Aller au contenu

Yuba II

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
(Yettusmimeḍ seg Yuba wiss sin)
Yuba II
roi de Mauritanie (fr) Suqel

Tameddurt
Talalit Hippone (fr) Suqel, 52 BCE
Taɣlent Numidya
Ruma n zik
Lmut Tipasa de Maurétanie (fr) Suqel, 23
Tawacult
Baba-s Yuba I
Tissulya akked Kliyubatra Silini II
Glafira
Arraw-is
Tiɣri
Tutlayin grec ancien (fr) Suqel
Amahil
Amahil amaru, amezray, asertay d érudit (fr) Suqel
Ideg n umahil Muretanya

Yuba wis sin (-52/50 armi -23), mmi-s n ugellid Yuba I, yella d agellid n Muriṭanya. Tameṭṭut-is tamezwarut d Kliyubatra Silini II.

Yuba wis sin, neɣ Yuba II, d yiwen seg yigeldan imaziɣen yesɛan azal ameqqran deg umezruy n Tefriqt n Ugafa. Yella d agellid n Muriṭanya si 25 q.L.Ɛ arma d 23 d.L.Ɛ, yerna yella d argaz n yisallen, d amussnaw, d amyaru yessekcmen taɣerma tamaziɣt d tin n Yegrigiyen d Irumaniyen s wudem yemgaraden. Tudert-is d lmeɛna n wamek tamenkda tarrumanit teḥkem ɣef tmura n Tefriqt n Ugafa s webrid n yigeldan iḥbiben.

Laṣel-is d Temẓi-ines

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Yuba wis sin ilul-d deg useggas n 52 q.L.Ɛ, d mmi-s n Yuba amezwaru, agellid n Numidiya. Mi yemmut baba-s deg yimenɣi mgal Irumaniyen deg useggas n 46 q.L.Ɛ, Yuba wis sin, yellan d aqcic meẓẓiyen, yettwawi ɣer Ruma am umḥebs n ṭrad. Maca, deg wemkan n yili d akli, Julyus Sisar d wid i d-yekkan deffir-as sseɣren-t deg wexxam aɣelnaw arumani, anda i yeɣra taɣuri tameqqrant n Yegrigiyen d Irumaniyen.

Deg Ruma, Yuba yeɣra talatinit, tagrigit, taseknafrit d umezruy. Yuɣal d yiwen seg yimusnawen imeqqranen n wakud-nni, yessnen aṭas n tutlayin yerna yura aṭas n yidlisen ɣef umezruy, tarakalt d ugama. Taɣuri-agi tarrumanit teǧǧa-t ad yuɣal d umeɣrad agensay gar taɣerma tamaziɣt d tin tarrumanit.

Tuɣalin-is ɣer Tefriqt d Uɣellid-is

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deg useggas n 25 q.L.Ɛ, Ugustus, amenkad arumani amezwaru, yerra-d Yuba wis sin ɣer Tefriqt n Ugafa am ugellid n Muriṭanya, tagelda i d-yesnulfa seg sin n temnaḍin timeẓyanin timaziɣin. Tamaneɣt tamaynut n Muriṭanya tuɣal d Sisarya (Cercal ass-a deg Lezzayer).

Ɣef wannect-a, Yuba yezweǧ Kliyubatra Silini II, yelli-s n Kliyubatra VII n Maṣer d Marcus Antunyus. Azwaǧ-agi yeǧǧa asdukkel gar snat n twacult tiɣelnawin yettwassnen, yerna yesnernay tanezmart tasertant n Yuba deg temnaḍ n yilel agrakal.

Tadbelt d Tneflit

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Aẓekka n Yuba ii akked tmeṭṭut-is di tipaza, di lezzayer.

Tagelda n Yuba wis sin teǧǧa lǧerrat imeqqranen deg taɣerma d talsa. Yebna aṭas n yibniqen yesseḥman taɣerma tagrigit-tarrumanit deg tmurt tamaziɣt, gar-asen:

Deg tsekla d yisallen: Yesnulfa-d tamkarḍit tameqqrant deg Sisarya, i yuɣalen d yiwet seg tmeqqranin deg umeɣrad agrakal. Yessufeɣ-d aṭas n yidlisen ɣef umezruy n Libya, ɣef tarakalt n Tefriqt, d ɣef ugama. Idlisen-is ttwaqedren aṭas seg yimusnawen irumaniyen d yegrigiyen.

Deg Tsegda d tẓuri: Sisarya, seddaw ugellid n Yuba, tuɣal d yiwen n wemkan ameqqran n tẓuri d tsegda. Yesnulfa-d iberdan, timziktin, d yimezgunen izuyaz, yerna yessemlil taẓuri tamaziɣt, tagrigit d tarrumanit.

Deg tdamsa: Yesnerni tanezzut gar Muriṭanya d tamenkda tarrumanit. Yessufeɣ-d idrimen s tugna-s d tin n tmeṭṭut-is, ayen i d-yemmalen azal-nsent deg tdamsa n wakud-nni.

Assaɣen-is Gar Taɣerma Tamaziɣt d Tarrumanit

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Yuba Wis Sin n Muriṭanya.

Yuba wis sin yella d ameɣrad agensay gar snat n taɣermiwin. Ɣas akken yettidir s wallalen n Ruma am ugellid aḥbib, yeḥrez ɣef tmagit tamaziɣt n wegdud-is. Deg wakud-nni, yesnulfa-d anagraw n ugellid i yesdukkel tizemmar tirumaniyin d tid timaziɣin, ayen i yeǧǧan agdud-is ad yedder deg talwit.

Yessexdem tamusni-ines tagrigit-tarrumanit akken ad yaru ɣef umezruy d tsekla timaziɣin, yerna yesnernay tiẓuriwin d yisallen imaziɣen s wallalen imaynuten i d-yewwi seg umeɣrad agrakal.

Tarwa-s d Wayen I d-yeǧǧa

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Yuba wis sin yesɛa sin warraw d Cleopatra Selene: Ptulimi n Muriṭanya d Drusilla. Ptulimi yuɣal d agellid n Muriṭanya deffir baba-s arma yenɣa-t Kaligula deg useggas n 40 d.L.Ɛ.

Yuba wis sin yemmut deg useggas n 23 d.L.Ɛ, deffir 48 n yiseggasen n ugellid. Tagelda-ines tettwassen d tin n talwit d tneflit ɣef teɣzi n wakud. Lǧerrat i d-yeǧǧa deg taɣerma d yisallen ttwaḥesben-d ar ass-a:

Deg yidlisen: ɣas akken idlisen-is ṛuḥen, ayen i d-yeqqimen seg-sen yesɛa azal ameqqran i umussu n umezruy aqbur n Tefriqt. Imusnawen n tura mazal ttawin-d awal fell-asen.

Deg tsegda: Iberdan d yibniqen i yebna deg Sisarya d temnaḍin nniḍen n Muriṭanya ɣuṛ-sen azal ameqqran deg umezruy n tsegda tamaziɣt-tarrumanit.

Deg tsertit: Anagraw n ugellid aḥbib i yesnulfa yella d lmeṛna i tamenkda tarrumanit deg usenṭeḍ n temnaḍin n Tefriqt n Ugafa.

Yuba wis sin yemṭel amezruy n wegdud amaziɣ deg tallit tarrumanit. Tudert-is d lmeɛna n wamek imaziɣen zemren ad ddren d yimḥaddiyen n taɣerma-nsen ɣas ma llan ddaw n tanezmart tabṛṛanit. Tamusni-ines, tiẓuriwin-is, d wayen i d-yeǧǧa deg tsekla d tsegda ttbanen-d d akken Imaziɣen ur llin ara d agdud war taɣerma, maca d wid yesɛan amezruy aɣezfan d tamusni tameqqrant i yezdin taɣerma n umeɣrad agrakal s wazal-is yerna ssekren-tt s wayen i d-fkan.

Yuba wis sin yeqqim-d d amedya n ugellid amussnaw, win yessemlilen gar tanezmart tasertant d tmusni taɣelnawt, yerna yeǧǧa-d ayen ur nettu deg umezruy n Tefriqt n Ugafa d umeɣrad agrakal s umata.