Taẓrameṭṭut
ⵜⴰⵥⵔⴰⵎⴻⵟⵟⵓⵜ | ||||
|---|---|---|---|---|
|
| ||||
|
| ||||
| Ansa | ||||
|
| ||||
Taẓrameṭṭut (daɣen taniswit, neɣ s tfransist : Féminisme, s tfinaɣ : ⵜⴰⵥⵔⴰⵎⴻⵟⵟⵓⵜ) d umussu id-ijemɛen yal tiktiwin n tasertit akk-d yidles ɣef izerfan n tmeṭṭut. Iswi n umussu-agi d lemsawa n izerfan gar tulawin d yergazen s uselmed n izerfan n tmeṭṭut. Yebna ɣef umenzay i d-yeqqaren belli irgazen d tulawin d imdanen uqbel kulci.[1]
Aẓar n wawal
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Awal taẓrameṭṭut d awal amaynut s teqbaylit. Yebna s wezwir n "aẓer-" akk-d wawal "tameṭṭut".
Awal "taniswit" neɣ "lfiminism" ussand seg tutlayint tiberraniyin. Lameɛna, amennuɣ ɣef izerfan n tmeṭṭut yella segmi llant timettiyin n umdanen. "Taniswit" yussad seg taɛrabt, ma d "lfiminism" yussad seg tfransit : yenulfad abrid amezwaru deg useggas n 1872 seg Alexandre DUMAS (ameẓyan) deg umegrad mgal timeɣnasin, uqbel ma terra-t Hubertine AUCLET d agla-nsent aseggas n 1882[2].
Amezruy
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tebdad tuttra n tẓrameṭṭut seg wid ig-faqen s lqella n lmizan gar yemdanen ɣef sebba n lǧens-nsen. Mkul amkan, mkul zman yesɛa tẓrameṭṭut -is d wayen id ssutren-t timeɣnasin.
Ɣef tazwara-s, bɣant tulawin ad ɛaqlen yergazen tamkant i sɛant g uggdud.
Di lqarn wis XIX, ssuturen-t ad tili lemsawa zdat lqanun.
Assegassen n 1960, ibaned belli ɣas akken i beddel lqanun, mazal lbaṭṭel yella yettidir deg uxxam, deg beṛṛa, deg uxeddim.
Ass-a, amennuɣ yet-kemmil. Ttwaṭṭfen deg leḥsab tulawin n ddunit s umata[3].
Aɣbalu
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]- ↑ https://www.oed.com/dictionary/feminism_n?tl=true
- ↑ Les mots de l'histoire des femmes, p37
- ↑ Karine Bergès, Florence Binard et Alexandrine Guyard-Nedelec, , Presses universitaires de Rennes, 12 octobre 2017 (ISBN 978-2-7535-5665-2, DOI 10.3917/pur.berges.2017.01)