Muḥend Ulḥaǧ

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
(Yettusmimeḍ seg Muḥend Ulḥaj)
Muḥend Ulḥaǧ
Tameddurt
Talalit At Wizgan, 7 Meɣres 1911
Taɣlent Lezzayer
Lmut Paris, 2 Duǧember 1972
Tiɣri
Tutlayin Taɛrabt
Amahil
Amahil aserdas
Membership Conseil de la Révolution (fr) Suqel
Military service
Taseddart colonel (fr) Suqel
Yennuɣ deg Tagrawla tazzayrit
guerre des Sables (fr) Suqel
Taflest
Ikabaren isertiyen FLN
Amussu i Unalak n Tlelliyiin Timagdayin

Muḥend Ulḥaǧ, isem unṣib Akli Meqqran, ilul deg useggas 1911 deg taddart n Buzgan, tama Iɛeẓẓugen. Yella d amaɣnas deg UDMA n Feṛḥat Ɛebbas, send ad d-yuɣal ar taddart-is, deg iḍrayen nni n 8 deg mayu 1945. Yuɣal ɣer twuri-ines n umesnaz.

Deg useggas n 1955, yekcem deg tegrawla. Yewwi yid-s arraw-is, deg sin yid-sen. Imi yella d amdan ilan tigzi yufraren, yerna-yas tabɣest, fkan-as asellun n "aṣpira". Aseggas i yezrin kan, imi s-yefka Ɛmiruc tamnaṭ tis kraḍ(III) s usellun n "sulyuṭna".

Yuɣal d "Kumandda" deg useggas n 1957. Yuɣal d amɛiwen n umeqran n temnaṭ tis III. Ticki iba Ɛmiruc, ticki ulac-it, d Muḥend Ulḥaǧ i yettuɣalen deg umḍiq-is. Muḥend Ulḥaǧ ad yeqqim d netta i d ameqran aneggaru n temnaṭ tis III, seg useggas n 1958 ar 1962. Tadyant n « Opération Jumelles » ɣef tuyat-is i d-tres. Ḥuzan-t s teṛsast deg umeẓẓuɣ. Tenɣes tmesliwt-ines s waṭas. Dɣa d adeddic nni d-teǧǧa terṣaṣt-nni i s-yuɣalen meqqer almi yemmut deg useggas 1972.

Ad yeqqim daɣen d win yellan yumen s tmurt n lezzayer. Deg 1963, yuki d akken mgaraden wazalen-is akk d wid n Benbella d terbaɛt-is. Ijebd-ed iman-is seg udabu imi wid t-iṭṭfen, udabu-ya, ugin ad seddun tamurt s tugdut. Tugdut-nni yeṭṭed uqbayli deg izir n tyemmatt. Maca gar tayri n Lezzayer akk d tayri n tugdut, ar zdat yefren lezzayer. Wid yeṭṭfen adabu, nutni, fernen iɛebbaḍ-nsen. Ufan-as abrid s tayri n Tmurt.. Dɣa s ta s wayes i ɣ-rran taberda ar ass-a.

Tamselyut[ẓreg | ẓreg aɣbalu]