Timsennent

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Timsennent
Addad n taggaẓt

Talmest ur tettwaggez (IUCN 3.1)
Tasensartut
TageldaAnimalia
AdurChordata
AsmilAves
TafesnaPasseriformes
TawacultFringillidae
TawsitCarduelis
talmest Carduelis carduelis
Linnaeus, 1758
Taẓuni tarakalt
Isali amatan
Takura 1,53 g
Tehri 0,24 m


Timsennent neɣ Timerqemt (Assaɣ usnan: Carduelis carduelis) d talmest meẓẓiyen n yigṭaṭ yeṭṭafaren twacult n tbenferriwin, Yettidir seg Uruppa n umalu ar Sibirya u seg Tafriqt n ugafa ar Asya talemmast yerna yettusekcem ar waṭas n yidgan deg tegnit am Ustralya d tmura n Temrikt n Wenẓul, Tettusismel deg Tiddukla tagreɣlant i taggaẓt n tgama d akken-it d talmest ur tettwaggez.

Assaɣ deg tmazrɣin niḍen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Učči[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deg wučči-ynes tegguni ɣef yifsan n yimɣan imegziyen am yifsan n ubsis d isennanen d kra n igumma

Aglam[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Awtem (s deffir) d tewtemt (ar zdat) bedden deg ujeǧǧig n urek akken yella wemgarad deg tizweɣt n wenyir gar-asen

Addud n Timsennent d win igan gar n 12 ar 13 cm, Afriwen-is mara ldin ttilin gar n 21 ar 25 cm, azuk-is gar n 14 ar 19 g, Timsennent d aylan iẓlin (icebḥen) s waṭas, udem-is d azeggaɣ s uqerru d aberkan. S sin n wafriwen d iberkanen yal yiwen dges azawag d awraɣ

Taɣect d ccna[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tamezduɣt[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Timsennent tettidir deg yiger, anda llan yimɣan yerxan am ucikaw d ubsis, Tra (Tḥemmel) daɣen ifergen n urtiyen d yiran n iberdan d tregwa n waman.

agdef-is yetteg ɣef tseṭwa yerxan, tama n yimɣan yessefruruyen absis.

Tikli[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Timsennenin ttidiren-t eg tegrawin, ttafgent akken, ttrusunt akken. Anda yella ubsis dlant fell-as. D tifregtin daɣen i ttinigent, seg temnaṭ ɣer tayeṭṭ. Ttɣimint akked alama d tafsut. Imir ad bṭunt d tiyuga. Yal awtem d tewtemt ad ddukklen deg sin akken ad sefrurxen. D tawtemt i ibennun agdef. Ma awtem izegg-as-d kan i lmendad, yettarra amihi fell-as. Melmi i frurxent tmellalin i sin yid-sen seččayen ifrax-nsen.

Asefrurex[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Timellalin n tmerqemt.
Tazdelt n tewtemt.

Seg tazwara n unebdu tawtemt tbennu igedfen ɣef useklu. Tetteg-itt d tameẓẓyant. Teggar-itt s wadal n waman d yimɣan, usu-ynes d afraw neɣ d taduṭṭ n wulli.
Tessrusay gar n 4 ar 5 n timellalin tzeddel fellasen-t gar n 12 ar 14 n wussan. Ad teqqim akken alama tfukk tallit nni. Kra tekka dinna. Deg tallit nni d awtem id yettawin učči .

Tiski[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Llant temreqmin timezgiyin, llant tminigin. Ttidirent gar Tefriqt n Ugafa akked Turuft.

Aggaz d usmun

Timreqmin, teddunt ad negrent. Zik-nni ggtent deg laxla; ass-a, jlant gar wallen. Tteggiden-tent medden; ggaren-tent deg laqfus i ccbaḥa. Deg ssuq n yefrax, d timreqemt akk i yeɣlayen gar yifrax. Rnu daɣen, anekcum n wakal iburen i yettuɣalen d timizart n tfellaḥt neɣ d adda i usali n tudrin d yiɣerman swaɣayen tudert n tmerqemt.

Ass-a, ccetla tettwaḥrez, tanduyt tettwagdel. Maca, iseggaden ttkemmilen ahdum-nsen, ɣas barra i usaḍuf i ggaren aḍar. Ar melmi ?

Taɣbalut[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Adlis n tmaziɣt n useggas wis 3 n ulmud alemmas n tmurt n Lezzayer (sb 66-67)