Tasnilest tamatut : Tameẓla gar ileqman

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Contenu supprimé Contenu ajouté
IdlesAdlis (mmeslay | attekki)
Sami At Ferḥat (mmeslay | attekki)
Aucun résumé des modifications
Ajerriḍ 1: Ajerriḍ 1:


== Amata γef umeslay d tutlayin  <ref>ARNAUD, Antoine et LANCELOT, 1810, Grammaire générale et raisonnée [Deuxième
== Amata ɣef umeslay d tutlayin  <ref>ARNAUD, Antoine et LANCELOT, 1810, Grammaire générale et raisonnée [Deuxième


édition], Bossange et Masson, Paris.
édition], Bossange et Masson, Paris.
Ajerriḍ 45: Ajerriḍ 45:


=== Ameslay, Tutlayt, Timetti   ===
=== Ameslay, Tutlayt, Timetti   ===
Iwakken ad negzu amkan n tutlayt d wazal-is deg tudert n umdan, ilaq ad nwali assaγen yellan gar tnekta-ya (tutlayt) akked snat n tnektiwin-nniḍen : ameslay d temetti.
Iwakken ad negzu amkan n tutlayt d wazal-is deg tudert n umdan, ilaq ad nwali assaɣen yellan gar tnekta-ya (tutlayt) akked snat n tnektiwin-nniḍen : ameslay d temetti.


==== Ameslay ====
==== Ameslay ====
Ameslay, yemgarad γef tutlayt. Imusnilsen (Ferdinand de Saussure; Noam Chomsky), ttwalin ameslay am wakken d tazmert tabyulujit i d-yettawi yal amdan deg wallaγ-ines mi ara d-ilal. Tazmert-a, terza anagar amdan; ur tt-nettaf ara γur imudduren-nniḍen. Talγiwin n taywalt ara naf γur kra n yimudduren, am tzizwa neγ ibkan, mgaradent aṭas γef tulmisin n umeslay n umdan. Daγ, ameslay d tagrumma n yilugan imadwanen s i yezmer umdan ad isayli tutlayin, ama d tin n tyemmat neγ tid-nniḍen.  
Ameslay, yemgarad ɣef tutlayt. Imusnilsen (Ferdinand de Saussure; Noam Chomsky), ttwalin ameslay am wakken d tazmert tabyulujit i d-yettawi yal amdan deg wallaɣ-ines mi ara d-ilal. Tazmert-a, terza anagar amdan; ur tt-nettaf ara ɣur imudduren-nniḍen. Talɣiwin n taywalt ara naf ɣur kra n yimudduren, am tzizwa neɣ ibkan, mgaradent aṭas ɣef tulmisin n umeslay n umdan. Daɣ, ameslay d tagrumma n yilugan imadwanen s i yezmer umdan ad isayli tutlayin, ama d tin n tyemmat neɣ tid-nniḍen.  


==== Tutlayt ====
==== Tutlayt ====
Am wakken i nwala, d tazmert n umeslay (ilugan imadwanen) i d-yettaken tutlayt neγ tutlayin (ilugan ikmamen). Ihi, ameslay d yiwen, yezdi akk imdanen. Ma d tultayin, ugtent, mgaradent akken mgaradent tmettiyin d yigduden i tent-yessawalen deg umaḍal. Tutlayt d allal n taywalt gar yimdanen n yiwet n temγiwant tamutlayt.  
Am wakken i nwala, d tazmert n umeslay (ilugan imadwanen) i d-yettaken tutlayt neɣ tutlayin (ilugan ikmamen). Ihi, ameslay d yiwen, yezdi akk imdanen. Ma d tultayin, ugtent, mgaradent akken mgaradent tmettiyin d yigduden i tent-yessawalen deg umaḍal. Tutlayt d allal n taywalt gar yimdanen n yiwet n temɣiwant tamutlayt.  


==== Timetti ====
==== Timetti ====
Amdan γas yettawi-d yid-es tazmert n umeslay mi ara d-ilal, ur issawaḍ ara ad issayli tutlayt ma ur d-yekkir ara gar yimdanen. Γef wakka ur tezmir ad tili tutlayt war ma tella tmetti. Am wakken daγ tudert tinmettit teqqen γer tutlayt acku s tutlayt i ttmsefhamen medden; s yess i dssenfalayen assaγen yettilin gar-assen. Yal agdud, meẓẓi neγ meqqer, ila tutlayt i yessemras d allal n taywalt.  
Amdan ɣas yettawi-d yid-es tazmert n umeslay mi ara d-ilal, ur issawaḍ ara ad issayli tutlayt ma ur d-yekkir ara gar yimdanen. ɣef wakka ur tezmir ad tili tutlayt war ma tella tmetti. Am wakken daɣ tudert tinmettit teqqen ɣer tutlayt acku s tutlayt i ttmsefhamen medden; s yess i dssenfalayen assaɣen yettilin gar-assen. Yal agdud, meẓẓi neɣ meqqer, ila tutlayt i yessemras d allal n taywalt.  


==== Tutlayin deg umaḍal/tutlayin n umaḍal ====
==== Tutlayin deg umaḍal/tutlayin n umaḍal ====
Ugten tutlayin deg umaḍal akken ugten yigduden d temγiwanin i tent-yessawalen. Γas azalnsent yiwen, ur telli tin i d-yekkan nnig tayeḍ, tutlayin-a mgaradent deg waṭas n tulmisin : amḍan n yimsiwlen, asermres d twuriwin, aẓayer, atg.
Ugten tutlayin deg umaḍal akken ugten yigduden d temɣiwanin i tent-yessawalen. ɣas azalnsent yiwen, ur telli tin i d-yekkan nnig tayeḍ, tutlayin-a mgaradent deg waṭas n tulmisin : amḍan n yimsiwlen, asermres d twuriwin, aẓayer, atg.


===== Amḍan n tutlayin deg umaḍal =====
===== Amḍan n tutlayin deg umaḍal =====
Imusnilsen mgaraden kra deg wayen yerzan amḍan i d-ttaken γef tutlayin yellan deg umaḍal. Llan gar-asen wid i d-yefkan amḍan n 5.000 n tutlayin ; wiyaḍ ssulin-t armi 7.000. Tamgardaya tekka-d seg wugur i d-nettmagar mi ara nebγu ad neg tilisa gar tutlayin neγ gar tantaliwin. Deg wanida kra n yimusnilsen ttwalin snat neγ krad n tantaliwin icudden γer yiwet n tutlayt, wiyaḍ zemren ad walin snat neγ krad n tutlayin yemgaraden.
Imusnilsen mgaraden kra deg wayen yerzan amḍan i d-ttaken ɣef tutlayin yellan deg umaḍal. Llan gar-asen wid i d-yefkan amḍan n 5.000 n tutlayin ; wiyaḍ ssulin-t armi 7.000. Tamgardaya tekka-d seg wugur i d-nettmagar mi ara nebɣu ad neg tilisa gar tutlayin neɣ gar tantaliwin. Deg wanida kra n yimusnilsen ttwalin snat neɣ krad n tantaliwin icudden ɣer yiwet n tutlayt, wiyaḍ zemren ad walin snat neɣ krad n tutlayin yemgaraden.


===== Amḍan n yimsiwlen =====
===== Amḍan n yimsiwlen =====
Nezmer ad nebḍu tutlayin n umaḍal almend n umḍan n yimsiwlen-nsent. Llant tid i ssawalen nnig n mya n yimelyan n yimdanen : tamandarint, taglizit, taspenyulit, tahendit, atg. Akken llant tid i ssawalen kra n 1000 neγ ddaw n 1000 (kra seg tutlayin n Wamaẓun d Tefriqt). Gar sin n yixfawen-a, ad naf tutlayin-nniḍen : talmanit (95.000.000), taṭelyanit (80. 000.000), takatalunit (10. 000. 000), tabaskit (800.000), atg. Ma d tutlayin ur nli wid i tent-yessawalen, ttusemmant d tutlayin yemmuten.
Nezmer ad nebḍu tutlayin n umaḍal almend n umḍan n yimsiwlen-nsent. Llant tid i ssawalen nnig n mya n yimelyan n yimdanen : tamandarint, taglizit, taspenyulit, tahendit, atg. Akken llant tid i ssawalen kra n 1000 neɣ ddaw n 1000 (kra seg tutlayin n Wamaẓun d Tefriqt). Gar sin n yixfawen-a, ad naf tutlayin-nniḍen : talmanit (95.000.000), taṭelyanit (80. 000.000), takatalunit (10. 000. 000), tabaskit (800.000), atg. Ma d tutlayin ur nli wid i tent-yessawalen, ttusemmant d tutlayin yemmuten.


===== Tutlayin yuran/tutlayin timawin =====
===== Tutlayin yuran/tutlayin timawin =====
Deg tadra-nsent, tutlayin akk d timawin. Almend n yinmezrayen, tira d tamaynut deg umezruy n talsa; tennulfa-d i tikkelt tamezwarut deg Sumer (Asamer Alelmmas) azal n 5.000 n yiseggasen aya. Γas akken tira tettak afud i tutlayt, d allal n tneflit n yidles d tγerma, drus n yiɣerfan i tt-yessemrasen. Dγa amur ameqqran n tutlayin qqiment ar assa d timawin. Gar yigduden yessemrasen tira, llan wid i tt-isekcmen deg yal taγult (tasekla, tasreḍt, tussna, taywalt, atg.). Γur wiyaḍ, ad tt-naf anagar deg kra n taγulin kan.  
Deg tadra-nsent, tutlayin akk d timawin. Almend n yinmezrayen, tira d tamaynut deg umezruy n talsa; tennulfa-d i tikkelt tamezwarut deg Sumer (Asamer Alelmmas) azal n 5.000 n yiseggasen aya. ɣas akken tira tettak afud i tutlayt, d allal n tneflit n yidles d tɣerma, drus n yiɣerfan i tt-yessemrasen. Dɣa amur ameqqran n tutlayin qqiment ar assa d timawin. Gar yigduden yessemrasen tira, llan wid i tt-isekcmen deg yal taɣult (tasekla, tasreḍt, tussna, taywalt, atg.). ɣur wiyaḍ, ad tt-naf anagar deg kra n taɣulin kan.  





Lqem n wass 20 Yennayer 2021 à 05:07

Amata ɣef umeslay d tutlayin  [1]

Ameslay, Tutlayt, Timetti  

Iwakken ad negzu amkan n tutlayt d wazal-is deg tudert n umdan, ilaq ad nwali assaɣen yellan gar tnekta-ya (tutlayt) akked snat n tnektiwin-nniḍen : ameslay d temetti.

Ameslay

Ameslay, yemgarad ɣef tutlayt. Imusnilsen (Ferdinand de Saussure; Noam Chomsky), ttwalin ameslay am wakken d tazmert tabyulujit i d-yettawi yal amdan deg wallaɣ-ines mi ara d-ilal. Tazmert-a, terza anagar amdan; ur tt-nettaf ara ɣur imudduren-nniḍen. Talɣiwin n taywalt ara naf ɣur kra n yimudduren, am tzizwa neɣ ibkan, mgaradent aṭas ɣef tulmisin n umeslay n umdan. Daɣ, ameslay d tagrumma n yilugan imadwanen s i yezmer umdan ad isayli tutlayin, ama d tin n tyemmat neɣ tid-nniḍen.  

Tutlayt

Am wakken i nwala, d tazmert n umeslay (ilugan imadwanen) i d-yettaken tutlayt neɣ tutlayin (ilugan ikmamen). Ihi, ameslay d yiwen, yezdi akk imdanen. Ma d tultayin, ugtent, mgaradent akken mgaradent tmettiyin d yigduden i tent-yessawalen deg umaḍal. Tutlayt d allal n taywalt gar yimdanen n yiwet n temɣiwant tamutlayt.  

Timetti

Amdan ɣas yettawi-d yid-es tazmert n umeslay mi ara d-ilal, ur issawaḍ ara ad issayli tutlayt ma ur d-yekkir ara gar yimdanen. ɣef wakka ur tezmir ad tili tutlayt war ma tella tmetti. Am wakken daɣ tudert tinmettit teqqen ɣer tutlayt acku s tutlayt i ttmsefhamen medden; s yess i dssenfalayen assaɣen yettilin gar-assen. Yal agdud, meẓẓi neɣ meqqer, ila tutlayt i yessemras d allal n taywalt.  

Tutlayin deg umaḍal/tutlayin n umaḍal

Ugten tutlayin deg umaḍal akken ugten yigduden d temɣiwanin i tent-yessawalen. ɣas azalnsent yiwen, ur telli tin i d-yekkan nnig tayeḍ, tutlayin-a mgaradent deg waṭas n tulmisin : amḍan n yimsiwlen, asermres d twuriwin, aẓayer, atg.

Amḍan n tutlayin deg umaḍal

Imusnilsen mgaraden kra deg wayen yerzan amḍan i d-ttaken ɣef tutlayin yellan deg umaḍal. Llan gar-asen wid i d-yefkan amḍan n 5.000 n tutlayin ; wiyaḍ ssulin-t armi 7.000. Tamgardaya tekka-d seg wugur i d-nettmagar mi ara nebɣu ad neg tilisa gar tutlayin neɣ gar tantaliwin. Deg wanida kra n yimusnilsen ttwalin snat neɣ krad n tantaliwin icudden ɣer yiwet n tutlayt, wiyaḍ zemren ad walin snat neɣ krad n tutlayin yemgaraden.

Amḍan n yimsiwlen

Nezmer ad nebḍu tutlayin n umaḍal almend n umḍan n yimsiwlen-nsent. Llant tid i ssawalen nnig n mya n yimelyan n yimdanen : tamandarint, taglizit, taspenyulit, tahendit, atg. Akken llant tid i ssawalen kra n 1000 neɣ ddaw n 1000 (kra seg tutlayin n Wamaẓun d Tefriqt). Gar sin n yixfawen-a, ad naf tutlayin-nniḍen : talmanit (95.000.000), taṭelyanit (80. 000.000), takatalunit (10. 000. 000), tabaskit (800.000), atg. Ma d tutlayin ur nli wid i tent-yessawalen, ttusemmant d tutlayin yemmuten.

Tutlayin yuran/tutlayin timawin

Deg tadra-nsent, tutlayin akk d timawin. Almend n yinmezrayen, tira d tamaynut deg umezruy n talsa; tennulfa-d i tikkelt tamezwarut deg Sumer (Asamer Alelmmas) azal n 5.000 n yiseggasen aya. ɣas akken tira tettak afud i tutlayt, d allal n tneflit n yidles d tɣerma, drus n yiɣerfan i tt-yessemrasen. Dɣa amur ameqqran n tutlayin qqiment ar assa d timawin. Gar yigduden yessemrasen tira, llan wid i tt-isekcmen deg yal taɣult (tasekla, tasreḍt, tussna, taywalt, atg.). ɣur wiyaḍ, ad tt-naf anagar deg kra n taɣulin kan.  





Iḥricen d taɣulin tigejdanin n Tesnilest

Umuɣ n yidlisen

  1. ARNAUD, Antoine et LANCELOT, 1810, Grammaire générale et raisonnée [Deuxième édition], Bossange et Masson, Paris. AUSSANT, Emile, 2008, « La grammaire de Pāṇini: quand la conscience linguistique d'un grammairien devient celle de toute une communauté », Revue roumaine de linguistique, 4, vol. 53, pp. 377-387. BENVENISTE, Emile, 1966, Problèmes de linguistique générale, t. 1, Gallimard, Paris. BENVENISTE, Emile, 1974, Problèmes de linguistique générale, t. 2, Gallimard, Paris. BERKAÏ, Abdelaziz, 2009, Lexique de la linguistique français-anglais-tamazight, précédé d’un essai de typologie des procédés néologiques, Editions Achab, Tizi-Ouzou. BLOOMFIELD, Leonard, 1970, Le langage, Payot, Paris. BOUMALK, Abdallah ; NAÏT-ZERRAD Kamal (cord.), 2009. Amawal n tjerrumt. Vocabulaire grammatical, Ircam/Inalco. CHOMSKY, Noam, 1969, Structures syntaxiques, Le Seuil, Paris. CHOMSKY, Noam, 1971, Aspects de la théorie syntaxique, Le Seuil, Paris. DUBOIS, Jean ; GIACOMO, Mathée ; GUESPIN, Louis, [et all.], 1994, Dictionnaire de linguistique et des sciences du langage, Larousse, Paris. DUCROT, Oswald ; SCHAEFFER, Jean-Marie, 1995, Nouveau dictionnaire encyclopédique des sciences du langage, Editions du Seuil, Paris. FISHMAN, Joshua Aaron, 1971, Sociolinguistics. A brief introduction, Newbury House Publishers, Rowley, Massachusets. FUCHS Catherine et Le GOFFIC, Pierre, 1992, Les linguistiques contemporaines, repères théoriques, Hachette, Paris.