Israyil
|
|||||
| Location of Israel in red | |||||
| Tutlayt tunṣibt - Tutlayin nniḍen |
Taɛebrit, Taɛrabt Ladino, Yidic |
||||
| Tamanaɣt | Urcalim | ||||
| Timdinin timuqranin | Urcalim, Tel-Aviv | ||||
| Talɣa n Awanek - Aselway Aneɣlaf zu. |
Tagduda Cimon Perez Binyamin Netanyahu |
||||
| Tajumma - Aɣrud - Aman (%) |
Tis 148 20 770 km² 2% |
||||
| Imezdaɣ - Aɣrud (2007) - Tanezzi |
Tis 98 7 150 000 mzd. 338 mzd./km² |
||||
| Azarug - Azemz |
s ɣur Iɣlanen i dduklen tsersits s-ddaw tamsetna tabriṭanit 14 mayu 1948 |
||||
| Tilas | |||||
| Medden | Asrayili, Tasrayilit, Israyiliyen, Tisrayiliyin | ||||
| Aqarid | Cekel (NIS) | ||||
| Iṣḍi n wekud | UTC +2 | ||||
| Imseɣret taɣelnawt | Hatikva (Asirem) | ||||
| Ajjed | Uday, Aneṣri, Islam | ||||
| Taɣult n internet | .il | ||||
| Amemmal n tilifun | +972 | ||||
Israyil (s taɛebrit יִשְרָאֵל, Yisra'el; s taɛrabt: إسرائيل, Isrā'īl) ism ins unṣib Awanek n Israyil (s taɛebrit: מְדִינַת יִשְרָאֵל , Medinat Yisra'el; s taɛrabt: دَوْلَةْ إِسْرَائِيل, Dawlat Isrā'īl), tamurt tezgad g umalu n umenẓaw Asya d rrif asammer n ilel agrakal, tesɛa tilas d Lubnan s’ugafa, Surya s’ugafa asammer, s’usammer Urdun, s’unzul asammer Maser , yezgad gar-as d tamurt n l’Urdun ilel amettan , Awanek n’Israyil d yewen awanek uday kan i gellan g ddunit, ulac wayed am netta, tajumma ines mectuhet maca llan g-yes tigwti n’udayen d tadersi n’ iɛraben inselmen, ineṣriyen, idruzen d isamariyen. Llant daɣen tasfift n Ɣezza d tama tanẓulit neɣ tama turdunit.
Awanek atrar n Israyil mɣind iẓuran-is s takti n Tamurt n Israyil (Eretz Ysra’el) i g-yellan g’allaɣ n’udayen g azal n 3000 iseggasen deqqal amgaru amedlan amenzu, tametti n iɣlanen teǧǧad l'eḥkem n wegmuḍ alemmas d Falaṣṭin ger ifasen n ibritaniyen bac adexleq axxam aɣelnaw i-udayen, g aseggas n 1947, iɣlanen i dduklen bḍan tamurt n Falesṭin ɣef sin iwanaken, yuen awanek uday, wayed aɛrab, g 14 magu 1948 teḍra taseɣrut n’uzarug n awanek n’Israyil s’umtawa n iɣlanen i dduklen, deqqal-is krend iɛraben s umgaru mgal udayen axater ugin adqeblen azarug n awanek n’Israyil, rnan imgura nniden maca israyiliyen rebḥen g yal imenɣiyen, rnan sbaɛden tilas isen tefkan iɣlanen idduklen uqbel, g’imir nni udayen d iɛraben kecmen g yuen azenzab n’imenɣiyen ur yetfak Tezmel Israyil imtawayen n telwit akk d timura n Maser d Urdun Awanek n Israyil yebbed gef kra imanzyen am tugdut timgensest, angaraw awamni, afran amegradi, Aneglaf amenzu d netta i gellan ixxef n unabad akk d l Kneset. Tadamasa taɣelnawt n Israyil tella tis 44 g ddunit, taneflit talsant, tilelli n tifeffegt. Urcalim d tamdint tamaneɣt d tamdint i muqren g Israyil, din i g-yella asutel n unabad maca ammas n tadamsa d tiẓraf yella g tamdint n Tel Aviv.
Isem[beddel | edit source]
Issem n Israyil ybined i tikelt tamenzut g’aẓru n Merenptah g’useggas 1200 uqbel talalit n Ɛisa, issem agi yella d win n Tagelda n Israyil tamzikit. Issem n’Israyil d yessem i syefka illu i Yeɛqub ass mi ynnuɣ ar tama n lmalayek n Illu anamek ines « win innuɣen ar tama n’Illu » Yeɛqub d babas n 12 n tiqbilin i gefɣen s Maser imir semmanten arraw n Israyil neɣ « israyiliten » G taseɣrut n’uzarug n awanek n’Israyil id ixelqen g’useggas n 1948 yettef issem n Israyil yeǧǧa issmawen niden am Ṣehyun, Tudayt (Judea).
Amezruy[beddel | edit source]
Iẓuran imezwura[beddel | edit source]
Tamurt n Israyl (awal-agi itwassen s tɛebrit s Erets Yisrael) yella kra i sɛan azal ameqqran ɣur udayen; g Turat yura belli Illu yefkad amiru i udayen bac asen-yefk tamurt n Israyil faken a tili tamurt-nsen neg axxam-nsen
Taṣiyunit[beddel | edit source]
Azarug[beddel | edit source]
Deg lqern 19, akk d Theodor Herzl yexleq taṣionit (Ṣionism) : udayen bɣan a d-uɣalen ɣer tmurt taneṣlit-nsen. Assmi kksen yingliziyen Falesṭin seg ifassen n Tturk, udayen zemren ad ruḥen ɣer Falesṭin, uɣen-d akal seg weɛraben, bnan u zedɣen.
Di 1948, Langliz teffeɣ-d seg falesṭin, tuddsa n iɣlanen i dduklen U.Ɣ.D (l'ONU) tegzem akal-agi di sin :
- Tamurt n Falesṭin ideg zedɣen 99% aɛraven.
- Tamurt n Israyil ideg zedɣen 55% udayen.
Udayen qeblen, aɛraben ugin beṭṭu-yagi, 7 timura n weɛraben ttnaɣen akk d tmurt tamaynut n wudayen : Israyil terbeḥ imenɣ (lgirra), terbeḥ akal s wazal n 28% kter n wayen i-ten-id-ifkan tuddsa n iɣlanen i dduklen(l'ONU). Kra n weɛraben i yellan deg Israyil rewlen, meɛna kra qqimen: tutlayt-nsen tutlayt tunṣibt. Akk udayen i yellan deg tamurt n Falesṭin rewlen ɣer Israyil.
G 1967, tskker Maṣer abrid n lebḥer n Tiran, ihi Israyil tebda lgirra amgal Maṣer, timura n weɛraben nniḍen bɣan ad ɛawnen Maṣer meɛna akk xesren, Israyil terbeḥ daɣen kter akal.
G 1973, aɛraben xeddmen lgirra tikkelt nniḍen akk d Israyil, meɛna xesren daɣen : lgirra d wakal. Israyil tuɣal-d tameqqrant zdat Israyil n 1948.
Tasertit[beddel | edit source]
Tadamsa[beddel | edit source]
Tarakalt[beddel | edit source]
--Talwit 04:14, 7 Ctember 2008 (UTC)