen belli tella d tagrawliwt tameqqrant ulac akk win izemren ad tt-yeɣḍel , yernu tella d aɣella tameqqrant i yessnen ad tenbeḍ , nnan-d daɣen fella-s belli tella d tin yettamnen s rebbi , temhel Lecyux n lǧameɛ akken i tella d tagrawliwt

Qqaren-d belli Faḍma Tazuɣert tessemlal iderman imaziɣen ɣer tama n yiderman yettwaɛerben , tger asɣamu n lɛeqqal i tulawin kan . Nnan-d fella-s d tameṭṭut mm tissas , tella teǧhed mliḥ , ur tettagad ara , ur tkukra ara akk mi tenɣa gma-s Zultan mi d-ibedd mgal unbaḍ-is , akken daɣen tenfa gma-s Sellam , telḥeq ad tenbeḍ akk Belzema deg tasut tis xvie.

D yemma-s n mraw d ṣa n warrac , tettwaḥseb d tagerram taṣufit , i yḥefḍen 60 ḥizeb n Leqran , texdem assaɣen n tnezzuyt akked yimsiḥiyen d udayen

Terra-as tmedyazt Xuxa Buǧnit tajmilt s yiwen n usefru .

Arraw n Wat Faḍma deg Tmerwant , ad ilin d arraw n warraw n tmeṭṭut-agi , akken id-qqar tenfust imarawen n Wat-Zulṭan d Wat-Sellam llan ttwanfan sɣur Faḍma Tazuɣert .