Tasendit

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Tasendit
Ingalen n tutlayt
ISO 639-3 sds
Glottolog sene1271[1]

Tasendit (qqaren-as Tamaziɣt kan), d tantala i ttmeslayen zik deg wenẓul n tmurt n Tunes, ladɣa deg taddart n Sened armi issegwassen 1970/1980. Zik ttmesalyen daɣen tamaziɣt di Bu-Amram, Sakkat, Tmagurt ed Lɛeyyaca (Djebel Orbata) ula di Um el Aleg d Zannuc (Djebel Majourah).

Amawal[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

  • Anzar (Ageffur)
  • U g-unnej (Rebbi)
  • u g-eday (Cciḍan)
Taqbaylit Tamaziɣt n Sned Tamaziɣt n Tmeẓret
iɣeḍ iɣd irman
ini mmel enna
mmet emmet zzef
idrimen idrimen icemmen
mmi memmi afrux
yelli illi tafruxt
adrar adrar eddahrat
aḍu aṭu aḍu
ilel ilel ilil
zenz zenz zinz
aḍar ṭar aḍar
afus fus afus
argaz argaz aryaz

Aḍris s Tsendit[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tizezert d wuccen

Tikelt yeffud iğen izerzer. Yugser isess g tanut yexsa a yali wer yezmer-c Yezra-t uccen ɣal-ennej yumm-as: "Ay uma, cek d abehlul tugsert g tanut u tessinet-c maka talit!"

"Tarewla n Bni Hilal ar Tunes"

Isekklien Ilatinen Isekklien aɛraben S teqbyalit
Luqt i Dyab Lalaliya yenɣa Xlifa Znati illi-s Ɣida tenni zenneg n ezzimmel n bbu-yis. Umman Lalali, teskerkust tenɣit-eč. Aw yenni zenneg n zzimel-is. Yenni Dyab zenneg n zziml-is, yus-es bac a yenɣ-it. الوختي دياب الاَلاَلَي ينغاَ خليفا الزناتي يليس غيداء تني زنق نزيمل نبويس - ومان الاَلاَلي - تسكركوست تنغيتتش او يني زنق نزيمليس - يني دياب زنق نزيمليس - يونس باش اّينغيت. Asmi Dyab Ahilali yenɣa Xlifa Aznati (Uzana), yelli-s Ɣida tuli-d af uɛediw n baba-s . Nnan Ihellalen : teskerkseḍ, ur as tenɣiḍ ara ! Atan yettwarkeb aɛudiw-is. Dyab yerkeb af uɛudiw-is i wakken ad yenɣ-it.

Idlisen af Tamaziɣt n Sened[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

  • André Basset, "Les parlers berbères", in Initiation à la Tunisie, Paris, Adrien-Maisonneuve, 1950, pp. 220–226
  • René Basset, "Notice sur les dialectes berbères des harakta et du Djerid tunisien", Woking, Oriental University Institute, 1892 (Publications du 9ème Congrès International des Orientalistes, Londres 1891)
  • Paul Provotelle, Etude sur la tamazir't ou zénatia de Qalaât es-Sened (Tunisie), Paris, Leroux, 1911
  • Ridwan Collins, 1981: " Un microcosme berbère. Système verbal et satellites dans trois parlers tunisiens ", IBLA n. 148 (1981) pp. 287–303; n. 149 (1982) pp. 113–129
  • T.G. Penchoen, "La langue berbère en Tunisie et la scolarisation des enfants berbérophones ", Revue Tunisienne des Sciences Sociales 1968, pp. 173–186
  • Ali Safi, "Sened, village berbère", IBLA 1989, 81-94
Tamaziɣt
Muritanya : Taẓnagt - Merruk : Tarifit | Tamaziɣt | Tasusit | Taznagt n Srayr | Tamaziɣt tudayt | Taɣumarit - Lezzayer : Taqbaylit | Tacawit | Tumẓabt | Teggargrent | Tacenwit | Iɣermawen | Tagurart - Tunes : Tasendit | Tajerbit | Tamaẓret | Dwiret - Libya : Tanfust | Twillult | Taɣdimest | Ɣat | Tasuknit | aɣarmi | Tawilant | Tazuregt - Miẓra : Isiwan - Aneẓruf : Tamahaq | Tetserret | Tayiṛt | Tawellemt | Tamaceqt - Tigzirin Tiknariyin : † Tagwanect
  1. Hammarström, Harald; Forkel, Robert; Haspelmath, Martin, eds. (2017). "Tasendit". Glottolog 3.0. Jena, Germany: Max Planck Institute for the Science of Human History.