Isṭunya : Tameẓla gar ileqman

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Contenu supprimé Contenu ajouté
EmausBot (mmeslay | attekki)
m a rubut ti merniwt: koi:Эстму, mrj:Эстони
SieBot (mmeslay | attekki)
m a rubut a senfel: tt:Estoniä
Ajerriḍ 267: Ajerriḍ 267:
[[tpi:Estonia]]
[[tpi:Estonia]]
[[tr:Estonya]]
[[tr:Estonya]]
[[tt:Estoniyä]]
[[tt:Estoniä]]
[[udm:Эстония]]
[[udm:Эстония]]
[[ug:ئېستونىيە]]
[[ug:ئېستونىيە]]

Lqem n wass 12 Wamber 2010 à 19:43

Isṭuni
Asenǧaq

Asenǧaq isṭuni
Tamurt n Isṭuni
Tamanaɣt Tallinn
Tutlayt Tisṭunit
Tajumma 45,226 km² (wis 132)
Imedzaɣ 1,324,333 (wis 151)
Imedzaɣ deg km2 29/km² (wis 173)
Isurdiyen Estonian kroon (EEK)
Isṭuni

(Eesti Vabariik s tutlayt tistunit), d yiwet n tmurt n umenẓaw Urub. Tezgad si tama usamar n ill n Baltik, ddaw n tmurt n Finlund, ttama n Gulf n Finlund, ar ugafa n tmurt n Lituni, ar umalu n tmurt n Russ.

Tamurt n Isṭuni, d tmura n Lituni d Litwani, ttusemant timura n baltik.

Isṭuni tetteka di tidukla n Urup seg umezwaru n mayu 2004, u tesekcem aṣurdi n Euro seg umenzu Yennayer 2008. Tekcem ar Temsisa Taṭlasit (OTAN) ass 29 meɣres 2004.

Tasertit n tutlayin di Isṭunya : d leqdic iteddun ɣer sdat

Aqeddem

Amagrad ay d awen-d-newwi ass-a d win ay d-yettmeslayen ɣef tutlayt tisṭunit, d tutlayt taɣelnawt n tmurt n Isṭunya. Tamurt-a ay d-yuzgan di Tuṛuft n Ugafa (Europe du Nord), teqreb ɣer Rusya yernu tella d yiwet si tegdudyin tiqburin n Tdukli Tasuvyatit (Union soviétique), am Litwanya akk d Kirgizistan i ɣef ay d-newwi awal yagi. Iṣtunya d yiwet si tmura tibaltiyin, meḥsub d tamurt ay d-yuzgan ɣef yilel Abalti (mer baltique), yernu am nettat, am Litwanya akk d Litṭunya, tekcem-itent Tdukli Tasivyatit di 1940, u terra-tent tamara d aḥric si tmurt-agi tameqqrant, alammi d 1991, asmi ay tewwi Isṭunya azarug-is (indépendance). Di tallit-nni n lbaṭel ɣezzifen ay tesɛedda Isṭunya, tuɣal tisṭunit, tutlayt n yimawlan n tmurt, d tutlayt ur nesɛi azal sdat n tutlayt tarusit ay d-tḥettem fell-asen Musku. Yuɣ lḥal, Irusiyen, xas ulamma "ttqadaren" igduden yellan ttidiren di Tdukli Tasuvyatit, llan ttwalin iman-nsen d nitni ay ten-yifen merṛa, d idles-nsen ay yernan win n tdersiyin nniḍen (minorités) yernu d tutlayt-nsen ay ilaqen ad tt-lemden akk yegduden isuvyatiyen nniḍen. S wanect-a, Irusiyen yettidiren di Isṭunya werǧin walan iman-nsen terra-ten tmara ad lemden tutlayt tisṭunit, wanag ttwalin d akken d imawlan n tmurt ay d-tewwi ad lemden tutlayt-nsen. Yuɣal bab n yiger d akli. D acu kan, ddunit ttetti, tettemtetti, idewweṛ-d zzman i deg d as-d-yuɣal uzarug-is i Isṭunya, yernu yuɣal-as-d wemkan-is i tutlayt tisṭunit. Ass-a, mi akka ay d-teffeɣ Isṭunya seg ujeɣlal-nni i deg tella zik-nni, tezzi udem-is ɣer Tuṛuft tutrimt (taɣerbit) akken ad tesnerni tadamsa-yines, dɣa anect-a yedǧa-tt ad tesnerni ula d tutlayt-is, tutlayt tisṭunit i yes tteddu tmurt, akken ad tqabel Isṭunya tallit n wass-a. D anect-a ay ibeddlen zzman ɣef Yirusiyen yettidiren di Isṭunya. Assemɣer ay ssemɣaren iman-nsen ɣef tisṭunit tura yexsi, tarusit-nni-nsen ay llan ttwalin-tt tif tisṭunit tuɣal ur teswi ara di tegduda-yagi tamaynut, dɣa tewwi-d fell-asen ass-a, ma bɣan ad ttekkin ula d nitni di tmurt-a, ur ten-yettara ara zzman di rrif, tewwi-d fell-asen ad lemden tisṭunit, d tin kan ara d asen-yessifessen tudert di tmurt-a n yimawlan-is. D acu kan, akken diɣ ad tettwaqbel Isṭunya di terbaɛt-agi n tmura n Tuṛuft wukud tebɣa ad tettekki, tewwi-d fell-as ula d nettat ad tqader izerfan n wemdan d yizerfan n tutlayin ay ttmeslayen di tmurt-is, dɣa amagrad-agi ad aɣ-yedǧ ad nẓer amek ay tqeddec Isṭunya akken ad as-d-terr azal-is i tutlayt taɣelnawt n tmurt, d wamek ara tqeddec diɣ akken ad teɛdel ger n tutlayin nniḍen merṛa ay ttmeslayen di tmurt-a. Afud igerrzen.

Tagnit

Ger n yiseggasen n 1940 d 1991, d Tadukli Tasuvyatit ay yetṭfen Isṭunya, ala kan ger n yiseggasen 1941 d 1944, asmi ay d-kecmen Yinaziyen n Lalman ɣer tmurt-a. D acu kan, asmi ay tebda thezzel (affaiblir) Tdukli Tasuvyatit, yebda leḥkem yettbeddil afus di tmura ay teḥkem tneggarut-agi, yernu tisertiyin tisuvyatiyin n peristroika* akk d glasnost* snernant ifadden i yegduden isuvyatiyen akken ad ssutren ugar n tlelli. Dɣa yessaweḍ wanect-a ɣer ɣellu n Tdukli Tasuvyatit di 1991 yernu yuɣal-as-d uzarug-is (indépedance) i Isṭunya i deg ay beddlent tzemmar iḥekmen tamurt.

[*Perestroika : D tasertit ay d-yessebded uselway asuvyati, Mixail Gorbatcev, akken ad yeg tisemmeskal (réformes) i udabu asuvyati, i tdamsa n tmurt akken ad nnernint, yernu diɣ i lmend n ubeddel n wamek ttxemmimen Yisuvyatiyen akken ad zemren ad snernin tamurt-nsen.

Glasnost : d tasertit n tallit n perestroika ay d-yessebded diɣ Gorbatcev akken ad yerr yis-s kra n wayen xeddmen yemḍebbren isuvyatiyen d afrawan (transparent), yezmer ad t-iẓer wegdud.].

Yuɣ lḥal, abeddel ameqqran am wa [ay d-yeɣlin deg yiwet kan n teswiɛt], yella yewɛeṛ ɣef Isṭunya ad taɣ yid-s tanumi. Dɣa abeddel-agi yemxallaf wamek ay iḥuza imezdaɣen n Isṭunya akken mxallafent tmiwa (tamaneɣt n tmurt Talinn akk d Ugafa agmuḍan -nord-est n tmurt) d wakken mxallafen diɣ yinurar n leqdic di tmurt (ɣef umedya : tibankiwin -banques- ma nquren-itent ɣer leqdic deg yemɣizen -mines), yernu yemxallaf diɣ wamek ay iḥuza ubeddel-agi igduden yemxallafen yettidiren di Isṭunta, am Yisṭuniyen akk d Yirusiyen. Di ɛecṛa n yiseggasen-agi ineggura, tisnaddanin (statistiques) n yimezdaɣen n Isṭunya beddlent aṭas u yennerna citṭ wanect ay yellan n Yisṭuniyen di tmurt-nsen [ugar n wanect ay nnernan yegduden nniḍen yettidiren di Isṭunya]. D acu kan, addun (recensement) n useggas n 2000 yesskan-d d akken igduden merṛa n Isṭunya neqsen ɣef wakken llan zik-nni. Dɣa mbeɛd tella Isṭunya tesɛa 1.565.000 n yimezdaɣen, tuɣal deg useggas n 2000 tesɛɛa kan 1.361.000 n yimezdaɣen, yernu wid ur nelli ara d Isṭuniyen di tmurt-a neqsen-d ɣer 459.000 n yemdanen (32,1 % seg yimezdaɣen n tmurt). Ma d Irusiyen n Isṭunya neqsen s 25 %. Tuɣ, ayen akk yessawḍen s anect-a, netta d addukel n ssebbat yemxallafen, gar-asent tuffɣa n waṭas n yimezdaɣen ɣer lberṛani, anqas ay neqsen wid ay d-yettlalen akk d unnerni d wanqas n yegduden yemxallafen yettidiren di tmurt-a.

D acu kan, ayen igan amgerrad-agi (lxilaf) ger yegduden yettidiren di tmurt-a d tutlayt tayemmat, maci d ayen nniḍen, imi tutlayt d nettat ay yettaken azal i wemdan di Isṭinya n wass-a. Dɣa d tutlayt ay d-yellan d abrid i seg ay d-tewwi ɣef wemdan ad iɛeddi akken ad yaweḍ ɣer rrbeḥ u ad yesɛu azal di tmetti, yernu d tin ay yettaldin tiwwura i wemdan akken ad yili d win ara yafen iman-is ama seg yidis n uxeddim, ama seg yidis n tedrimt. Di tallit tasuvyatit, yeqdec udabu akken ad yerr tarusit d nettat kan ay d tutlayt i yes tlehḥu tmurt, dɣa ass-a, mi akka ay tewwi Isṭunya azarug-is, anect-a yexleq-d uguren i wid yessnen kan tutlayt tarusit. Nnig waya, yeḍfer diɣ udabu arusi yiwet n tsertit n usselmed ay yesseqdec kan di Isṭunya, d tin n usseqdec n trusit akk d tisṭunit d tutlayin n usselmed, d acu kan, yal yiwet deg-sen qqaren-tt kan deg yiɣerbazen-is, dɣa d anect-nni diɣ ay yessawḍen ad d-yexleq snat n trebbaɛ yeɣran, d acu kan, ur zmirent ara ad msefhament wagar-asent imi ur ttmeslayent yiwet n tutlayt, ur sɛint yiwen n yedles. Dɣa d anect-nni ay yessawḍen ad tuɣal tmetti tisṭunit akken tella ass-a am wakken ay d-llant diɣ waṭas n ssebbat nniḍen ay yesmeɣren amgerrad ger n snat-agi n trebbaɛ :

Timiwa i deg tettidir yal tarbaɛt : Wid yettmeslayen tarusit, tudet deg-sen d arraw n wid ay d-yunagen ɣer Isṭunya si tmiwa nniḍen n Tdukli Tasuvyatit yernu amur meqqren deg-sen di temdinin ay ttidiren neɣ di tmiwa n Ugafa agmuḍan (nord-est) n Isṭunya. Aṭas seg-sen ay yettidiren di Tallinn [tamaneɣt n tmurt] akk d tmiwa ay d-yezzin fell-as (Harjumaa), u llant tirebbaɛ nniḍen timecṭaḥ seg wid yettmeslayen tarusit, ttidiren di tmiwa nniḍen, d acu kan, 90% seg-sen di temdinin ay zedɣen yernu anect-a yennerna seg wasmi ay ffɣen yiserdasen Isuvyatiyen (sakin Irusiyen) si Isṭunya.

Inurar n leqdic i deg txeddem yal tarbaɛt : di tallit n perestroika, Irusiyen n Isṭunya llan qeddcen di tkebbaniyin yettaɣen, znuzuyent, llan ssekcamen-d u ssuffuɣen sselɛa si Isṭunya, am wakken ay llan qeddcen di tkebbaniyin tisuvyatiyin tiqburin ay yuɣalen ur a d-ssekcament ara aṭas imir-n. Nnig waya, llan Yirusiyen-agi diɣ mazal-iten tteklen ɣef leɛnaya n unabaḍ (gouvernement) n Musku, xas ulamma aneggaru-ya ur d-iqqim wara wayen ay yella yezmer ad asen-t-yeg akken ad ten-iɛiwen asmi tebda tettbeddil tegnit yernu tella tteddu Tdukli Tasuvyatit akken ad teɣli. Anect-a yessehzel (affaiblir) mliḥ tanezzawt-nsen (commerce) akk d Rusya, yernu ayen akken d-xeddmen teɣli yis-s ula di Isṭunya, ur yezmir ad yenz am zik di tmurt-a i ɣer d-tekcem tdamsa tamaynut, d anect-nni ay tessawḍen Irusiyen n Isṭunya ad uɣalen di rrif seg yidis n tdamsa u ad ttwaɛezlen di tmurt-a. Nnig waya, yiwet si ssebbat meqqren ay yessawḍen diɣ Irusiyen ad ɣlin di Isṭunya nettat d lqella n tmusni n tutlayt tisṭunit ɣur-sen, dɣa d anect-nni ay sen-ireglen abrid akken ad znuzuyen u ad ttaɣen akk d Yisṭuniyen, am wakken diɣ lqella n tmusni-nsen di tutlayin tiberṛaniyin tkemmel-asen, imi anect-a yerra-ten ur zmiren ad sseftin (investir) idrimen di lberṛani, ur tezmir ad ten-id-tṣaḥ tallalt taberṛanit. Dɣa yuɣal win yebɣan ad t-id-iṣaḥ leqdic, tewwi-d fell-as ad yissin mliḥ tutlayin nniḍen menɣir tarusit.

Tasertit n tutlayin

Tasertit n tutlayin ay d-tewwi Isṭunya di ɛecṛa n yiseggasen-agi ineggura nezmer ad tt-nebḍu ɣef tlata n talliyin, ɣef leḥsab n wemxallef ay mxallafen yeswiyen (buts) imeqqranen n Isṭunya di yal tallit. Tallit tamenzut tebda-d di tgara n yiseggasen n 1980 akk d tezwara n yiseggasen n 1990, asmi ay d-xelqent tsertiyin n glasnost akk d perestroika tagnit i deg ara d as-d-yuɣal uzarug-is i Isṭunya di 1991. Tallit tis snat tebda-d asmi ay yefren wegdud isṭuni tamenḍawt (constition) tamaynut n tmurt-is di 1992, dɣa ayen ay d-yeddan di tmenḍawt-a (lebni n tmurt, aḥraz n yizerfan n wemdan, atg.) d ayen ay d-icerḍen ɣef Isṭunya ad d-tessebded tasertit n tutlayin d tamaynut yernu telha. Yuɣ lḥal, simmal yettaǧhad uzarug (souverainenté) n Isṭunya, simmal tqeddec deg yinurar n tugdut, n tdamsa, n tedrimt akk d laman akken ad tekcem ɣer terbaɛt n tmura tutrimin (tiɣerbiyin) u ad taf iman-is gar-asent. Di tgara n yiseggasen n 1990, d anect-a dɣa ay yuɣalen d iswi ameqqran n Isṭunya ay yedǧan timsal nniḍen n tmetti ur nesɛi ara azal meqqren, yernu abeddel-agi meqqren di tɣawsiwin n tmurt d ayen ara d aɣ-yedǧen ad d-nini d akken yeldi-yas tawwurt i yiwet n tallit d tamaynut di tsertit n tutlayin n Isṭunya, d tin ay d tallit tis tlata.

Tinwit (amendement) n tmenḍawt ay yerran tutlayt tisṭunit d tutlayt taɣelnawt di Isṭunya d tin ay d-sbedden deg wass n 6 Dujembeṛ 1988, di tallit i deg mazal Isṭunya d tigdida di Tdukli Tasuvyatit. Ma deg wass n 18 Yennayer 1989, tlata n yiseggasen uqbel ma tewwi azarug-is, yessebded-d usuvyat ameqqran n Isṭunya yiwen n usaḍuf (lqanun) amaynut ɣef tutlayin, d asaḍuf ay d-yellan kan si leɛḍil, akken ad tesɛeddi yis-s Isṭunya tallit n ubeddel. Xas ulamma di tallit-nni n unnefsusi wid yebɣan ad tawi tmurt-nsen azarug fuṛsen tagnit rran tisṭunit d nettat ay d tutlayt tamenṣabt tawḥidt di Isṭunya, iswi n wanect-a di tidet netta d asnerni n wazal n tutlayt tisṭunit akken ad tuɣal am nettat am trusit di tegduda-yagi yellan tettidir ussan-is ineggura di Tdukli Tasuvyatit. Dɣa yecreḍ-d usaḍuf-nni amaynut d akken kra n yiqeddacen iqeddcen di kra n yinurar tewwi-d fell-asen ad issinen mliḥ ama d tisṭunit, ama d tarusit, u ma yessen yiwen 800 kan n wawalen, anect-a yezmer ad t-iqam akken ad tt-isellek. Yuɣ lḥal, mi iga unabaḍ isṭuni aya, yella yessaram ad yefru ugur-nni i deg tarbaɛt yeɣran s tisṭunit ur tezmir ara ad temsefham d tin yeɣran s trusit yernu akken ad yessiweḍ leqdic-agi s iswi-yines, yefka unabaḍ (gouvernement) isṭuni ṛebɛa n yiseggasen i yiman-is i deg yessefra ad yesselḥu tamurt am wakka, s snat n tutlayin alamma d 1 Fuṛar 1993, d acu kan, ikemmel iqeddec unabaḍ s usaḍuf-agi alammi d 1995, asmi ay yefren asaḍuf amaynut n tutlayin. Imi di tallit-agi tamenzut, ayen iceɣben Isṭuniyen netta d aẓayer (staut) n tisṭunit di tmurt-is sdat n tutlayt tarusit ay iǧehden, timsal yeqqnen s asnerni n tutlayt tisṭunit akk d usselmed-ines llan twalin-tent imir-n ur sɛint azal meqqren. Asadu'f n 1989 yesseǧhed-as amkan-is i tisṭunit ay yettusemman d tutlayt tamenṣabt n ddewla, nnig waya, rnan Yisṭuniyen gan-d isuḍaf imecṭaḥ nniḍen s idis n usaḍuf-a ameqqran akken ad rnun ad ḥerzen amkan n tutlayt-nsen u ad tt-rren d nettat ay d tutlayt yernan akk tutlayin nniḍen n Isṭunya, ladɣa tarusit. Asaḍuf n 1989 yedǧa diɣ ad d-nnulfun ttawilat n teɣwalt (communications) yesseqdacen tisṭunit, akken ad yedǧ Isṭuniyen ad ttemselɣun (communiquer) s tutlayt-nsen.

D acu kan, asaḍuf-agi yefka-yas izerfan-is diɣ i yal aterras (individu) di tmurt, ladɣa i wid ur nettmeslay ara tisṭunit, dɣa uɣalen wigi ttalasen ur sseqdacen ara tisṭunit akk d ddewla yernu zemren ad d-xedmen lekwaɣeḍ-nsen s trusit. Amagrad wis 3 n usaḍuf-agi yeqqar-d d akken (t)aterras(t) ur nettmeslay ara tisṭunit yettalas/tettalas ad yesselḥu/tesselḥu lumuṛ-is s trusit di tsuda (institutions) n ddewla akk d unabaḍ, akk d tsuda, tikebbaniyin d tuddsiwin (organisations) n Tegduda Tanemlayt Tasuvyatit n Isṭunya. Asaḍuf-agi yedǧa diɣ ula d asselmed s tutlayt tarusit ad ikemmel, dɣa nezmer ad d-nini d akken asaḍuf-a yeḥrez tarusit u yefka-yas tamkant i yiman-is di tmurt n Isṭunya, d acu kan, yesselha diɣ s waṭas amkan n tutlayt tisṭunit.

Yella-d diɣ di tallit-nni usaḍuf i lmend n weḥraz n tdersiyin (minorités) nniḍen, dɣa d anect-nni ara tent-yedǧen ad sɛunt iɣerbazen s tutlayinnsent. Asadu'f-agi yedǧa diɣ ad d-ilin wahilen (programmes) n rṛadyu d tilibizyu s tutlayin n tdersiyin timecṭaḥ n Isṭunya u ad d-ilint ula d tisuda akk d trebbaɛ tidelsanin ara iqedcen i lmend n weḥraz n yedles n yegduden-agi. Asadu'f-agi d win ay d-yewwin abaɣur (lfayda) meqqren i yegduden nniḍen imecṭaḥ nniḍen n Isṭunya, menɣir Irusiyen, imi igduden-a werǧin sɛin izerfan idelsanen di tallit tasuvyatit. Asaḍuf-agi ihi yedǧa tidersiyin timecṭaḥ (ad ɛiwdent) ad ldint iɣerbazen akk d tdusa-nsent, yernu i tikkelt tamenzut deg umezruy, yesteɛṛef unabaḍ isṭuni s tdersiyin timecṭaḥ nniḍen akken ay yesteɛṛef s Yirusiyen, dɣa yeɛdel ger n yegduden merṛa yettidiren di tmurt-is yernu yefka-yasen llsas ibedden ɣef usaḍuf (lqanun) akken ad snernin iman-nsen (ɣef umedya uɣalen merṛa ttalasen ad sseɣren igerdan-nsen s tutlayin-nsen).

Uɣalen ihi Yirusiyen ttalasen kan ad sqedcen tutlayt-nsen deg wayen ḥwaǧen, am nitni am yegduden nniḍen di Isṭunya, yernu anect-a yekkes seg wallaɣen n medden tikta-nni n tesnakta (idéologie) ay yettwalin d akken d tarusit ay ilaqen ad tili d tutlayt i yes ara ttemsefhamen yegduden wagar-asen neɣ diɣ, takti-nni ay yettwalin d akken tidersiyin nniḍen tewwi-d ad ttmeslayent dǧent akk tutlayin-nsent akken ad ttmeslayent tarusit, d tikta i yes yella iqeddec zik unabaḍ asuvyati. D acu kan, xas tenqes tezmert n trusit di Isṭunya, mazal sɛan Yirusiyen di tmurt-a izerfan i yes ifen tidersiyin nniḍen di tmurt-a. Yuɣ lḥal, lemmer ad nuɣal ɣer tidet, asaḍuf n tutlayin n 1989 ur d-igli ara s ubeddel ameqqran di tegnit i deg llant tutlayin uqbel n yimir-n, wanag yedǧa tagnit akken tella u yeḍmen-asen kan i yegduden n tmurt ad lemmden tutlayin-nsen deg uɣerbaz, am wakken ara tesɛu tisṭunit aẓayer ɛlayen ɣer Yisṭuniyen u ad tesɛu trusit aẓayer ɛlayen ɣer Yirusiyen. Asadu'f n tutlayin n 1989 yefka-yas i tisṭunit aẓayer n tutlayt taɣelnawt, d tutlayt n ddewla akk d tedbelt (administration) yernu d tin i yes ara yettmeslay weḥric meqqren di tmetti, xas ulamma nettat deg wennar, yerra-tt umezruy d tutlayt tameddarsut (minoritaires) di tmurt-is, imi di tilawt (en réalité). Dɣa xas tuɣal tisṭunit d tutlayt taɣelnawt, maci d nettat ay d tutlayt ay izerɛen mliḥ di tmurt, maci d nettat ay fehhmen akk medden : di lweqt i deg amur meqqren seg yimezdaɣen n Isṭunya zemren ad tt-sellken s trusit, ala kan amur amecṭuḥ seg yimezdaɣen n Isṭunya ur nelli ara d Isṭuniyen ay yessnen tisṭunit akken ilaq.

Dɣa assebded n usaḍuf-agi yeldi-d tiwwura akken ad beddlent tzemmar n tmurt ifassen, u ad d-yeglu wanect-a s tlalit n tedɣert (élite) tamaynut di Isṭunya. Nnig waya, imi ulac aṭas n tɣawsiwin ay ibeddlen ɣef wid yettmeslayen tarusit di tmurt-a (imi tamusni n tisṭunit tettwacreḍ-d kan seg weḥric amecṭuḥ seg-sen), tkemmel lqella n wemsefham ger n Yisṭuniyen akk d Yirusiyen, yernu anect-a yegla-d s wuguren nniḍen ay yeldin tiwwura i tmura tiberṛaniyin akken ad d-grent iman-nsent di tɣawsiwin n tidaxliyin n Isṭunya. Imi ahilen (programmes) n unabaḍ n yimir-n ssulin kan leḥsabat-nsen ɣer lqerb di lweqt i deg dǧan timsal i ɣef ilaq ad ssalin leḥsabat ɣer lbeɛd, am usselmed akk d unekcum n tmurt di trebbaɛ tigraɣlanin, tḥulfa Isṭunya d akken tewwi-d fell-as, di tegnit-agi n wuguren ay d-ilulen, ad teg aḥurif nniḍen yifen amenzu-nni akken ad tesselhu tagnit n tutlayin di Isṭunya.

Akken ad tessiweḍ Isṭunya s iswiyen-yines deg wayen yerzan asaḍuf-nni n tutlayin, tessebded-d acḥal n tsuda di tedbelt (administration). Akken ad d-yelhu unabaḍ d usselmed n tisṭunit i Yirusiyen imeqqranen yettidiren di Isṭunya, yessebded-d, s yiwen n usaḍuf deg wass n 13 Meɣres 1989, yiwen n useqqamu d uslig (spécial) umi isemma Ammas n Tutlayt Tisṭunit. Ma deg wass n 31 Meɣres 1989, terna tessebded-d Isṭunya Aseqqamu n Weḥraz n Tutlayt. Asmi ay d-yelfa d akken aseqqamu-ya ur d-yewwi ara abaɣur (lfayda) deg wayen yerzan asnas (application) n usaḍuf-nni n tutlayin, yessebded-d unabaḍ deg wass n 23 Nwembeṛ 1990, Aseqqamu n Tutlayt Taɣelnawt, i lmend n waya. Yuɣal Useqqamu-yagi d udus (organisme) ameqqran akk di tmurt ay d-yelhan d tɣawsiwin n tutlayt di Isṭunya, dɣa yelha-d s umata d temsal n usseqdec n tutlayt tisṭunit di Isṭunya akk d usselmed-ines s yisem-is d tutlayt tayemmat neɣ d tutlayt tis snat i yimezdaɣen n Isṭunya, am wakken diɣ ay yettɛawan Useqqamu n Tutlayt Taɣelnawt tutlayin timeddursa nniḍen u yelha-d d wasnas n yisuḍaf ay tent-yerzan. Iswiyen imeqqranen n Useqqamu-yagi nitni d assebded n tsertiyin n tutlayt akk d yiɣawasen (plans) i lmend n wesnerni n tutlayt, u yekcem deg waya weḍfar n wesnas n Usaḍuf n Tutlayin, asselhu n tarrayin (méthodes) n usselmed, aḍfar leqdicat yeqqnen ɣer tmawalt (léxique) d yismawen usligen (noms propres) akk d yeḍfar n leqdicat yeqqnen ɣer tesnilsit tamettit (sociolinguiste). D acu kan, di 1997, yuɣal Useqqamu-yagi d udus kan yettqaraɛen ma yella iteddu mliḥ leqdic ɣef tutlayt neɣ ala.

Di Yulyu n 1993, yessebded-d uselway n Isṭunya Lennart Meri ayen umi isemma Tadabut Timdewweṛt n Uselway (Table Ronde Présidentielle), d agraw ameɣlal (permanent) i deg ay d-ttemlilin yigensasen (représentants) n tdersiyin n tmurt d wid ur nesɛi ara taɣlent (nationalité) tisṭunit akk d yimaslaḍen n wemni (membres du parlement) n Isṭunya i lmend n wembaddel n leṛyuy akk d ussenqes n teɛdawt ger n trebbaɛ tisertiyin yemxallafen n yegduden yettidiren di tmurt-a.

Tiɣawsiwin yelhan akk d tid n d iri i yes d-yegla usaḍuf n tutlayin amezwaru d tid ay yuɣalen ttwaḍfarent s lqerb. Asmi ay walan Yisṭuniyen d akken tallit n uɛeddi si tegnit ɣer tayeḍ deg wayen yerzan tutlayin tfuk, yernu assebded n tmenḍawt tisṭunit tamaynut di 1992 yecreḍ-d ad tbeddel tegnit n tutlayin di Isṭunya, ɛezmen ihi Yisṭuniyen ad d-sbedden asaḍuf n tutlayin amaynut ara d-yemyezgen d tallit-agi ay d-ikecmen. I lmend n waya, ɛawden ssulin Yisṭuniyen leḥsabat-nsen deg wayen yerzan amek ara ssemyezwaren iswiyen-nsen deg wayen yerzan tasertit-nsen n tutlayin, dɣa imi iswi n Isṭunya n yimir-n netta d lebni n tmurt i uzekka, fernen yemḍebbren ad as-fken i tmurt yiwet kan n tutlayt ara icerken akk imezdaɣen-is, d tin i yes ara tebnu tmurt, dɣa rran tisṭunit d tutlayt tamenzut i wid yettmeslayen tisṭunit yernu d tutlauyt tis snat i wid ur tt-nettmeslay ara. Imi ay tuɣal tisṭunit d tutlayt n ddewla akk d tin n Yisṭuniyen ay d-yekkren yis-s, tewwi-d ad sqeɛden tutlayt-a, ad as-gen ilugan yernu ad tt-rren d tutlayt tizeɣt (standard) akken ad tezmer ad tuɣal d tutlayt i yes ara tlehḥu ddewla. Nnig waya, tewwi-d diɣ ɣef ddewla ad tqabel yiwet n tegnit iṣeɛben i deg ay tebɣa ad tesnerni tutlayt tisṭunit akken ad tt-terr d tutlayt ara fehhmen akk yimezdaɣen n tmurt, ula d wid ur tt-nettmeslay ara (ladɣa Irusiyen), dɣa tewwi-d ad txemmem Isṭunya ɣef wamek ara d asen-tesselmed tutlayt tisṭunit i yineggura-ya, ladɣa imi ay izemren ad ḥulfun d akken almad n tutlayt tisṭunit s yisem-is d tutlayt-nsen tis snat, d taɛkemt kan ara d asen-d-yernu.

Annar wis sin yesɛan azal meqqren i ɣef d-tewwi ad xemmem i usebded n usaḍuf amaynut n tutlayin netta d win n yeqqnen ɣer tsertit n usselmed n tutlayin tiberṛaniyin, ladɣa deg wayen yerzan almad-nsent akk d usseqdec-nsent di kra n yinurar n leqdic (takkast -douane-, iqeddicen yeqqnen ɣer tmerrayt -tourisme-, atg.). Dɣa ma mazal Isṭunya ur teẓwir ara deg yinurar-agi, ur tettazmar ara ad tekcem u ad taf iman-is di trebbaɛ tigraɣlanin n laman (am Temsisa Taṭlasit -OTAN) neɣ tirebbaɛ tudmisin (économiques) am Tdukli Tuṛufit (Union Européenne), dɣa ilaq ɣef tmurt-a ad teẓwer akken ad d-tessewjed iman-is akken ilaq deg yinurar n tmerrayt akk d tnezzawt (commerce) tagraɣlant.

Ma d annar wis tlata, d win yeqqnen s assebded n weḥkim (contrôle, régulation) deg wayen yerzan assaɣen (ralations) n tezmert yellan ger n tutlayin timeddursa akk d usselmed-nsent. Dɣa llan sin n leqdicat ay ilaqen ad ttwaxedmen deg wennar-agi : tukksa n unagraw (système) ay d-yettwaweṛten si tallit tasuvyatit, win i deg ala kan d tarusit ay yettusexdamen i lmend n usselḥu n tmurt yernu igduden nniḍen tewwi-d fell-asen ad dǧen akk tutlayin-nsen akken ad ddmen tarusit, ladɣa imi anagraw-agi yuɣal ass-a d ssebba i unulfu n yemgerraden (conflits) ger n trebbaɛ [ɣef umedya, wid yessnen ala kan tarusit, atni ass-a ttwaɛezlen, yernu beɛden ɣef wakk inurar imaynuten n leqdic di Isṭunya], am wakken ay ilaq ad d-yexleq unabaḍ tagnit i deg tidersiyin timecṭaḥ nniḍen, meḥsub wid ur nelli d Iṣtuniyen wala d Irusiyen, ad zemrent ula d nitenti ad ḥerzent tutlayin akk d yidelsan-nsent. Dɣa deg wayen yerzan anect-a, acḥal d abrid ay tɛawen ddewla tirebbaɛ-agi s yedrimen akken ad gen aṭas n yiqeddicen idelsanen neɣ ɣef tutlayin-nsen. D acu kan, tamsalt-nni tamenzut ay d-nebder, tin yerzan Irusiyen akk d leqdic n unabaḍ akken ad asen-yessiɣ tanumi d tegnit-agi tamaynut d ayen yeḥwaǧen tazmert tasertit tameqqrant akk d tallalt (lemɛawna) taberṛanit.

Ihi ɣef llsas n yeswiyen-agi akk ay d-yessebded unabaḍ isṭuni tasertit-is tamaynut n tutlayin i deg llan wugar n 70 n yisuḍaf, ama d wid ay d-yeddan di tmenḍawt neɣ d isuḍaf akk d warraten (actes) nniḍen imecṭaḥ ay d-iḍefren sakin. Yuɣ lḥal, llsas ameqqran n yisuḍaf n Isṭunya netta d tamenḍawt (constitution) yernu taneggarut-agi tettwafren deg wass n 28 Yunyu 1992 u tebda tqeddec tmurt yis-s deg wass n 3 Yulyu 1992. Tamenḍawt-a tesdukel ama d ansay (tradition) n yisuḍaf isṭuniyen n wasmi ay tewwi Isṭunya azarug-is (indépendance) amenzu [ger n 1920 d 1940], ama d isuḍaf ay d-tewwi ad ten-id-ternu tmurt ɣef idra n ubeddel n tegnit tagraɣlant. Tamenḍawt-agi teqqar-d d akken Isṭunya d Awanek-aɣlan (Etat-nation) yernu d Awanek (ddewla) yedduklen seg yidis n tsertit (Amagrad 2), akka i wakken ur ttazmaren ara yegduden n tmurt-agi ad d-gen timiwa tifulmanin (autonomes) i yiman-nsen. Dɣa ayen tessefra ad t-teg Isṭunya i lmend n lebni n tmurt s tsertit-agi-yines tamaynut n tutlayin, meḥsub assebded n tutlayt ara icerken akk imezdaɣen n tmurt akk d wethelli di tutlayin timeddursa nniḍen d ayen diɣ ay d-tebder ula d tamenḍawt n tmurt, yernu nezmer ad ten-id-nessegzel am wakka :

  • Tutlayt ara yeduklen imezdaɣen n Isṭunya deg wakal akk n tmurt nettat d tutlayt tisṭunit.
  • Tidersiyin ttalasent ad issinent snat n tutlayin, tisṭunit -tutlayt taɣelnawt- akk d tutlayin-nsent timeddursa.

Yuɣ lḥal, nezmer ad d-nini d akken isuḍaf yerzan tutlayt zgan ttbeddilen di Isṭunya yernu d tiɣawsiwin tisertiyin n daxel n tmurt akk d lḥeṛs ara d-sseḥṛasent tmura tiberṛaniyin ay yedǧan abeddel-agi ad d-yili. Dɣa, xas ma yella tamenḍawt di 1992 ay tt-id-sbedden, maca asaḍuf amaynut n tutlayin ur t-id-sbedden ara alammi d 1995. Tuɣ, isuḍaf n tutlayt akk d tiqqermi (citoyenneté) n 1995 ldint tiwwura i werkad n tmetti akk d lebni n tmurt iǧehden, yernu isuḍaf-agi ur smenyafen ula d yiwen n wegdud ɣef wayeḍ di Isṭunya wanag ttusqedcen kan d allal i lmend n wesdukel n yimezdaɣen merṛa n tmurt. Qrib yal amdan yettidiren s wudem n usaḍuf (légalement) di Isṭunya yettalas ad yessuter u ad t-id-tṣaḥ teɣlent (nationalité) tisṭunit, akken yebɣu yili laṣel-is yernu anect-a akk yesskan-d d akken abeddel n tmetti tisṭunit d win ara tt-yettawin deg webrid n tugdut, n tullya akk d uqader n yizefan n wemdan.

D acu kan, tutlayt tisṭunit n wass-a yedǧa-tt zzman ɣer deffir deg wayen yerzan taknussna (technologie). Timacinin n tsuqilt (machines de traduction) akk d wahilen n weɛqal n wawal melmi kan ay d-yebda unadi fell-asen akken ad ten-id-xedmen, iseɣẓanen (logiciels) s tisṭunit mazal-iten qlilit yernu ayen ay d-yeffɣen yagi deg wennar-a qlil kan anda ay yettuseqdac yernu ilaq ad d-nini d akken d anabaḍ ur d anabaḍ ay yessawḍen ɣer tegnit-agi umi ay werǧin yefka azal i temsalt-a. D acu kan, Aseqqamu n Tutlayt Tisṭunit yessebded-d asenfar (projet) i lmend n wesnerni n tutlayt tisṭunit deg useggas n 2001, u yekcem leqdic-agi di leqdicat n Useggas Uṛufi n Tutlayin, dɣa atan yekkat Useqqamu ass-a akken ad d-yessaki medden akk d trebbaɛ ay terza temsalt ɣef tḍullit (nécéssité) n tifin n tifrat i lexṣaṣ n ttawil atrar (moderne) s tutlayt tisṭunit akk d wayen ilaqen ad yettwaxdem i lmend n wesnerni n tisṭunit deg wennar-agi.

Tamselyut, Iseddagen & Izdayen Iberraniyen

Talɣa:Link FA