Timanit i Tmurt n Iqbayliyen
Seg Wikipedia
Amussu n Timanit i Tmurt n Iqbayliyen, neɣ s tefransist Le Mouvement pour l'autonomie de la Kabylie (MAK), d amussu asertan n Ledzayer, i d-ilulen di yunyu 2001 mi temcebwal tmurt n leqbayel, asmi i nɣan iǧadarmiyen n udabu n Lezzayer alemẓi Massinissa Germaḥ.
Ferḥat Mhenni: Aqerru umussu n Timanit i Tmurt n Yeqvayliyen
[beddel] Asenfar i Timanit n Tmurt n Yeqvayliyen
Wa d-aɛraḍ i tsuqelt n usenfar seg tefransist
Tazwart
- Imi tugna(Personnalité) n ugdud aqbayli tezga tufrar , di yal tallit, s tutlayt-is akk d uẓar-is amaziɣ. Tuddsa n tmetti, tayri n tlelli. Deg wqader akk d tayett ittakk i wiyaḍ, timmad-is ur ttuqtent ara ar igduden nniḍen.
- Imi tanettit(identité) taqbaylit temmun seg zik, ma ulac akkwya seg tallit talemmast (moyen âge).
- Imi tamurt iqbayliyen turar tamlilt (rôle) tafellayt deg umussu aɣelnaw azzayri akk d umennuɣ ɣef timunent(indépendance) anda i tefkka d asfel aṭas seg tarwa-s.
- Imi tanettit taqbaylit ur s d isaḥ ara umḍiq-is deg tbadut (définition) n tnettit tazzayrit. Imi miḥyaf yezga mgal iqbayliyen seg tmunent ar wass-a
- Imi Tamurt n Iqbayliyen suffɣen-tt seg uttikki deg tsertit n lezzayer, seg tnekra n FFS n 1963 ar tefsut taberkant deg immuten aṭas ilemẓiyen, deg ibrir 2001, war ma nettu tafsut imaziɣen n 1980, asunded(grève) n uɣerbaz n 1994-95, akk d tmenɣiwt n Matub Lwennas.
- Imi ur d yeqqim wayen yezdin tasertit n udabu azzayri akk d Tmurt n Iqbayliyen, imi adabu anagar aqezzul akk d uldun s wacu i ittmeslay akk d ugdud aqbayli. Ayagi 40(kkuẓet tmerwin) iseggasen aya tura.
- Imi Agraw n Summam n useggas n 1956(semuset tmerwin d sḍis) yesbedd imenzayen (principes) n timanit n Temnaḍin (lwilayat).
- Imi adabu istenya akrawal(traité) agraɣlan n izerfan n igduden, deg useggas n 1976.
- Imi amussu aɣerman i d ssekkren Laεruc anagar tmurt n Iqbayliyen i iḥuz.
- I usellek n tdukkli n wakal n uɣlan azzayri, i wakken ad yeḥbes umberraz yezgan gar udabu azzayri akk d temnaṭ n Iqbayliyen, Amussu i Timanit n Tmurt n Iqbayliyen igr-ed ameslay usqerdec n USENFAR N TIMANIT N TMURT N IQBAYLIYEN.
Ixf I (amenzu) : tabadut
- S tutlayt ines, s idles ines akk d umezruy ines, AGDUD AQBAYLI yefkka i iman-is tanettit akk d tugna yufraren.
- Iqbayliyen, tugett nsen, d-iɣerman n lezzayer, diɣen d Imaziɣen illan, d « imdanen ilelliyen ».
- Tamurt n Iqbayliyen d tamurt nsen tamezwarut. Tilisa n wakal-is d-tid n Temnaṭ tis 3(kraḍ) n tegrawala n timunent mgal Fransa timsehṛest(coloniale). Tilisa tideblatin(adminitratives) ttfakkant anda ttfakkant tid n tutlayt ines akk d tid n wazalen ines.
- Taqbaylit d tutlayt ines tunṣibt. Dacu kan Tamurt n Iqbayliyen ad tesselmed i tarwa ines kra yellan d tutlayt s ad tnefli, deg wannaren n idles, n tdamsa, n tmetti neɣ n tsertit.
IXF wis sin(2) : Azalen
- Tamurt n Iqbayliyen ad tesseεdel izerfan n Wergaz akk d wid n Tmeṭṭut. Rennu n takniwin ad-ittwagdel(interdire), ad-ittwaqḍeε seg tmetti.
- Ddin d tamsalt yeεnan amdan iman-is, awannak(l’état) ur d issekcam ara iman-is deg-s.
- S tugdut ad ddunt tsuddiwin(institutions) n Tmurt ad ittwafernen sɣur agdud aqbayli
- Tamurt n Iqbayliyen ad teqqim tefka tayett i Izzayriyen akd tzzayriyin, akk d imaziɣen anda ma llan deg umennuɣ nsen ɣef izerfan nsen idelsanen isertiyen.
- Tamurt n Iqbayliyen ad teldi tiwwura ines i izzayriyen, Tamurt lezzayer isulef ad-teldi uma d nettat tiwwura ines i iqbayliyen.
Ixf wis III : Timanit n temnaṭ n Iqbayliyen
- Tamurt n Iqbayliyen, isulef ad teseddu timsal n wegdud ines s iman-is, ad teseddu timsal n weɣlan ines s iman-is, war ma iḍebber wayeḍ fell-as.
- Anamek n timanit n temnaṭ nneɣ, d asebeddi n uwannak s ufran n wemni (asqamu aɣelnaw), akabar d iwwin tugett imukan ad d-yesbedd anabaḍ (gouvernement) ad iseddun timsal n temnaṭ taqbaylit
- Tisuddiwin nniḍen ilaqen i usegrer(encadrement) n temnaṭ nneɣ ad ttwasbeddent, am usqamu unṣib, asqamu n imɣaren, akk d tsuddiwin i tεessast n umahil n unabaḍ n temnaṭ taqbaylit.
- Tamurt n iqbayliyen, ad tesεu izamulen(Armoiries, Symboles) ines akk d usenğaq ines ad ibedden ar iri n usenğaq n lezzayer.
- Annaren yurzen Awannak n temnaṭ n iqbayliyen d wid tmeddurt n yal ass n imezdaɣ ines: taɣellist (Sécurité) nsen, asegmi(éducation) n tarwa nsen, idles nsen, tazmert nsen, taɣdemt (justice) nsen, izerfan nsen s umata, taywalt(Communication) akk d isalen s umata, asiweḍ akk d wallalen usiweḍ, tiṣuraf nsen akk d tebzert(fiscalité), tadamsa s umata, tawennatt (environnement) akk d tuddsa(aménagement, oraganisation) n wakal n tmurt.
- Ayen yurzen awannak alemmas n lezzayer d aḥuddu ɣef tmurt, asufeɣ n idrimen akk d tbaddut n tsertit n beṛṛa n tmurt bla ma tḍuṛ tsertit-a taɣdeft (nfaε) n Tmurt n iqbayliyen.
Ixf wis IV : Anamek d Wamek
- Timanit n Tmurt ad tettwiberreḥ tickki ad d-ffɣen igmuḍen(résultats) n tefranin n usteqsi ɣef timanit ad d-iḍṛun deg temnaṭ taqbaylit kan.
- Anamek akk d wamek aneggaru n timanit-a a ten-setgen(A-ten-niguṣyen) igensasen n Ugdud aqbayli nutni d igensasen n udabu alemmas azzayri.
- Asqamu deg ad kkin ikabaren, imussuten, ticriḥin, igensasen n wegdud akken ma llan, ad isbedd tamendawt(constitution) tamezwarut taqbaylit s umezdi n wawal.
- Asenfar-a isutur deg wannak(état) azzayri akken ad ijeddel tamendawt n lezzayer akken ta ur d tteffeɣ ara mgal tilawt(réalité) n Ugdud akk d tin n tmurt iqbayliyen.