Émile Zola : Tameẓla gar ileqman

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Contenu supprimé Contenu ajouté
Sami At Ferḥat (mmeslay | attekki)
Aucun résumé des modifications
CommonsDelinker (mmeslay | attekki)
Replacing ZOLA_1902B.jpg with File:Emile_Zola_1902.jpg (by CommonsDelinker because: File renamed: Criterion 2).
Ajerriḍ 1: Ajerriḍ 1:
[[Tugna:ZOLA 1902B.jpg|thumb|Emile Zola di 1902]]
[[Tugna:Emile Zola 1902.jpg|thumb|Emile Zola di 1902]]
'''Émile Zola''' d amyaru afrnsis, yella daɣen aneɣmas ; ilul di [[Paris]] ass n 02 deg yebrir 1840, din i yemmut ass n 29 cṭember 1902. D yiwen seg ineggalen ifransisen mucaɛen ugar, i yettusẓergen s waṭas yerna yettwasuqel deg umaḍal. Yetwaḥsab d ameqqran n ṣṣenf aẓrilew deg tsekla, imi d ungalen-is yewwi-d ddeqs ɣef waddad aḥeqqani n iqeddacen d lmeḥna i d-ttmagaren am ayen i nezmer ad naf deg ungal-is ''Germinal'' i ss-yettwassen. Maca deg tegrurma n wayen yura, yettwabdar-d ugar s tqebbiṭ n 20 n wungalen anda i d-yeglem tameddurt n yiwet n twacult, ''les Rougon Maquart'', iɛacen deg tallit n wayen iwumi qqaren di [[Fransa]] tamnekda tis snat.
'''Émile Zola''' d amyaru afrnsis, yella daɣen aneɣmas ; ilul di [[Paris]] ass n 02 deg yebrir 1840, din i yemmut ass n 29 cṭember 1902. D yiwen seg ineggalen ifransisen mucaɛen ugar, i yettusẓergen s waṭas yerna yettwasuqel deg umaḍal. Yetwaḥsab d ameqqran n ṣṣenf aẓrilew deg tsekla, imi d ungalen-is yewwi-d ddeqs ɣef waddad aḥeqqani n iqeddacen d lmeḥna i d-ttmagaren am ayen i nezmer ad naf deg ungal-is ''Germinal'' i ss-yettwassen. Maca deg tegrurma n wayen yura, yettwabdar-d ugar s tqebbiṭ n 20 n wungalen anda i d-yeglem tameddurt n yiwet n twacult, ''les Rougon Maquart'', iɛacen deg tallit n wayen iwumi qqaren di [[Fransa]] tamnekda tis snat.



Lqem n wass 10 Fuṛaṛ 2018 à 16:10

Emile Zola di 1902

Émile Zola d amyaru afrnsis, yella daɣen aneɣmas ; ilul di Paris ass n 02 deg yebrir 1840, din i yemmut ass n 29 cṭember 1902. D yiwen seg ineggalen ifransisen mucaɛen ugar, i yettusẓergen s waṭas yerna yettwasuqel deg umaḍal. Yetwaḥsab d ameqqran n ṣṣenf aẓrilew deg tsekla, imi d ungalen-is yewwi-d ddeqs ɣef waddad aḥeqqani n iqeddacen d lmeḥna i d-ttmagaren am ayen i nezmer ad naf deg ungal-is Germinal i ss-yettwassen. Maca deg tegrurma n wayen yura, yettwabdar-d ugar s tqebbiṭ n 20 n wungalen anda i d-yeglem tameddurt n yiwet n twacult, les Rougon Maquart, iɛacen deg tallit n wayen iwumi qqaren di Fransa tamnekda tis snat.

Ayen yura

Ungalen

  • Amazrar n At Rougon Maquart :
  1. Ssɛaya n At Rougon (La fortune des Rougon), 1871
  2. Amejxer (La curée), 1872
  3. Aɛebbuḍ n Paris ( Le ventre de paris), 1873
  4. Tuṭṭfa n Plassans ( La conquête des Plassans), 1874
  5. Lfalṭa n Mouret aqerrur n wadir (La faute de l'abbé mourtet), 1875
  6. Bab n tfazit Eugène Rougoun (Son excellence Eugène Rougon), 1876
  7. L'Assomoir, 1878
  8. Asebter seg tayri (Une page d'amour), 1878
  9. Nana, 1880
  10. Pot-Bouille, 1882
  11. Au Bonheur des Dames, 1883
  12. Tumert n tmudri (La joie de vivre), 1883
  13. Germinal, 1885
  14. Taṣekka (L’œuvre), 1886
  15. Akal (La terre), 1887
  16. Targit (Le rêve), 1888
  17. Lweḥc bu-ṣṣifa n wemdan (La bête humaine), 1890
  18. Idrimen (L'argent), 1891
  19. Amxerweɛ (La débâcle), 1892
  20. Aductur Pascal (Le docteur Pascal), 1893