Belɛid At Ɛli

Belɛid At Ɛli, d amyaru amezwaru i yettwassnen s tutlayt taqbaylit, ilul deg useggas n 1909 di Aẓru-Uqellal (deg At-Mangellat), immut ass n 12 Mayu 1950. deg Maskara, deg yiwen uxxam n yimɣaren.
Yettwaḥsab d "amaru amezwaru n tutlayt taqbaylit" sɣur imusnawen imuqranen d imazzagen n tesnilest tagejdant, gar-asen Salem Chaker,
Tameddurt-is
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Yemma-s qqaren-as Dehbiya, nettat, akken i d-nenna : tesselmad tafransist. Teɣra, acku di lawan nni yella baba-s (jeddi-s n Belɛid) ixeddem ɣer baylek (di tɣiwant). Tekcem ɣer uɣerbaz n teḥdayin di Taddart-Ufella (Larbɛa-n-At-Yiraten). Teɣra din ar mi tessaweḍ ɣer ugerdas. Ar mi tewweḍ 17 iseggasen, teffeɣ ad-tessɣer.[1]
Akken mazal-it d acawrar, ass mi izger ar Fransa, yewwi-t dadda-s Mbarek. Iqqim kraḍ, kuẓ iseggasen ar mi yessaweḍ ɣer ukayad amenzu : Aselkin , ugin-as a-t-isɛeddi.
ɣef 15 iseggasen i yebda lemḥayen. Yuɣal-d ɣer Aẓru. Zewǧen-as akken d ameẓyan. Taqcict n taddart. Teqqim cwiṭ, twureb. Yuɣal tebra.
Irwa jjiḥ di Micli netta d ilmeẓyen nniḍen, wid i wumi ɛerqent daɣen : dduminu, tissit seg walluy ɣer tmeddit, amenḍer di leqhawi d ttbernat. Yiwen wass iṭawel-itt ar mi d Lezzayer. Ahat ad-yaf axeddim si leɛḍil i s d-sawalen ɣer lɛeṣker.
Cwiṭ kan rran-t d lkabran, amecwar yuɣal d sserǧan. Isseɣra, iwehha aṭas :ṣṣifa, tadṣa. Ulac anda ur iggar iman-is. Iɛeǧǧeb medden. Tafransist teţţazzal deg imi-s am aman.
Deg wussan-a yesɛedda di lɛeṣker i bdan neṭṭden-t akk leɛyub : ccemma, dexxan, ccrab. Dɣa ccrab yuɣ-as idammen. Sin iberdan i t-sseɣlin di legrad. Acku mi ar a-isew, ur yettaṭṭaf ara iles-is. Awal d aɛrab wayeḍ d aqbayli. Tettergigi-d tasa-s ɣef tmurt d tmeslayt-is.
Ass mi yebda ṭṭrad n Lalman d Urumi, ibda weḥric wis-kraḍ di tmeddurt n Belɛid. Ur ifaq, yaf-d iman-is di Tunes. Iḥezzem, igezzem rrṣas d ubeckiḍ di talast Mareth metwal Gabes. Din i s-ɣlin wuglan ass mi ihlek scǧrbut. Iṭṭef-it si lqella n tgella, učči n tebwaḍin.
Lmiziriya, Laẓ d Tlalit n Tira
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Mi d-yerwel ɣer Lezzayer, iɛac deg umkan d amcum (lmiziriya taberkant): d aṭeyyar, yettmenṭar deg iberdan, yeččur d tilkin, laẓ d ḥafi. Aseggas n 1945 yura-d ɣef wayen iɛedda deg Bab-Lwad, anda i t-ukren.
Yuɣal-d ɣer tmurt (Aẓru), meɛna ula dinna d laẓ iḥban medden. Iqqim weḥd-s, d ilem, ittagad ijadarmiyen. Deg useggas-agi, di lweqt n laẓ d tugdin, i yebda tira s tmeslayt "n bu ḥafi". Yura timucuha am "Tafunast igujilen", d isefra.
Inig Aneggaru d Lmut di Ssbiṭar
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Belɛid ikemmel abrid n uqellileḥ. Iɛedda ɣer Merruk ɣer gma-s, syin yuɣal-d ɣef uḍar ar tmurt (Ujda, Talimsan). Tudert n berra, n tissit d umenḍer, tehlek-as tadawsa-s armi i t-tewwet tusut (la tuberculǧse).
- Deg Ssbiṭar: Ussan-is ineggura isɛedda-ten gar ssbiṭarat (Wehren, Sig, Mɛesker). Ɣas akken yezwi maḍi (yuɣal "d Ccibani"), yeqqar aṭas ɣef umezruy d tesnimant. Aḍris-a ismekta-d d akken ifqeɛ mi iɣra imagraden n Irumyen ɣef Leqbayel, yufa d akken "ḥaca Aqbayli i ilaqen ad-yaru fell-aɣ".
- Tira armi d Aneggaru: Armi d ass-is aneggaru, yettaru iktayen-is, yettaru i yemma-s, yettmekti-d tamurt.
- ↑ Ɛmer Mezdad