Mmeslay:World Wide Web

Le contenu de la page n’est pas pris en charge dans d’autres langues.
Si Wikipedia, tasanayt tilellit.

Matoub Lounès D awezɣi ad ak-nerr tajmilt[ẓreg aɣbalu]

Matoub Lounès D awezɣi ad ak-nerr tajmilt Ma nenna-d Matoub Lounès, nenna-d tamaziɣt, tamagit, idles, imi d acennay, d anazbay, d amaru, d amsekles, d amedyaz aqbayli, yettwassen s umennuɣ-is ɣef tumast, tutlayt, seg zik yella mgal tasnekta yessemras udabu deg tmurt n Lezzayer. Matoub Lounès yeddem amennuɣ d azamul imi tabɣest-is ilqem-tt-d sɣur ugellid Yugurten, yerna ibeyyen-d udem-is aḥeqqani deg umennuɣ mgal adabu yenna-d: Imi d-luleɣ d aqbayli Isem-iw imenɣi D amedyaz ameqqran imi tamedyezt-is tuɣ-d aẓar-is sɣur yifsiḥen d yiḥeddaden n wawal. Taɣuct-is ur tt-yif ḥedd, bu ssut isefḍen imeṭṭawen i yigujilen, d tuǧǧal. Taẓuri-ya d agerruj n tmussni ur nfennu.Ɣas yemmut ayen i d-yeǧǧa d awezɣi ad yenger. Talalit d temẓi: Ass n 24 deg yennayer 1956, yusa-d wass aseεdi ɣef taddart n Tewrirt n Musa, deg At Dwala, s lalit n Matoub Lounès, d itri n tmurt n leqbayel i d-yeffɣen d argaz bu tissas. Matoub Lounès yekker-d deg twacult tafrart, baba-s iεac d aɣrib, trebba-t-id setti-s d yemma-s Ɛelǧiya. Seg temẓi iḥemmel aṭas ad iḥes i yemma-s mi ara d-tettawi icewwiqen, ladɣa mi ara txeddem tibḥirt. Asmi yesεa 9 n yiseggasen deg lεemri-s ixdem-d snitra tamezwarut, imir ibda ijemmeε-d agdud ɣer ɣur-s. yekcem ɣer uɣerbaz deg useggas 1961 d win i d-iḥebsen aṭas n tikkal ɣef sebba n ccwalat i d-ixeddem deg uɣerbaz, asmi tewwi Lezzayer timunent ur ikemmel ara aṭas leqraya ɣef tmental n tesnakta yessemres udabu deg yiɣerbazen i yebɣan ad yesseεreb kulci. Akka i d netta, d agrawliw seg temẓi-s, yugi aɣerbaz yugin tajaddit d tidet. Yeḥbes taɣuri deg uɣerbaz yeḥfan akken i d-yeqqar, imi yella d aεekkaz mgal tamaziɣt. Maca Lounès yefren aɣerbaz n teqbaylit: d ddunit, anida i d-yelmed ayen ur nettaf deg yiɣerbazen n udabu neɣ n tedrimt. Ulac d acu ur ijerreb neɣ tin ur yesεedda am akken i d-yenna: “ ddunit d lakul anta tin ur d-nesteqsa neɣ tin ur muggreɣ ara”. Immugger tiqerḥanin d terẓaganin yenna-d ayen yeẓra d wayen yellan mebla akukru wala kra n tugdi. Abrid n tẓuri d ccna: Matoub Lounès inuda ad ibeddel ayen ur nelhi deg tmetti, iga afud i tidet, yexdem tagrawla s tẓuri, yessefra ɣef yal tadyant, ulac tin yezgel: tamaziɣt d tmurt, tilelli d tugdut, tayri d tmeṭṭut akked tudert d lmut... Isekles 34 d tasfift seg 1978 ar 1998. Yebda s tesfift tamezwarut i d-yeffɣen deg tmurt n Fransa, deg useggas 1978, i yeddmen azwel-a “Ay Izem” deg yimiren yesεa 22 n yiseggasen deg leεmer-is ar tesfift taneggarut 1998 “Tabrat i lḥekkam” anda iceggeɛ izen i yinabaḍen n tmurt, deg-s yenna-d tiqerḥanin d terẓaganin d wayen yettwali d lbaṭel. Matoub Lounès iga aṭas n tmeɣriwin ama deg tmurt neɣ berra, yecna ɣef yal taɣult, yenna-d tidet yeffren, yerra tajmilt i yinaẓuren d yimeɣnasen, d yirgazen n tegrawla. 20 n yiseggasen netta d asbaεzeq. Izewlen n tesfifin yessekles d ayen ara tafem deg uzenziɣ iwksar. Gar tiyta n rsas d tukerḍa, d temtant: Matoub Lounès d ameɣnas, itekka deg umennuɣ 1980, werǧin yekna sdat uzaglu n umesbaṭli, yeqbel taruẓi wala kennu, ur t-sagden leḥbus, wala rsas n uǧadarmi. Acḥal d abrid i nudan ad as-qemṭen ssut-is neɣ ad t-ɣbun, gar-asent taluft n Micli deg tuber 1988, deg tedyant-a εarḍen yaεdawen n tudert, ad qemṭen ssut-is, gezmen lbaz s 5 n tersasin sdat n tarwa n teqbaylit, ur setḥan s lεar d tecmat i wumi kkren deg udrar n nnif. Deg wayyur n ɣuct 1990 yettwajreḥ s lmus deg At Dwala deg uxxam n yiǧadarmiyen. Ulamma d adabu yettwali-t d acengu n tmurt. Mačči yiwet n taluft i yesεedda tuqtent. Maca werǧin yerra aḍar ɣer deffir, yeggul ur yeḥnit ad d-yergel abrid i tlafsa mm sin iqerra, akken yezga yettwessi tarwa n teqbaylit ilaq leḥder seg-sen, sin iqerra iwwten amesmar deg tiṭ n lehna n tmurt; yiwen d at yitran ɣef tuyat i gezzmen i yimdanen tasa, wiyaḍ d at iččumar i d-yusan ad beddlen ansayen d tnaslit deg udrar n lejdud yeččuren d nnif. At iččumar “ irebraben” srehben tasiwin n ugdud ameɣbun, dɣa qesḍen-t-id ad t-rbun deg ctember 1994, ukren-t, wwin-t sdat n yimdukkal-is, yeqqim ɣur-sen azal n 15 n wussan, deg wussan yesεedda ɣer yirebraben iwala ayen ur yeẓri yiwen. Deg useggas n 1995 Matoub Lounès, asmi akken i d-yessufeɣ ungal-is iwumi yeffka isem “Rebelle”, deg yiwet n tedwilt n tiliẓri deg Fransa TF1, yenna-d: “usiɣ-d ad awen-d-inniɣ”, Lwennas yenna-d deg-s ɣef waṭas n tlufa, ladɣa, ɣef tama tineslemt timṭerreft ɣef udabu i t-id-yessulin alammi yessaweḍ inneq izzayriyen, yesgujel arraw n leḥlal, yenna-d d adabu i yerran tullas-nneɣ d tuǧǧal. Yewwi-d awal ɣef taluft n Saint Egidio, ɣef Amussu Adelsan Amaziɣ (MCB), d wayen i d-yewwi d usirem, imi d amussu i d-yesdukklen iqbayliyen, alami tergagi tama tineslemt timṭerreft akked udabu. Deg tedwilt-a yemmeslay-d ɣef wamek teḍra tedyant n 1994, yenna-d: “ Deg yiwet n lqahwa deg tama n taxxuxt, ttwadmeɣ ur ẓriɣ anda lliɣ, walaɣ timenɣiwt mebla sebba, nniɣ-d ayen ur bɣiɣ ad iniɣ, taluft tewweḍ lḥed-is, anda qenεeɣ iman-iw belli d ayen tekfa fell-i ddunit”. Taluft-a tefra asmi i d-begsen Leqbayel nnan-d: “tilleli d tudert i Lwennas, neɣ rrsas d nger ara tt-yefrun”. Wid yellan ttukelfen ɣer trebbuyaɛ n rebreb, nḍen-d tarbaɛt i t-yeṭṭfen akken as-d-serḥen uqbel ad teccɛel tmes. Ukuẓ n yiseggasen mbaεed tikerḍa; yeεni ass n 25 deg yunyu n useggas 1998 yettwanɣa deg uzal qayli s yiɣil n wid yefkan afus fell-as. Matoub Lounès yeǧǧa-d rehba deg twacult-is “ imaziɣen”, yeǧǧa-d amkan-is deg umennuɣ ɣef yidles, iles, tamagit d ilem i lebda. Arrazen yewwi: 1. Ass n 6 deg duǧember 1994, Matoub Lounès yeṭṭef-d Arraz n Timektit “ Le Prix de la Mémoire” seg yifassen n massa Danielle Mitterrand, taselwayt n tesbeddit n tlelli n tafransist “La Fondation France Libertés ” deg temdint n Paris. 2. Ass n 22 deg meɣres 1995, tasbeddit n ineymas n Kanada tefka-yas-d arraz n tanfalit tilellit “ Le Prix de la Liberté d'Expression. 3. Ass 19 deg duǧember 1995, yewwi-d arraz n Ṭaher Ǧawut “Le Prix Tahar Djaout’ seg yifassen n tesbeddit n Nureddin Ɛabba “ La Fondation Nourredine Abba” deg uzaduɣ n UNESCO deg Paris.

Idlisen yettwarun ɣef Matoub Lounès: 1- 1995, Rebbelle, sɣur Matoub Lounès. 2- 2000, Pour l’amour d’un rebelle, sɣur Nadia Matoub. 2000, Matoub Lounès mon frère, sɣur Malika Matoub. 3- 2003, Matoub Lounès. Mon nom est combat, sɣur Matoub Lounès akked Yalla Seddiki. 4- 2006, Le barde flingué, sɣur Lounès Abderrahmane. 2006, Le testament, sɣur Lounès Abderrahmane. 5- 2008, Anazbay, le résistant, sɣur Mohamed Gaya. 6- 2009, Matoub, l'assoiffé d'azur, sɣur: Smaïl Grim. Aḍebsaru Aqeddic n Matoub Lounès deg unnar n uẓawan deg 20 n yiseggasen yessekles 28 n tikkal yessuffeɣ-d deg-sen 34 n tesfifin. llant deg-sent 224 n tezlatin, yal yiwet s usentel-is. 1978 : Ay Izem

1978 : Daεwessu

1979 : Ṛuḥ ay aqcic

1979 : Yekkes-as i znad ucekkel

1979 : A lḥif yuran

1979 : Ay aḥlili

1980 : A ttwaliɣ

1980 : Récital à l'Olympia 80

1981 : Assagi lliɣ

1981 : Slaεbi-tt ay abeḥri (aḍeb.1: Slaεbitt ay abeḥri, aḍeb.2: Yeḥzen Lwad Aεissi)

1981 : At Yiraten

1982 : Tirgin

1983 : Tamsalt n Sliman

1984 : A tarwa n lḥif

1985 : Da Ḥamu

1985 : Lbabur

1986 : Les deux compères

1986 : Tamurt-iw

1987 : Tissirt n Nndama

1988 : Lmut

1988 : Rwaḥ rwaḥ

1989 : L'ironie du sort 1991: regard sur l’histoire d’un pays damné (vol.1: regard sur l’histoire..., vol.2: iẓri-w) 1993: Communion avec la patrie (vol.1: communion avec la patrie, vol.2: Lmeḥna) 1994 : Kenza

1996 : Tiɣri n yemma (aḍeb.1: Asirem, aḍebsi.2: Tiɣri n yemma)

1997 : Au nom de tous les miens (aḍebsi.1: Semmeḥti-yi, aḍebsi.2: Sel kan i dderz)

1998 : Lettre ouverte aux… (aḍeb.1: Tabrat i lḥekkam, aḍebsi.2: I luḥqed zhir)

Sɣur: Nacer AKOUCHE


==

Heading text[ẓreg aɣbalu]

==

<gallery> Insert non-formatted text here </gallery>