Trad n yiceffaren

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.


ṭrad n yiceffaren d aɣewwiw ixedmen yiceffaren amur ameqqran deg-sen llan deg yiserdasen n Qerṭaj wagi mi yekfa ṭrad abuniqi amezzwaru ( 264 ut armi d 241 ut ) tekfa s lexsara n temdint tabuniqit . yusa-d ṭrad agi ardekal umwali n talwit d tagduda n tagduda tarumanit i yeqqimen krad n yiseggasen d ukkuz n wayyuren ( si tefsut n 241 ut ar taggara n 238 ut )

yekfa ṭrad abuniqi amezzwaru mi bɣan yiεeggalen n Tuligarcit taqertajit ad fakken lexsara tameqqrant i d-wwin seg umennuɣ . macci imi xesren ṭrad xas ma huddent deg-s azal n 500 n teflukin di 23 n yiseggasen d tagi i d tamentilt tagejdant xas ma xesren daɣen di tgalfut n tegzirin tiεuqadiyin lexsara meqqren . yewwi-d umwali n talwit di 241 u.t ssuma meqqren i qertaj acku tekka-d tezɣent tudmist yernu xlan yikufa n tmurt .

aɣewwiw di tazzwara yella akka iceffaren llan seg xilla n lejnas wid yettekkan deg yimennuɣen agi ur ttwaxelsen ara beddlen yimdebbren n Qertaj tanilla yuli umennuɣ yuwed ɣer yixeddamen yiqburen ur yettwaxelsen ara i yennuɣen di Sisil

rnan-d ar yiɣewwaɣen kran yilibiyen (yellan di tefriqt n ugafa ) d aya i as-yefkan tugna n ṭrad aɣrim d ayen id-bedren yimusnawen n umezruy belli tamentilt tagejdant d reffu-nsen si lexlas n diri kecmen-d ardekal tmental tisertiyin asentel agejdan-nsen d amek rran yiqertajiyen agduden iɣrimen d aklan

ardekal tixessarin i d-yekkan si snat n tnillatin yettnaɣen . rnan yidammen ttazzalen kter u kter akken id-yules Bulibyus deg udlis-is (( timucuha)) . yezzi-df umaru afransis Gustab Flubir di 1862 tidyanin agi deg ungal-is Slambu