Ameksa wulli

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Ameksa wulli
Addad n taggaẓt

Talmest ur tettwaggez (IUCN 3.1)
Tasensartut
TageldaAnimalia
AdurChordata
AsmilAves
TafesnaPasseriformes
Tawacultloriot (fr) Oriolidae
TawsitOriolus (fr) Oriolus
talmest Oriolus oriolus
Linnaeus, 1758
Taẓuni tarakalt
Isali amatan
Takura 7,3 g
Tehri 46 cm

Ameksa wulli neɣ Tuwriɣt (Assaɣ ussnan: Oriolus oriolus) d talmest n iylalen yeṭṭafaren tawsit n Telya deg twacult n telyatin, Talmest-a d tamnummsant n webleɣ s teɣzi igan gar n 22 ar 25 cm yerna tezmer ad tidir alamma d 8 n iseggasen. Ameksa wulli aylal yettinigen deg unebdu ar Uruppa d Asya talemmast d Tefriqt ugafa ma deg tegrest yettinig ar tlemmast d unẓul n Tefriqt

Aglam[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ariɣ n uwtem d awraɣ aweṛɣan. Yakk d wafriw n wedfar d aberkan. Dɣa anaw n tmuɣlit-is temgarad yakk ɣef iylalen n iden yettidiren deg Uruppa d tmurt n Yiqbayliyen. Isem Alatin n umeksa wulli Oriolus dɣa awal-a yennumke-d ini awraɣ n weylal-a

Afraw n tewtemt iga d amnummsan ugar, Arur-is d azegza s yini n iferran n uzemmur ma d adis-is d adnanes yebberqec. Afraw n iknuzen (ifrax) d aras yeɣman (qessiḥen)

Tikeli[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Učči

Učči n umeksa wulli yezzi ɣef iburɣas meqqren d teswermin am izinzren, tkeččawin, iferṭeṭṭa, warẓaẓen, agayemru, Tadlafriwin yakk d iberruten maca daɣen deg waṭas n wakuden iy tett ula d tissisin yakk d tigritin

Mi ara ad yas wakud n igumma am uredlim, tiyni, tibexsisin yakk d tizwal yiwet n tayuga n umeksa wulli tezmer ad tt-fakk yakk igumma yellan deg useklu

Taẓuni d yideggan n tudert[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ameksa wulli neɣ Tuwriɣt d talmest tamyiwent n twacult-is yettidiren deg Uruppa d Tmurt n Iqbayliyen. Anda i temmẓer deg yakk tmura n Uruppa anagar Skundinavya d tmura n Ubeltik, Deg tegzirin n Britanya iga d imidrus maca yettidir deg tignatin yudren d timnummsanin n waddud

Tinigt

Amyaraw[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ameksa wulli d aylal iminig. Yettuɣal-d seg tmezduɣt-is n unebdu deg Tefriqt gar n tlemmast n Yebrir d taggara n Mayu s unect n Izerrigen n tehri, dɣa deg wakud-a isekla ččaṛayen d iferran. Ayen iy banen d akken iwetmen d twetmin ttinigen yal uzuf iman-is yerna d iwetmen id yettawaṭen d imenza. Dɣa iy tekker imenɣi deg teɣzi n tallit nni dgi id ttmagen-t tyuga n imeksa wulli

Asru[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ẓeṛ daɣen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]