Aluy amaɣad

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
(Yettusmimeḍ seg Aluy aɣɣad)
Aluy amaɣad d tzelgi akken i d-ttwaẓrawen deg tegnut tagennawt.[1] Tanila tagejdant n unagraw d aggad n tefsut, tiyersi yettalin i wqecquc (azeggaɣ) deg usebges agennaw (azegzaw). Aluy amaɣad yettwaket deg usamer ɣef teɣzi n usebges agennaw seg tnila tagejdant (seg wazag n waggad n tefsut).
imsidgen isbegsanen

Deg tesnallunt, Aluy amaɣad (Azamul-is: α) d tiɣmert i d-izgan gar n twinest timirant i kra n tfekka tagennawt d twinest timirant i wazag n waggad n tefsut yerna akken i tga deg teɣmert timirant yezmer ad yili wakat n waluy amaɣad s uneccab n twinest n usebges agennaw seg wazag n waggad n tefsut alamma d wazag n wezdiger n twinest timirant i kra n tfekka tagennawt yakked twinest n usebges agennaw.

Aluy amaɣad yettwaket seg wazag n waggad n tefsut s unemgal n tnila n tuzzya n ireqqasen n tesragt (ssaɛa) seg 0° alamma d 360° neɣ s usemres n tmakudt takudant seg tesragt n 0 alamma d tasragt tis 24 n.[2][3] yal tasragt tebṭa ɣer 60 n tesdatin u yal tasdidt tebṭa ɣer 60 n tsinin, dɣa tasragt tamezwarut deg unagraw-a tbeddu seg tazwala n usarya n yiɣid ma d tesragt tis 24 tettfakka deg taggara n usarya n tezmekt

Amedya[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ẓeṛ daɣen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Imniren[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

  1. Empty citation (help)
  2. R.A.ORITI & W.B.STARBIRD, Introduction to Astronomy, (Glence press, London 1977.
  3. . ISBN 0-935702-68-7. Unknown parameter |azemz= ignored (help); Unknown parameter |anafsar= ignored (help); Unknown parameter |Azwel= ignored (help); Unknown parameter |Amaẓrag= ignored (help); Unknown parameter |amaskar= ignored (help); Unknown parameter |tasna= ignored (help); Cite journal requires |journal= (help); Missing or empty |title= (help)