Aller au contenu

Epikur

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Epikur

Epikur (s tegrikkit Ἐπίκουρος / Epíkouros) d afelsuf agrigi, ilul deg taggara n useggas n 342 uqbel talalit n Lmasiḥ. neɣ tazwara n 341 uqbel talalit n Lmasiḥ. yemmut deg useggas n 270 uqbel talalit n Lmasiḥ. D netta i d amsbeddi, deg useggas n 306 uqbel talalit n Lmasiḥ, n tbikurit, yiwen seg yiɣerbazen n tfelsafit igerrzen akk n tallit taqburt.[1]

Aɣerbaz n Epicurus qqaren-as tikwal Tibḥirt ɣef ljal n wemkan-nnes, berra i leṣwar n Atina, anda yezdeɣ d twacult-is d yemdukal-is n yinelmaden, llant deg-sent, qlilet aṭas deg tallit-nni, tilawin d yiqeddacen(aklan), seg yiseggasen n 306-307 uqbel talalit n Lmasiḥ.

Tafelsuft n Epikur(Epicurus) tebna di tazwara ɣef tiẓri n tfizikt, s waṭas i d-yekkan seg tfizikt n Democritus :ayen akk yellan deg-s d ibelkimen yettembiwilen deg yilem s yimussuyen igacuranen. Yettalas kullec ad d-yemlil d yibelkimen, ula d illuten ur nettmettat, ur d-cliεen deg lumuṛ n umdan. Tarwiḥt d aḥric kan seg tfekka, llan deg-s ula d ibelkimen i yettemsefraqen ar lmut n tfekka n umdan. Ulac tudert deffir lmut, ulac tawenza, ulac iswi. tbikurit d tangawt taradikalit.

“Tadfi,” i d-yenna Epikur, “d amenzay d taggara n tudert yesɛan tumert (I Menoeceus, 129).” Maca akken ad tesɛuḍ kra n tidfiwin s talwit, ilaq-ak di tazwara talwit n wallaɣ, ataraxia (ur yelli ara ccwal). Ur ilaq ara ad nugad irebbiten : llan berra n ddunit yerna ur ɣ-ḥemmlen ara, ur sɛin la ayen ara ten-nẓall neɣ ad ten-neggad. Ur ilaq ara ad nugad lmut imi ur telli d kra : ulac i wid yeddren imi ddren, ulac i wid yemmuten imi ur ten-mazal ara ddren neɣ sɛan iḥulfan. Ilaq imir-nni ad neḥbes lḥif n tfekka yerna akken ad nexdem aya, ad nefren gar tidfiwin yellan : kra seg-sen lebɣi n tmanegt, tazmert, tabaɣurt, leḥmala) zemren ad d-awin aqraḥ ugar wayen yelhan. Axiṛ ihi ad teǧǧeḍ tadfiwin ur nesεi lmeεna u ad textireḍ tadfiwin tigamanin iwumi yeshel ad tqennεeḍ (I Menoeceus, 130) yerna anda ur ten-tețțagad ara aṭas lemḥayen d lqeṛḥ. Tabikurit tessawel ar uswir amctuh akk deg tadfi tasnaktayt. Lemḥadra temmug i ufran, i yiman, ma tuzzma ɣef wayen yeɛnan wiyaḍ.

Tadukli d azal agejdan n tbikurit. Tawacult daɣen tesɛa azal meqqren.Tadfi am akken tesla Epicure, d tadfi i yebḍan. "Tudert tamerbuḥt" tesεa tadukli, d tin i d lfayda tameqqrant i tzemni.[2]

Tafelsuft n Tpikurit tella, ɣer yidis n Stoicism, d tafelsuft ay ḥemmlen yimezdaɣen yeɣran n Rrum n Tegduda ed Tgelda armi d lqern wis 3. Ciceron yettcetki deg Tusculanes (IV,3) belli “Ipikuriyen ṭṭfen akk Ṭṭalyan”.

Deg lqern wis 3, Diogenes Laertius, ur yeffer ara lḥir-nnes, yefka-as yiwen n yixef s lekmal-nnes deg wedlis-nnes yettwassnen n Tudert, Tasreḍt d Tefyar n Yifelsafen Imeqranen. Ixef-a yebda-d s tudert n Epicurus, d wagi i d tanagit kann insɛa n tmeddurt-is s wazal-is, d asefhem agejdan n tmusni-ines, umuɣ n leqdicat-is igejdanen (ugar n rebɛin n yizwal) yerna nnig waya, 4 n yiḍrisen inaṣliyen n Epikur i d-yura Diogenes s lekmal-nsen i lmend n tfelsafit-is : tabṛaț i Hiṛudutus (tafizikt), tabrat n Pythocles (tiɣawsiwin n yigenni), tabrat i Menoeceus (temlilɣi) d 40 n "tmaneɣt Maxims".

Seg leqdic-nnes ameqran n Epicurus, ulac d acu ay d-yeqqimen anagar 81 n Tefyar n Vatican ay d-yettwafernen deg yiwen n wedlis n Vatican ay d-yeffɣen deg lqern wis 14 yerna war ccek ur llint akk d tid-nnes. tapikurit, d imasiḥiyen i tt-yettwalin d azamul n ukkelax d usenger yuklal ad t-hudden, i d-yessebganen kraḍ n tewtilin:[3]

ur d-yecliɛ deg illuten (yuɣal deg lqern Ve d arnaflas yeffren), tangawt d tmettant n terwiḥt. Dante yessers akk ifelsafen iyunaniyen deg Limbo, ala Epikur yellan deg twinest tis 6 n ǧahennama yettwaḥerzen i yihertiyen. Inelmaden-is atnan deg ugenses aɣerfan <I yilfen n epikur>(tameslayt tekka-d seg yefyar mucaεen n Ifasus n Horace), d irgazen ay d-yeɣlin kan deg lfeṛḥ n tfekka (ass-a mazal-it d apikuri s unamek , d win yeddren akken yelha).

Yerna s lsas, s lmendad n unelmad-nnes, amedyaz Lucretius (94 qbel talalit n Lmasiḥ? - 54 qbel talalit n Lmasiḥ?), ameskar n De rerum natura (Ɣef ugama n tɣawsiwin), ay d-ufan yiwen n udlis-nnes deg Lalman deg 1417 deg tafejrit n Tleslalit(Renaissance), ay nessin tafelsuft n Epikur.

Azal n 150-170 seld talalit n Ɛisa, yekcem-d apikuri Diogene n Oenoanda, yexdem yiwen usagen agigan n 80 m deg teɣzi d 4 m εlayen ɣef Agora n temdint n Oinoanda, iḍrisen n Epikur d yipikuryen-iḍen (am netta) i d aɣbalu amuqran n yisallen ɣef tsiḍent deg Asya tamctuḥt deg lqern wis 2.

Azal n 1750, di Herculanum, deg uxxam n Papyrus, tufa-d yiwet n temkarḍit n tfelsafit yesɛan azal, deg yiwet n tama d tin i d-yesfaydin seg lkarbun, seg tama nniḍen d tin i d-yettwaḥerzen s tasuffut n uburkan Vesuvius deg useggas n 79, ideg yella uxeddim agejdan n Epicurus, Agama, deg 37 n yidlisen, yal wa yesεa teɣzi n upirus i d-yemmalen azal n εecra n yisunaḍ deg teẓrigt tatrart. Aɛiwed n lebni-a n yidlisen a, ay yellan d yuɛar aṭas yerna yessefk aṭas n leqdic, mazal-it la yettkemmil.[4]

Tameddurt

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tudert d usegmi n Ipikur

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ipikur ilul-d di Samus. Baba-s, Neoklis, d akliruk di Samus, d win yesɛan tamurt tamecṭuḥt deg tmurt-a. Ipikur d aɣerman n Atena. Ixdem axeddim n yifiben(ilemẓiyen) asmi yesɛa 18 n yiseggasen, send ad iruḥ ad imlil baba-s di Kolofun, di ugafa n Samus, deg useggas 323 send talalit n Ɛisa. Yeqqim din armi d aseggas 321 send talalit n Ɛisa, anda yeɣra ɣer Nusifan. Yeḍfer abrid ɣer Mitilin anda i yebda aselmed. Tafelsuft-is tegla-d s ccwal (maca yemlal anelmad-is d unekcum-is Ermak) daɣen yeffeɣ s tɣawla ɣer Lampsak anda i yedder seg 310 armi d 306 send talalit n Ɛisa. Din i yemlal Kolotis, Mitrodor d Idomini n Lampsak i t-yeḍfaren ɣer Atena.

Deg useggas 306 send talalit n Ɛisa, mi yesɛa 35 n yiseggasen, yusa-d ad yezdeɣ di Atena i d-yefkan Dimitrius Poliyurkitis, daɣen yuɣ tibḥirt s 80 n lmin; aɣerbaz n Tibḥirt yuɣal d ammas n tezrawin n yipikuriyen. Yeqqim din armi d tamettant-is. Deg tallit-a taneggarut i yura aṭas n yidlisen-is d tebṛatin-is. D yiwen seg wid yuran aṭas deg tallit taqburt (azal n 300 n yidlisen) akked Krisip (ugar n 700). Inelmaden-is d: Hirodot (yesɛa isem am umezruy), Piṭuklis, Ermak n Mitilin, Mitrodor n Kyu, Poliyin n Lampsak, Liyunti n Lampsak, Ṭimista, Liyunṭiyun, Kolotis d Apolonidis.

Ipikur yemmut deg useggas 270 send talalit n Ɛisa mi yesɛa 72 n yiseggasen. Tamacahut n tmettant-is yefka-tt-id Diyujin.

Tudert i yedder deg tibḥirt-ines tella d tamecṭuḥt daɣen d tafessast; d amečč-imɣanaɣen kan(itett ɣas akken deg ufermaj). Ɣef leḥsab n Diyuklis, i d-yedder Diyujin Layiris, "yiwen n lkas n ccṛab yekfa-t, daɣen isew aman axiṛ". Maca tibḥirt-ines tuɣal d amkan n yir axeddim, maca tikta am tigi d tid n lekdeb, ladɣa mi ara nẓer tamyekkant n yifelsafen deg usexser n wiyaḍ. Tugna n Ipikur tuɣal d tin n win ur yettamnen ara di Ṛebbi, Horas yessexdem-as isem n "ilef".

Iḥemmel tafelsuft zik, asmi yesɛa 14 n yiseggasen ɣef leḥsab n Diyujin Layiris, asmi di tnagit n Hisyud, yesteqsa aselmad-is ansi i d-yekka uhetwir(chaos) amezwaru seg wacu i d-ffɣen yakk tiɣawsiwin i d-yura umaru deg wedlis-is "Tiyuguni". Tiririyin n uselmad-is ur t-qenɛent ara, daɣen yebɣa ad yexdem tafelsuft s timmad-is war amwali - ɣef waya i t-rgmen syin. Maca yeɣra ɣer waṭas n yiselmaden n Iɣerbazen yemgaraden:

  • taplaṭunit: Praksifan d Pamfil, n aɣerbaz taperipatitikt n Tiyufrast;
  • Nusifan d Nusisid, n yibelkimen.

Tafelsuft-is tettak azal i uqenneɛ (s wayen tesɛiḍ, s wamek i tḥulfuḍ, s wamḍiq-ik deg tmetti) daɣen tudert akked yimeddukal deg tumert ur nettbeddil ara. Tettekka s jjhed mgal taplaṭunit daɣen s lmizan mgal tiẓri n Arisṭu (kra n yiḥricen skanent-aɣ-d Ipikur d Ameɣri s tnefsit n uneggaru-a). Ma d tafelsuft taṭumit n Ipikur mačči d anɣal kan n tin n Dimukrit: Ipikur ibeddel kra n tektiwin n Dimukrit daɣen yerna tikti meqqren n "klinamin" (wali ddaw-a ixef ɣef tfizikt n Ipikur). Ipikur yewwi s lbaṭel adlis n Dimukrit ɣef "waṭumizm". Ɣef leḥsab n Diyujin Layiris, yefka-yas i Dimukrit isem n "Lirokrit" (win yettnuzun tilwit neɣ win yettemyekkaten ɣef tuccḍiwin).

Awadem d tazrirt n uxemmem n Epicurus

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ipikur (Épicure) yerna-d tafelsuft-is deg akud ideg llan wuguren, anda ijeneralen n Leksander ttnaɣen ɣef tgelda-s. Zdat n wussan ur nerkid ara, ur nuklal ara, ur yeṭṭif ara tiririyin ɣer leqraya n wakud-nni, yerna-d anagraw i yeǧǧan imdanen ur ttidiren ara s tuggdi, ladɣa tuggdi n irebbi d tmettant.

Yella fell-as ad yennaɣ mgal kra n yinelmaden-is, wid yeṭṭfen taɣuri n Ipikur d asumer n tadfi(plaisir) war talast. Maca, imi akk ayen yelhan d tadfi akk d lferḥ, ayagi ur d-yesskan ara d akken ilaq ad neddem ayen nebɣa neɣ ad nḍefṛer lferḥ kan: mačči akk tadfi neɣ lferḥ d ayen yelhan, daɣen ilaq ad nesɛu talast akken ur nettuɣal ara d isemgan n kra n yiswiren, ayen ara d-yeglu s waṭṭanen d wuguren.

Ayagi i d-yeǧǧan abrid i thegga d usḥissef n iɣarbazen-nniḍen, ladɣa tin n Uxxam n Tewwurt. Am win i yeẓran tafelsuft-agi kan s tmuɣli n tadfi d lferḥ.

Ipikur qqaren-t d ameddakel n laman, yeḥnin, yesɛa taɣara n tayri: "Taɣara-s tban-d s yismawen meqqren, s usersi d liman i yesɛa i imawlan-is, d leḥnana s wacu i yettɛamal akken iklan-is". D Sinik, yiwen seg Isṭwiyen, i d-yennan ɣef useqdec-is: "I nekkini, ttwaliɣ, daɣen zemmreɣ ad t-iniɣ mgal tikti n wid-nneɣ (Isṭwiyen), d akken leɛqel n Ipikur d aḥeqqani, d aɣezfan, daɣen d afessas i win t-yeɣran akken ilaq... Qqareɣ-d d akken ḥeqren-t war ma yuklal".

Taɣuri n Ipikur tesɛa tazmert meqqren, ama s waṭas n yinelmaden-is, ama s tayri d yiḥulfan iǧehden i tesɛa: "Ccbaḥa n tɣuri-agi am tin n tserrayin". Tewweḍ ar Ṛuma d Ṭṭalyan akk, ladɣa s Lukris, win i tt-yuɣen aṭas armi i d-yura fell-as adlis n tmedyazt.

Ipikur ur d-yessutur ara deg tɣuri-s taɣuri n tbratin, tin qqaren-as taklasikt (n wakud-nni), imi ur tt-yufi ara yelha i ubrid-is. Ur yeṭṭif ara zzux n tmusni i yettaǧǧan aleqqem d tuggin n uɛiwen. Ayen yebɣa ad t-id-yessken d tilist n tmusni tazeddagt d tudmawant, d uxeddim seg iḥulfan.

Tikwal ssemcaben Ipikur d Ɛisa, qqaren d akken sin-agi d imsellken n wegdud. Daɣen, tiririyin i d-yefka Ipikur ttwaɣennunt sɣur Lukris am tisemɣiwin n yirebbi, zemrent ad d-rrent(neɣ ad t-id-tesnefli) argaz yettwaṭṭfen s yiḥulfan, tikrura, tuggdi n yirebbi, atg. Ɣef waya kra n Ifelsafen, am Niṭca( Nietzsche), ur ḥbisen ara ad walin deg tikti-agi yiwet n talɣa n tdiyant n ṣṣenf n tmasiḥit war rrebi, tikti n umhis(rédemptrice) maca war ma tesɛa tikti n ddnub yellan deg tdiyant-agi taneggarut.

Ipikur yura aṭas maca tira-s d tin n yipikuriyen am tuget n tira tagrigit truḥ.

Tira n Dyujin n Unuwanda ar taggara n lqern wis-2 d taneggarut n tikti tipikurit deg tallit taqburt, ɣef wayen i d-yenna ugellid Julyan d Sant-Ugsṭin, d akken tira n Epicurus qrib negrent deg lqern wis-4.

Qqimen-d kraḍ tebratin d-yessegzin s lebɣi-s (Tabrat i Irudut, Tabrat i Piṭuklis d Tabrat i Minisi), d kra n yinzan, 40 Yinzan igejdanen i d-yuran Dyujin Layirs d 81 Tinfaliyin tivaṭikaniyin, ffɣent-d ar taggara n lqern wis-19 deg yiwen n wamud n temkarḍit n Vaṭikan, ɣas akken ahat d tiɣuriwin n uɣerbaz. Kra n yiḥricen n Ɣef Tgama (Piri fusis) ffɣen-d daɣen deg Irkulanum deg 1752.

Tamettant

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ipikur yemmut s tuqqna n yibeccan, i d-yekkan seg wayen qqaren zik d aẓru, ahat d iẓra n yibeccan. Aṭṭan-agi, akken i d-yenna Irmark, yeṭṭef 14 n wussan. Irmip yenna-d belli yekcem ɣer yiwet n tbanyut(Tamcuceft.) n nnḥas yeḥman s waman yeḥman, yessuter ccrab ur nxelleḍ ara (am waṭas n yimasnegalzen akken i d-yenna Dyujin, tidet ur tt-nezmir ara ad tt-nesleb), yeswa-t. Seld mi yewweṣṣa imeddukkal-is ad smektayen tiktiwin-is, yemmut.

Yeǧǧa-d lewṣaya d tebrat i Ldumini n Lampsak.

Tasreḍt

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tasreḍt-is tella tettwaru deg udlis-is Tagama. Ipikur yessexdem-itt s yiman-is deg yiwen n wudem awezlan i d-yeqqimen deg Tebrat i Irudut . Adlis agejdan tura yellan deg uleqqem (d aḥric) sɣur Imnadiyen n tgemmi d imusnawen n tutlayt, ttɛawanen s tetiknulujit, leqqmen-t-id seg yiwaraqen n papirus yellan yeḥreq deg Irkulanum, d yiḥricen d tira yellan da d dihin. Yebda tasreḍt-is s KULLEC, sakin yegza-d ɣer wemdan d tasnafsit-is akken ad d-yessuffeɣ tiktiwin timatanin d yisemtaren ifiluzufiyen ara neḍfer.

Asafar n ukṛad(rebɛa):

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tasreḍt n Ipikur nezmer ad tt-nexdem d agzul s wayen qqaren yipikuriyen tetrapharmakon (ddwa n rebɛa, neɣ "ssem n rebɛa": axaṭer kullec yekka-d seg useqdec), i yura Dyujin n Unuwanda ɣef weɣrab n yiwen n uxxam, yenna-t-id akka:

  1. Ur ilaq ara ad ntaggad irebbi;
  2. Ur ilaq ara ad ntaggad tamettant;
  3. Nezmer ad naweḍ ɣer tumert;
  4. Nezmer ad nqabel urfan.

Ipikur yenna-t-id s yiman-is akka:

"Tura anwa i tettarraḍ nnig umussnaw? Iga-d deg illuten timuɣliwin yerkan; ur yesɛi ara tuggdi zdat n tmettant; yefhem d acu-t yiswi n tgama; ifaq belli lxir-a anayan yeshel ad yaweḍ yiwen u ad yaweḍ ɣer tezdeg-s, Ma yella ayen n dir maḍi, d ayen ur d-nettawi maḍi deg wakud neɣ deg wayen yerzan lǧehd d tezmert; Ur d-yecliɛ deg lmektub, kra deg-sen d bab n lumuṛ i ten-yerran d ayla-nsen."

Ad nger tamawt dakken sin n wagazen ay yettwafernen: tmusni n tgama (yeɛnan ihi aḥric afiziki n tasreḍt n Ipikur) d talwit zdat n twanza(lmektub).

Isem n "ddwa" yesskan-d iswi n tikti tipikurit: ilaq ad nsellek imdanen seg waṭṭanen i ten-iṭṭfen. Ma yella tullya n tipikurit deg umagrad-a tetbeɛ tbeṭṭit taklasikt n tfelsuft, iswi-ines aneggaru ilaq ad yeqqim deg wallaɣ. Nezmer ad d-nini d akken awal agrig pharmakos yemmal-d daɣen "ssem". Tifrat tusligt-agi n wawal tezmer ad tili am snat n tmuɣliwin n Niṭca(Nietzsche) ɣef tipikurit, yiwet d taɣuri teṣfa i yettnaɣen mgal tikrura, tayeḍ d tusmert mgal tudert i d-yesskanen aṭṭaf n urfan deg tdiyant tamasiḥit.

Tiẓri n tmussni

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Amnaḍ afelsafi

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ipikur yesnulfa-d tiẓri n tmusni yebnan ɣef yiḥulfan d tidet-nsen i d-yemmalen tilawt. Yerna daɣen tiẓri n yizwiren anida i d-nettarra tikta seg wayen i nettaɛraḍ yal ass. Izwiren-agi fernen abrid i uxemmem n wemdan war ma uɣalen ɣer turda n Platun ɣef Tikta timussnin.

Asteqsi n laman n yiḥulfan yettwasqerdec aṭas sɣur ifiluzufen ihillinistiyen. Llan kraḍ n tsentaliyin: ma d lekdeb i llan akk, ma llan wid n tidet d wid n lekdeb, neɣ ma d tidet i llan akk. Ipikur yeḥseb tasentalant taskeptikt (akk d lekdeb) tettnakaḍ iman-is acku tebɣa(ilaq) ayen yugaren iḥulfan; maca taɣẓint tettabaɛ iḥulfan imi igzuyen-nneɣ kkan-d seg termit tamḥulfut. Tasentalant tis snat daɣen ur telhi ara acku ur nezmir ara ad nefru gar uḥulfu n lekdeb d uḥulfu n tidet. Ɣer Ipikur, iḥulfan ur zmiren ara ad mnakaḍen axaṭer akken ma llan mgaraden.

Ihi teqqim-d kan tasentalant i d-yeqqaren akk iḥulfan d tidet. Asteqsi-agi ad yettwasegzi deg tegnit tamezwarut n tfelsuft-is, isem-is akanun, yeqqaren ɣef yiseɣzanen n tidet, llan deg-s kuẓ n leṣnaf n ttbut.

Kuẓ(rebɛa) n yimeskanen:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Aramsu neɣ aḥulfu (pathos): tbayent n tadfi d urfan. Tadfi tessekna-yaɣ-d ssebba n tadfi, urfan yessekna-yaɣ-d ssebba n urfan. Ayen yelhan d wayen n dir d iseɣzanen n tidet mačči kan deg waddad aḥulfi, maca ula deg ssebba-s.

Aḥulfu neɣ tigzi n uḥulfu: d addad aḥulfi n uḥulfu i d-yekkan seg unali n tɣawsiwin, yesseknay-aɣ-d s lqenɛa ssebba tamassaɣt d tameskart. Addad-a, s tidet, ulac abrid ad yexdem s yiman-is neɣ ad ibeddel ayen i aɣ-ineqḍen seg berra; aḥulfu yettnerni kan ma yella ayen i t-yesnekkaren seg berra, ihi tilawt-agi ilaq ad tili. Ɣef waya, tiɣawsiwin akken i aɣ-d-ttbanen ttilin acku akk iḥulfan, ɣef useɣzan-agi, d tidet: "Ma nenna-d d akken aḥulfu d lekdeb am akken nenna-d d akken ulac ayen ara yettwalin."

Tuccḍa tettili-d s uzaraf n tɣẓint: ayen i aɣ-yesxerriqen deg yiḥulfan ur yelli ara deg wulliyen-nneɣ, maca deg wayen i sen-nernu s yizarafen-nneɣ, d usekni-nneɣ, d usmekti-nneɣ, atg. Maca, ulac abrid iwumi ara d-nessegzi lekdeb n uḥulfu war ma nella d inekcamen deg yiman-nneɣ neɣ deg tuccḍa n tegrumma. Izarafen-nneɣ ttɛeddin ɣef sin n wanawen n tɣawsiwin, tid i nezmer ad nẓer s tirmit (aselken n uzaraf yezmer ad yili), d tid ur nelli ara deg tirmit, am yilel, tin yeṭṭfen tilawt s usekni.

Azwir (prolepse): d igzuten imatuten zdaxel n yiman, ttwarnan-d s tuɣalin n tigzi n tɣawsa n uḥulfu, ttilint-d uqbel tigzi n uḥulfu deg tirmit i nezmer ad nexdem, ttwasnamken-d deg ufham i nesɛa deg wawalen i nseqdac i usuqel n yisteqsiyen. Azwir ihi yesɛa isem, talaɣt n yisem-a tgellu-d s tɣawsa i yemmalen deg wallaɣ-nneɣ. Abrid-a yettarra tabadut ur telhi ara, acku agzu yetban-d s wudem iban. Azwir ihi d tugna n tɣawsa n tidet seg wacu i d-yekka, yessadaf azaraf n tilawt. Izwiren-agi ttaǧǧan-aɣ ad nɛeddi tirmit-nneɣ tamirant axaṭer kkan-d seg tirmit-nneɣ iɛeddan; ɣef waya, ttarran izarafen-nneɣ d wayen i nettamen.

Asugen n umeyyez (phantastikè epibolè tes dianoias), neɣ "tagnit" n uxemmem: asugen-a yessafham-d amḍal s lekmal-is, iɛedda asugen n uḥulfu; d ulluy n tɣawsa n berra s uṭṭaf n tugna-s. Tbayent-a taneggarut ahat rnan-tt-id yipikuriyen ɣef tlata n tbayanin timezwura n Ipikur.

Tiẓri n tutlayt

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Isem yemmalar-d azwir, ihi i Ipikur yella wassaɣ gar tiẓri n tmusni d tiẓri n tutlayt. I Ipikur, ilaq ad nuɣal ɣer unamek amezwaru n wawal, yeqqnen ɣer uzwir seg wacu i d-yekka unamek-is. Tiẓri-agi tettawi-d ad d-nessegzi talalit n tutlayt akken ad nefhem akken ilaq tamusni tamadant:[5]

  • Tuffɣa n yimesla s unṭad n yiḥulfan; d asuki agaman d umaddan;
  • Tutlayt tettimɣur sakin s tnemmirt gar yimdanen i yemyerḍan ɣef wawalen yessishilen tudert n tmetti; ismawen ttbeyinen-d iḥulfan d wulliyen n yiḥulfan.
  • Ɣer taggara, imdanen snulfuyen-d awalen imaynuten i tmusniwin timaynutin. Tigrawin tijerrumin d yinamken imaynuten ttwaseqdacen i useqdec n tutlayt s wudem unnig d umsengel.

Tutlayt mačči d asnulfu n wemdan: d tawennaḍt n wemdan d tmeddurt-is tafizikt yemgaraden i d taɣbalut n yiḥulfan, n wulliyen d yimesla i d-yetteffɣen seg-sen. Anamek amezwaru n wawal d anamek agaman, maca anamek-a ittwadel sakin s useqdec n yimdanen. Tuɣalin ɣer unamek amezwaru d tuɣalin ɣer yizwiren s timmad-nsen, ihi d tuɣalin ɣer tala n tmusni tamadant (mgal tamlilit). Ipikur yettaggi akken i llan tisenfaliyin d tiẓri taplitunit n yismawen igamanen.

Tazrawt n ugama

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Amnaḍ(tagnit) n tfizikt d tfelsafit

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Epicur yura ɣef tussna n tfizikt(imenzayen, tarrayt, talɣa n umaḍal) deg tebrat i Herodot, ma d tabrat i Pythocles tettmeslay-d ugar ɣef tezrawt n twaɣiyin n tegnawt(tajeǧǧigt, ssaɛqa...). Netta d afilusuf, maca am yal ifilsufen n zik, yella daɣen d amussnak d umektan n yitran.

Ɣur-s, tigzi igerrzen n umaɣrad tettakk abrid ɣer tudert n tumert. Yenna-d dakken "Ma yella ayen akk i nettmuqqul deg yirebbi am timkerriwin(miracles) ur aɣ-ssaggadent ara, ma nezmer ad nxemmem akken ur nettaggad ara tamettant axaṭer ur aɣ-teɛni ara; ma yella tmusni-nneɣ tewweḍ armi neẓra d acu-t yiswi aḥeqqani n wayen n dir d wayen yelhan, tazrawt n tfizikt ur aɣ-tlaq ara aṭas.".

Ipikur yettawi-aɣ-d ad nessen agama akken ur nettaf ara ssebba n usḥer neɣ n timkerriwin anda i yellan kan anagraw aderɣal ur nesɛi ara taɣara. Urfan n wallaɣ yekka-d seg wayen i nettarra i ugama lebɣi neɣ aḥulfu ilelli: mi ara ad nẓer tigawt-is d lebɣi, ad nɣil agama "yexdem-aɣ" neɣ "yebɣa-yaɣ". D aserwes n ugama d wemdan (armas n yiḥulfan d yiẓuran imaɣdalen i tgama) i Ipikur yettennaɣ. Ma yella tgama d taderɣalt ur nesɛi aḥulfu, ur ilaq ara ad as-nefk neɣ ad as-nkkes azal i tigawin-is.

Ipikur yesneflay tiẓri n turdiwin timgettin ɣef ssebba n tmeẓri tagamant. Talast n tmusni-nneɣ tettarra-aɣ ur nezmir ara ad nefru gar turdiwin yemgaraden i yessegzayen tameẓri-agi

Ɣas akken tban d talast, tafizikt-is tefra akken ara tettwaxdem weḥd-s, ur tettekki ara deg yiḥricen-nniḍen n tikti-s, ahat axaṭer ur tebni ara ɣef tikti n "wemdan deg tlemmast", daɣen tezmer ad teddu war irebbi (maca Ipikur mačči d arnaflas s tidet).

Cicéron yenna-d ɣef uḥric afiziki n tikti n Ipikur: "D acu i yellan deg tfizikt n Ipikur ur d-nekki ara seg Dimukrit? Axaṭer, ɣas yebeddel kra n tɣawsiwin, am wakken i t-nniɣ sdat ɣef waggay n yibelkimen, deg wayen-nniḍen yenna-d kif-kif."

Aḥkem-agi yekka-d seg leqrun. Maca, akken yella, d lekdeb. Tafizikt tipikurit tettqerrib ugar ɣer tikti n Yunya i yeqqaren ɣef wayen yellan d tumert d wayen iccuden ɣer tadfi, wala ɣer Taɣeznaẓrit(rationalisme) i yeɛmer imir-nni, s umedya s Usṭiyin(stoisisme). Tugget n yimaḍalen, war talast, aggi n wayen yettamen ugdud, d twanza(mektub), atg. ur seḍfaren ara aṭas tasnallunt n tɣuri-agi. Tafizikt tipikurit mgal tafizikt tusṭwit. Rnu ɣer waya, Dimukrit d amsekniwal mi ara d-yessegzi tiẓri n ubelkim, ur yettamen ara deg wayen i d-mmalen yiḥulfan. Ma d Ipikur, yella ɣef termit d Tanagit n tidet n yiḥulfan. Sin-agi ttmeslayen s yiwen n wudem, maca mačči ɣef yiwet n ssebba.

Tizrawin tigejdanin n tfizikt n Epikur

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ipikur yedda deg ubrid n ubelkimemt n Dimukrit, maca yemgarad deg kra n yigemmaḍ. Yerna-d tikti n clinamen, akken ad yeḥrez tilelli n lebɣi n wemdan i yettwagin deg tɣuri tabelkimt. Clinamen d tazmert n yibelkimen i wakken ad ffɣen seg ubrid-nsen, mi ara ɣlin deg yilem. S waya i ttmyugaren yibelkimen, ttarran-d tamaddut. Clinamen d amenzuy n tuffɣa tagensant n yibelkimen. Tikti-agi tesɛa sin yiswiyen: asegzi n ubnu n tfekwin, asekcem n tikti n ugacur(hasard) akken ad tefk llsas i tlelli n wemdan

Imenzayen
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tafelsuft tagamant n Ipikur tebna ɣef drus n aksiyumen(axiomes), anda i yeshel ad yeɛqel yiwen amenzuy n uḥraz n tesnallunt n Yunya:

  • Ulac ayen i d-ilullen seg wulac
  • Ur yezmir ara kullec ad d-ilal seg kullec
  • Ulac ayen ara yuɣalen d ulac.

Akk tella-d s yibelkimen war talast deg yilem war talast. Deg tlisa-agi, amaḍal d agraw i yettɛeddin, ur yelli ara d yiwen, ur yelli ara d amedlal(Mdel ɣef yiman-is). Llan waṭas n yimaḍalen yemgaraden wa f wayeḍ, sɛan deg-sen imuddiren yemgaraden. Tikta-agi n Yunya mačči d tibelkimiyin kan; nezmer ad d-nessuffeɣ tilawt n ubelkim seg umenzuy n uḥraz.

Tilawt s lekmal-is i Ipikur tebna ɣef sin n yiferdisen: ibelkimen d yilem. Ibelkimen d iḥricen ur nberru ara n tmaddut. Turda n ubelkim tekka-d s wudem ilaqen seg unagmay wis-3. Ma yezmer kullec ad yuɣal d ulac, amḍal ad yeffeɣ. Ihi abelkim d tilawt ur nettruḥu ara n umḍal.

Abelkim(Atome)
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
  • D tilawt ur nettban ara, n lebda, ur yettbeddil ara, ur yettwaxrab ara;
  • D tameqqrant ur nberru ara maca nezmer ad tt-nebḍu (timeqqranin ttwabeṭṭant ɣer waddaden imecṭaḥ, abelkim yebna seg-sen).
  • Yesɛa talɣa
  • Yesɛa taẓayt
  • Yesɛa tameqqrant

Ibelkimen mgaraden gar-asen: i wakken ad d-yebnu wemdan neɣ arebbi, ilaqen yibelkimen yemgaraden. Ibelkimen d izerriren n tɣawsiwin, mačči d iferdisen-nsent kan.

Ipikur yettqabal ilem; ibelkimen teddun deg yilem; abeddu-agi d ayen ur nettruḥu ara, axaṭer ilem d ayen ur nesɛi ugur n zbu. Agama n ubelkim d amussu-agi agensay n lebda, yetteddu i yibelkimen akk seg yiwen n ubrid, s yiwet n tɣawla, ɣef teẓẓayt, seg ufella ar wadda.

Ibelkimen zemren daɣen ad nheznuzen deg umkan-nsen, ad mmugren. Ad beddlen ihi ifekwan ugar n ukud. Maca ilaq ad d-nessegzi amek ibelkimen zemren ad ffɣen seg ubrid-nsen, axaṭer abrid-agi d yiwen i akk ibelkimen, ur zmiren ara ad mḥerken. Dagi i d-yerna Ipikur clinamen (parenklisis), d afraɣ s tuffɣa tagensant, ur nesɛi ara amkan neɣ akud, i yeǧǧan ibelkimen ad mḥerken.

Tugget n yimaḍalen
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Mi yettwaqbel wayen-a, ibelkimen zemren ad dduklen: "Iferdisen-agi aṭas, seg wakud war talast, ddaw n unṭad n yimḥizan i ṭṭfen d teẓẓayt-nsen, dduklen s wugten n tarrayin yemgaraden, ttaɛraḍen akk timliliyin i zemren ad xedmen gar-asen, armi id-grupen s tegnit deg yigrawen i d-yesskaren talalit n tneqqiḍin timeqqranin, akal, ilel, igenni, d yimuddiren."

Llan ihi imaḍalen war talast, tteddun d tugget n teddukliwin tibelkimiyin: Ipikur yetteḥrab ɣef tsentalant n tugget n yimaḍalen, mgal wid yeqqaren yella kan yiwen n umaḍal tura (ur yelli d acu ara yexdem ma ssarmen neɣ ala imaḍalen izemren ad ilin, am Laybnic): "Mačči d amḍan n yibelkimen kan, d win n yimaḍalen i yellan war talast deg umḍal. Yella umḍan war talast n yimaḍalen am win-nneɣ d umḍan war talast n yimaḍalen yemgaraden. Imi ibelkimen llan s umḍan war talast, am wakken i t-nenna sdat, llan yal amkan, amussu-nsen yettawi-ten armi d imukan ibeɛden. Seg tama-nniḍen, ɣef ssebba n wemḍan war talast, amḍan n yibelkimen ilaqen i wakken ad ilin d iferdisen, neɣ d ssebba, n umaḍal, ur yezmir ara ad yeffeɣ s ubnu n yiwen n umaḍal, neɣ s win n wemḍan ifaren n yimaḍalen, ama d imaḍalen am win-nneɣ neɣ d imaḍalen yemgaraden. Ihi ulac ayen i yessewḥalen tilawt n yimaḍalen war talast."

tasnafsit(psychologie)
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Taɣuri n yiman tekka-d seg tfizikt. Iman d tafekka yebnan s yibelkimen, yesɛa tiɣara i d-yekkren seg tfekwin yedduklen. D unfuf (nnefs)yeḥman yesɛan lmeɛna anda i yella wallaɣ d yiḥulfan. Assaɣ-is d tfekka yettaǧǧa aḥulfu; mi ara yettwaxreb uddukel-agi, iman ur yettḥulfu ara, yettruḥu.

Maca dagi daɣen tiẓri n Ipikur tufa uguren; tiɣara n tudert ur zmirent ara ad ilint seg unfuf yeḥman. Iman ad yili d tiddukla n yibelkimen imaẓlayen: abelkim n unfuf, abelkim n wagu, abelkim n teḥmi, d wabelkim wis-4 war isem, i d-yessegzayen amussu n uxemmem. Iman, imi d tafekka, yezmer ad yemmet. Afham-agi n yiman, am tfizikt meṛṛa, yexdem i tumert: yebɣa ad yekkes tiḥkayin i d-yettasen ttxebbilent axemmem-nneɣ ɣef wayen i aɣ-yeṭṭafaren seld tmettant. I tudert n lebda, yettembaddal d tamettant ur nettmettay ara, akud war talast anda ur nella ara.

Deg umaḍal aruman, Lukris yerna deg tfelsuft n Ipikur deg tangawt(matérialisme) s tarrayt taqburt.

Timlilɣi d tsertit

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Uguren igejdanen n timlilɣi:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Timlilɣi n Ipikur tban-d ladɣa deg Tebrat i Minisi d Yinzan igejdanen. Tamuɣli tipikurit d tin yeqqaren d akken tadfi d ayen yelhan, d ssebba n tuẓult, urfan d ayen n dir (lexṣaṣ n wayen yelhan). Tamuɣli-a tettwexdem ɣef unadi n wayen yugaren lxir, d uweḍḍu ɣer urkad. Kant yewwet-d deg tmuɣli tipikurit (d tusṭwit) axaṭer tuẓult tezmer ad tili mgal tumert n yiwen.[6]

Tiẓri n tmusni, tadfi d tumert:
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ur telli ara d tafelsuft n "win yeddren akken iwata" i yettnadin tadfi s waṭas. S tidet, d tafelsuft n umnekni(équilibre), yebnan ɣef tikti d akken yal tigawt tettawi-d igemmaḍ n tadfi (igerrzen) d yigemmaḍ n wurfan (n dir). I upikuri ilaq ad ixdem s temḥaddit, ad inadi tigawin i d-yettawin ulac n wurfan, seg wacu ara d-yekk lxir agazan n waddad-a n usteɛfu (arataksi), anda tmusni tettawi-d tadfi tuglidt. Tasarut n tumert d tamusni n tlisa n yiman; ɣef waya, ilaq ad nḥerreb ayen yeɛeddan talast acku yettawi-d urfan.

Taɣerma n wemdan:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deg tiẓri n tmusni, Epicurus yeḥseb laṣel n tutlayt. Laṣel-a d aɣelnaw yerna d aqbur. Tettwali-d sdat-s tisuda (institutions) timdanin, ay d-yeffɣen kra seg umezruy n wemdan : « D tiɣawsiwin s timmad-nsent ay d-yesselmad yerna ttḥettiment amur ameqran seg wakud ɣef ugama n wemdan, yerna d aya ay d-yesfehmen kan sdeffir-s s taɣẓint(raison) ».

Am wakken daɣen, taɣdemt d tasudut (institution) n umdan : « Ger yiɣersiwen ur nessaweḍ ara ad xedmen imtawayen akken ur ttḍurrun ara gar-asen, ulac taɣdemt wala lbaṭel ; yerna d aya ay d-yeḍran d yiɣerfan ur nezmir neɣ ur bɣin ara ad gen imtawayen (conventions) i yiwen n yiswi"

Tameddukelt d tayri:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ipikur yessuter asteqsi n tidet n tmeddukelt. D acu-t umeddakel n tidet? Amek ara nsegzu tameddukelt n tidet? Ma yella tadfi d iswi n wemdan kan, lebɣi n yiman d amenzuy n tikli, daɣen anadi n umeddakel ur yezmir ad yili ḥaca s lebɣi. Lebɣi-agi iban: tella tallalt i aɣ-yettak tikwal. I Ipikur, ameddakel n tidet d win yeẓran ayen i yeḥwaǧ wayeḍ, iḥerrez-it seg wuguren n yiman, yettaǧǧa-t ad yaweḍ ɣer urkad.

irebbiten

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

"Ur ilaq ara ad nettaggad irebbiten." S tidet, i Ipikur, irebbiten d imuddiren i yellan deg waddad n tumert n lebda. Agama-nsen tettarra-ten ur ttekcamen ara iman-nsen deg tudert n yimdanen. Ipikur yettennaɣ mgal yal ansay aqbur i yeqqaren d akken irebbiten sɛan tismin neɣ ttṭṭafaren-d deg umaḍal n yimdanen. Ihi, imi irebbiten ttnadin kan tumert-nsen, ur ilaq ara ad ten-nettaggad am akken zemren ad d-ssersen fell-aneɣ urfan-nsen neɣ aɛetteb-nsen, ilaq kan ad ten-nexdem d amedya n tumert.

Tamettant d tfelsuft:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ɣef leḥsab n Epikur, war tuggdi lmut, d azmul n tmusni. Tuggdi n lmut tezga teqqen ɣer wayen nettamen, i tettnadi tesnafsit n rpikurit ad tekkes. Lmut ttwalin-t d angar s lekmal-is, dɣa ur ilaq ara ad tḥaz tudert-nneɣ.

Ssebba tagejdant, d lmut ur ɣ-tceɣɣeb ara : ma nedder, lmut ur tettili ara, ma tella lmut dayen. Aṭas n ifukal i d-yemmalen tikti-ya : win yemmuten ur diri-t ara ugar n win ur d-nlul, tudert tudmawant d awezɣi, ǧahennama d asenfar n walleɣ n tugdi-nneɣ n ddunit, ma d tudert-nneɣ tedder akken ilaq, d aheyyi i lmut.

Teɣzi n tudert-nneɣ ur tesεi ara azal, ma d tudert yettwaḍemnen ur d-tettlal ara akken ilaq. Lebɣi n tudert ur yelli d ṣṣwab ma yella tudert-nneɣ d taneblalt yakan. Ayen yesεan azal, d taɣara n tudert d lehna, mačči d lqewwa. Deg tegrayt, tafelsuft d armud yettawin ɣer tudert ihennan.


  1. Marcel Conche, Sur Epicure, Encre marine, 2014, p.41.
  2. Sénèque, De vita beata (De la vie heureuse), XIII, §4
  3. Aurélien Robert, Epicure aux enfers, Hérésie, athéisme et hédonisme au Moyen Age, Fayard, 2021, p.66.
  4. André Comte-Sponville, Dictionnaire philosophique, PUF, 2013, articles Epicure.
  5. Maximes capitales, XXVII.
  6. Lettre à Hérodote, tabratt i herurut