Munster ( lmanga )

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Munster ( lmanga )
Laṣel
Créateur ou créatrice (fr) Suqel Naoki Urasawa (fr) Suqel
Ameskar Naoki Urasawa (fr) Suqel
Azemz n ufsar 1994
Azwel aẓaran MONSTER
Tamurt taẓarant Japun
Maison d'édition (fr) Suqel Shōgakukan (fr) Suqel
Characteristics
Tawsit manga et animé de genre drama (fr) Suqel, animé et manga d'horreur (fr) Suqel, anime et manga à mystère (fr) Suqel, anime et manga psychologique (fr) Suqel d thriller anime and manga (en) Suqel
Tutlayt Tajapunit
Parts 18 volume (fr) Suqel
Tasugna

Munster ( Monster anamek-is waɣzen ) d amanga i d yekkan si tmurt n Japun, yettwaru deg useggas n 1994

tamacahut[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tbeddu tmacahut di turuft di taggara n tasut tis snat n tmerwin , di Lalman n usammer armi d taggara n tasut tis snat n tmerwin mi mlalent tid n usammer d umalu . Tbeddu tmacahut s umejjay meqqren Kinzu Tinma id-yusan si Japun akken ad yexdem deg usegnaf yettwasnen di Dusldrub , yexdem amahil-ines akken ilaq maca ur yesteɛfa ara wul-is imi yeẓra belli yemmut yiwen n urgaz igellil imi ur t-isejja ara , kksen-as nnuba-s fkan-tt i yiwen d ameṛkanti. Seg wassen yegmen ad isejji imuḍan-is s win id-yusan d amezzwaru mebla ma iwala anwa i d igellil anwa i d anesbaɣur . Yiwet n tikelt wwin-d ɣer usegnaf yiwen n uqcic tewet-it terṣaṣt deg uqerru-ines iheyya-d Kinzu akken ad t-isejji maca ḥebsen-t-id yimejjayen-nniḍen nnan-as ad yerr ɣer tzeqqa nniḍen akken ad isejji win iḥekmen tamdint umi yeḥbes-as wul-is yernu wagi d anaḍ seg unemhal s timmad-is . Maca Kinzu ur tɛedda ara fella-s , yugi ikemmel asejji n uqcic-nni . Akka cwiya wwin-d ɣer usegnaf weltma-s takniwt n yilemẓi-nni teṭṭef-itt lxelɛa qrib teslib teqqar kan : "Neɣ!" , ǧǧan-tt di texxamt weḥd-s . Ardekal yeẓra belli win iḥekmen tamdint yesselqef rran-d a&kk yimejjayen-nni ur n-lḥiq ara ad t-sejjin llum fella-s . Ma d anemhal yerfa armi d ayen yekkes-as amkan-is i Tinma yekkes-it si tmehla n usqamu n yicellaḥen ( chirurgiens ) , yekkes-as adrim i yefka ɣef unadi-ines di tujjya teǧǧa-t ula d tnexḍabt-ines ( yelli-s n unemhal-agi ) . Tinma qrib yeslib yerra ɣer texxamt n uqcic-nni ( isem-is Yuhan ) yettru ɣer taa-s yeqqar-as ulac d acu yexdem s leɣlaḍ  d tinefsitin akk yernu d azref n Yuhan yerfa akter yeqqar-as d imejjayen-agi akked unemhal i ylaqen ad yemmten , yesla-as-d Yuhan yebɣa as-yerr ttaṛ ihi yenɣa imejjayen d unemhal-nni yerwel akked weltma-s imiren Tinma yella di ttbarna yesker yettru .

Mi tekfa twaɣit-a rran-as-d amkan-is i Tinma imi d netta i d amejjay uḥric gar-asen icukk deg-s umaswaḍ Runj maca imi ulac ttbut ladɣa imi yella deg uxxam-is yeskeṛ imiren . Mi ɛeddan yiseggasen ufan-d  yimsulta imyercalen yettwanɣan , dinna mlan-d belli uqbel ṭẓa n yiseggasen mmuten yimawlan n Yuhan it-id yuwin seg uxxam n yigujilen , ttwanɣan ḥala netta d takniwt-is i yeddren . Tadyant tettabaɛ tayeḍ armi id-yufa Tinma belli d Yuhan i yenɣan imyercalen-agi , as d-ismekti Yuhan belli d netta i yenɣan anemhal-nni . Yuɣal tinma ixeddem axeddim n umaswaḍ kter n win n umejjay , yerwl seg usegnaf imi cukken deg-s ardekal lmut n yiwen n ufellaḥ . Yettidir s trewla seg lqanun irezzu si temdint ɣer tayeḍ armi id-yufa di taggara  belli Yuhan yuḍen aṭṭan di tnefsit-is di yiwet n tfekka ( tin n Yuhan ) ttidirent snat n tnefsitin tinna-ines d tnefsit nniḍen d tin n weltma-s Anna i sin yid-sen eddren tudert qessiḥen deg Čikuslubakya deg uxxam n yigujilen Kinderheim 511 imi tteɛraḍen ad d-ssuffɣen imdanen ur n-ttḥulfu ur n-ttamen s talwit ad uɣalen akk akka am Hitler . D ayen id-ixelqen Monster .

Iwudam[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Iwudam igejdanen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

  • Kinzu Tinma : (天馬 賢三, Tenma Kenzō) d anelmad deg tseddawit yusa-d seg Yapan akken ad yelmed tujjya n yisaren di Lalman n umalu , tawacult-is d talemmast ula d baba-s d amejjay ,mi yfukk ulmud-ines yexdem deg usegnaf n Aysler n Dusldrub yella d amezzwaru gar yimejjayen yeɛǧeb-as i unemhal Haynman it-yerran d aselway ɣef usqamu n yimejjayen ula d yelli texḍeb yid-s . D uḥric , iban-d wannecta mi yettnadi ɣef Yuhan . D amedyaz n wawal yessen amek ara yemmeslay ɣef way-a i yelha wassaɣ-is d yimeddukal-is d yimuḍan-ines . .


  • Yuhan liyebert  (ヨハン・リーベルト, Yohan Rīberuto) : d netta i d waɣzen i ɣef-d-ttmeslay tmacahut ssawalen-as Hitler wis sin , cciṭan d yismawen nniḍen . Yerra-t-id Tinma ɣer tudert imi yettwet s terṣaṣt deg uqerru . Iwala amejjay am baba-s . Yesɛa weltma-s takniwt . Yedder d waṭas n yimekwan aṭas n waculin it-id-yessekren , gar-asen tawacult ideg itewwet yid-sen s terṣast s aqerru . Targit-is d ad yili d argaz aneggaru ara yidiren dagi . Di taggara yeɛreḍ ad-ineɣ iman-is maca isellek-it-id Tinma wwint yimsulta s asegnaf-nsen tekfa tmacahut mi nwala usu-ines d ilem ṭṭaq n texxamt-is yeldi ; akken ad nefhem belli yerwel .
  • Nina Fortner (ニナ・フォルトナー, Nina Forutonā) / Anna liyebert  (アンナ・リーベルト, Anna Rīberuto) : d takniwt n Yuhan . Ḥal nettat i yselken seg txeṣṣart i yuɣen imawlan-is . Di tazzwara tban-d d taqcict yummreen d twacult-is maca tfaq belli tesɛa iḥricen seg umezruy-is i tettu . Mi terwel akked gma-s , terfed-itt twacult n "Fortner" yettidiren di Heidelberg ur neẓri ara timmad-is Anna Liyebert . Nettat d yiwet seg tnelmadin iḥercen nezzeh deg tseddawit n Heidelberg , texdem deg umsečči turar "Aykidu" . Tedder s tumert armi temlal d Yuhan deg umuliɣ-is wis 20 . Mi yenɣa imawlan itt-id irefden tegmen ad tetbeɛ . Temlal d Tinma i as-d-yemmeslayen fella-s , temmekta-d belli isem-is mačči d Nina maca tugi ad t-id-ini temmekta-d belli d nettat i yuwten Yuhan s rṣas imi yenɣa imawlan-nsen akken yexdem tura , ihi ilaq ad-err ttaṛ , tbeddel tnefsit-is tuɣal tewɛeṛ . Tfaq daɣen belli baba-s yella d aserdas i udabu n tmurt n Čikuslubakya , yemmut send talalit-is .Ma d yemma-s txeddem irmad deg tsertit . teched asmurḍes n Ruhenheim . Di taggara teffeɣ-d seg tseddawit tebɣa ad tuɣal d tamzerfut .
  • Heynrich Rungi "Lungi" (ハインリッヒ・ルンゲ, Hainrikku Runge) : amaswaḍ Rungi d amnadi di BKA d netta yettnadin ɣef wid yenɣan anemhal d sin n yimejjayen . Icukk di Tinma . Di tazzwara iɣil belli Yuhan d asnulfu sɣur Tinma icukk daɣen belli Tinma d amuḍin bu snat n tnefsitin seg-s id-yennulfa Yuhan ; iceɣb-it Tinma yettabaɛ-it kan akken armi yeǧǧa tawacult-is ( tameṭṭut-is d yelli-s yellan s tadist ) . Leqdic-ines yerra yiwen seg wid i ycukk ad ineɣ-iman , d ayen yerran win yellan ɣef uqerru-ines ad yestixeṛ . Ardekal urɣu n tseddawit n Myunix yumen  Tinma ifaq belli yella Yuhan-agi , yemlal-d Grimmer d Tinma yeḍleb-asen-d smaḥ.Di taggara yerza akked Jan Suk d Fritz Bardemann ɣer temḍelt n Grimmer . Yuweḍ-d lexbaṛ belli yeǧǧa leqdic n yiɣil n laman yiɣal d aselmad deg uɣerbaz n yimsulta . Yuɣal wassaɣ-is yelha akken tmeṭṭut-is d yelli-s.
  • Diter (ディーター, Dītā) : d  aqcic amecṭuḥ i yḥebsen abrid n Tenma . Deg temlilit-nsen tamezzwarut , yella Diter yettidir akked Hartmann . Ifaq Tenma diɣ Hartmann yekkat Diter armi qrib yettmettat akken ad yiǧhid ad yuɣal d aserdas . Yella yebɣa ad yessufeɣ Yuhan wis sin ɣef way-a i s-yexdem tudert akka am tin yellan di Kinderheim 511 . Ihi yuwi-t yid-s akken ad as-ibeddel tamuɣli-ines ɣer tudert . Yettargu ad yeffeɣ d amyurar n ddabex n uḍar , yeḍfer Tenma deg undi-ines ɣef Yuhan akken ur d-iteffeɣ ara d aceffar . Yemlal-d Nina iɛawen-itt akken ad mmekti amezruy-is , deg tdafut tis 33 yemlal-d aqcic yebɣan ad t-yesselzen akken ad ineɣ iman maca yugi yenna-s belli yebɣa ad yelmed riktiyin timaynutin .
  • Iba Heinemann (エヴァ・ハイネマン, Eva Haineman?) : iba Heinemann d teanexḍabt n Tenma di tazzwara d yelli-s n unemhal Heinemann . Teǧǧa Tinma mi yugi ad isejji lmir , teɛreḍ ad tuɣal ɣur-s maca yugi , d ayen i tt-yesserfan . Tezweǧ aṭas n yiberdan maca leɛmer i thenna . Tḥuss i leḥzen, dɣa teɛreḍ zzehr-is d Tenma i ubrid nniḍen , maca yugi-tt i ubrid wis sin . Tuɣal d tasekranit si reffu tger-d ɣef Tinma timenɣiwt n baba-s ; tessen yiwen qqaren-as Martin , tḥemmel-it . Petr Capek d Baby bɣan ad s-kellxen i Martin wwin-t ɣer Frankfurt , yemmut mi ɛerḍen ad tt-nɣen , tegmen ad s-d-err ttaṛ , tsejja-d tanefsit-is ɣer Dr Reichwein , tufa-d axeddim ; yekkes-as reffu si Tenma

Iwudam nniḍen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

  • Anemhal Udu Heinemann (ウド・ハイネマン, Udo Haineman)

D anemhal n usegnaf Eisler Memorial Hospital , yeɛǧeb-as Tenma , yessexdem tiḥerci n Tinma akken ad d-yawi imuḍan yefka-as yelli-s . Mi yugi Tenma ad isejji lmir akken liǧal n Yuhan yefka adeg-ines i Dr Boyer , yekkes-as yal asirem akken ad yimɣur ccan-is , yeɛreḍ ad s-ihudd tudert-is . Ufant-id yemmut s ssem iyellan s daxel n teḥlawatt i yečča daxel n texxamt n Yuhan Libert .

  • Uttu Hekel

D amakar yemlal-it-id Tenma . Leɛmer iɛawen Tenma deg unadi-ines ɣef Yuhan . Yeɛreḍ ad isellez Tenma akken ad yettu Yuhan yernu ad d-awin annect zemren seg yidrimen . Yuɣal d aḥbib n Diter .

  • Ruber

d yiwen seg warrac n Kinderheim 511. ulac da cu yezra seg umezruy-is , yettak-as Yuhan annaḍen n tmenɣiwt netta leɛmer i d-yenni ala .

  • Franz Bonabarta

Franz d amejjay n tnefsit , d amejjay n yiderwicen , itekka deg leqdic n "ugrud aneblal" . Yeɛreḍ ad ineɣ Yuhan maca yenɣa-t Ruber.

Arazen[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

WWin xilla n warazen di Yapan deg yiseggasen n 1997 d 2001 d 2007.