Taqendurt taqbaylit
Talɣa:Infobox VêtementTaqendurt (s teqbaylit: Taqendurt) d taqendurt n tmurt n Lezzayer, d taqendirt tamusni n tmurt n leqbayel. Tettban-d s yiɣilen yeffɣen d isekkilen i d-yettwassen. Tura, tettxeddem yal ass d teqcicin d tlawin Taqbaylit.
Tafsirt
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Taqendurt taqbaylit d taqendurt i d-yefkan s tqecṭit-is, yettwaxedmen s tẓawit i d-yesseknen s usebter n tiɣilt n tferkawin. Taɣawsa-nni tettεawen ad tt-id-teḥkem deg umkan-is deg yiɣil d iḍarren.[1] Tesεa taḥect-is taḥeṭṭaṭ (lebt'an), tiɣmaḍin-is ɣezzifen s ufus neɣ s waṭas n yiɣilyen yeṣfanen d irden[2].
Taqendurt taqbaylit tamaneɣt tesεa-d xemsa n tɣawsiwin imezwura: taqendurt Taqandourth (djebbba), tafta (tablier), tamsalt h'zam, tmesmurt m'harma (Amendil), d tẓuri n yidrimen (tẓuri). Taqendurt taqbaylit: tamɣart tameddurt, tazelma n tdukli d asebter n tnefsit n tmeṭṭut
Tettban-d s yiɣilen yeffɣen d isekkilen i d-yettwassen. Tella teččur deg uḍar n tẓaṭ n yizerfan yettwaḥerḍan s zigzag akked tiɣriwin (tɣirbin n teqbaylit) n waṭas n yiɣil. D acu kan, taqendurt n Wawadiya tettwassneḍ s uselmed n aṭas n tmes, n yiẓuran, d ṣṣifa n tmes d taḥerrit.[3]
Taɣawsa nniḍen n uḍar, ur tesɛi ara iɣallen i yettusemman Taqqsiwt, tesɛa deg uḍar-is taḥeṭṭaḍt i d-teddun ɣer tgerda.[2] Taqendurt n tmeɣra tettwaḥesben ugar, tgalawin-is d tiɣriwin n yiɣil neɣ n tneẓra n tneḍra.[2] Tura, taqendurt tuɣal d taḥeṭṭa, tiɣawsiwin-is tuɣal d tiɣawsa. Tura d amkan n tmeslit n tmura nniḍen.
- tajelabt bla lfouda
- tajelabt leqbayel deg useggas 2000
- tiyad
Amzruy
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Ar tazwara n wis 20, amaruz yettwaṭṭef s sin n tmes, yettusemman akellal, d amkan ameqqran n tmeslayt taqbaylit. Tettaɣ-d s wazal ur d-tessekcem ara, maca llan tiɣriwin i d-yugaren, yettwaṭṭfen s isekkilen i d-yeffɣen deg tmeskin n tmeskin.[4] timelhaft d yiwen n uḍebsi amaynut nniḍen i yettwasnen[5], d taḥect-a n uḍeggeḍ amellal n tmes d taṭunayt tazelkant neɣ taḥezzant, yettwaṭṭef daɣen ɣef yifassen s yiɣil meqqren (tikhlatin) [6].
Maca taqendourth-nni n zik, d taqendurt tamezwarut n lxuf i yettwaṭṭef deg yifassen-is, yettwaḍel ɣer temnaḍt-nni, d taḥect i d-yettban deg temnaḍit-nni, yerna d taḥawsa n lbaṭel n gandoura n zik[7]. Deg tazwara n wis 20, iẓuran i d-yettunefkan i temɣart i tt-yettɣin ad tt-tekkent s tikli ɣef tmes n akellal.[7] taqendourth yuɣal d taḥricit tameqqrant n tkebbanit[1].
Syin, taqendurt taqbaylit tettwaɣil s waṭas n tmeskin s tiɣriwin i d-yettunefken tiɣriyin timɣurnent am tmeskinin n tidet.[1]
Deg Marsa 2024, Tmazɣa tefka-d ɣer "Unesco" yiwen n usefru akken ad d-yettunefken deg uẓar n umata n yidles n umdan "tẓuri n useggem s yiɣallen n yidrimen i d-yeffɣen seg uḍar n tmeṭṭut n temnaḍt n tmurt n Leqbayel: usekles, usnulfu d usekles"
Timura d isefra
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]- 1 2 3 (Belkaïd 2018).
- 1 2 3 (Pichault 2007).
- ↑ Tuccḍa n temsisɣelt: Balise
<ref>incorrecte : aucun texte n’a été fourni pour les références nomméesdziriya - ↑ (Belkaïd 2018).
- ↑ (Pichault 2007).
- ↑ (Pichault 2007).
- 1 2 (Belkaïd 2018).
Isebtaren i sɛan azday
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Isalen i d-yeddun
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]- Taẓuri n Lezzayer
- Tamudayt tazzayrit
- Iɣil
- Elhaf
- Tiɣriwin n teqbaylit
Bibliographie
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]- Leyla Belkaïd, Costumes d'Algérie, Layeur, 2003 (ISBN 2-911468-97-X et 978-2-911468-97-1, OCLC 52429324, lire en ligne)
- Pascal Pichault, Le costume traditionnel algérien, Maisonneuve et Larose, 2007 (ISBN 2-7068-1991-X et 978-2-7068-1991-9, OCLC 190966236, lire en ligne)