Tameṭṭut di Tesga n ṭṭlam

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Tameṭṭut di Tesga n ṭṭlam
Tameṭṭut di Tesga n ṭṭlam

'Tameṭṭut di Tesga n ṭṭlam n Ssaɛid Iɛemṛac d ungal yerra-d s tmeṭṭut ittwassnen si yal tamurt, s yisem-is d tufrikt. Tettunefk neɣ tettwaqqen d yal asɣan i d-yusan, tettamen s kra ɣef i s nnan ɣas akken nettat ur tt-ttamnen ara. Ulac uɣilif d ayen illan kan ay yellan. Ɣur-s tamuɣli s wallen-is am tmuɣli imelsi neɣ tinna n uɣersiw agugam, melmi iteddu ad yennefk d asfel. Udem-is am tfelwit iɣef yura wayen yuran. Yal ticredt tezzumel aktay, s tfekka teqqur tezza, tesknef-itt tallit ur tettukennay ara, la ɣer Tserɣint wala ɣer tefṛunsist. D tafekka n tmeṭṭut i d-yettunefken sɣur wakal n Tmazɣa.” [sbt.98] Neẓra d akk-en Tasga n ṭṭlam tezzin aṭas ɣef tikli n wergaz ger yergazen, imi d netta i yewwin tamasit ɣef udabu s umata, tamasit ɣef ubeddel n tegnatin, tamasit ɣef tudert d tiddin ɣer sdat… s wudem arusrid i tettekki tameṭṭut ula n nettat deg way-a s tmasiyin-is; “medden” yemmal imdanen i deg yesseday tameṭṭut s timmad-is. Maca amalay yewwi-tt ɣef wunti ilmend n wesdukel n wergaz d tmeṭṭut ɣef yiwet n tekti deg yiwet n tegnitt.

Isuyas n wungal wwin-d ɣef tmeddurt n yemdanen tamirant n twinest-agi yezrin d wamek i tedda d wamek yessefk ad teddu : d tameddurt n tmetti m-tnemgalin. Ger tikli n Muḥend-Akli d way-en s temmal twacult-is tameqrant : taddart; ger tmuɣli n yelmeẓyen d tin n yemɣaren; ger tmeddurt n wid ilan d tmeddurt n wid ur nli kra; ger tudert deg wanguzen d tudert deg wemqelleɛ d usirem… Ɣef wakk-en walaɣ s umata, tikti tigejdit abeddel n way-en icemten iteddu yakan s way-en yelhan ssaramen ɣer-s. Deg way-a, ungal ur yeffiɣ ara i tilawt d tirga d usirem. Yessers-ed tawacult s iɛeggalen-is ɣer wawal, yesnerna-ten, yessedda-ten, yessemṣendaḥ-iten s tnemgalin d wurfan d tedyanin nsen. Ma nemmeslay-ed ɣef tmeṭṭut deg wungal, yessefk awal ɣef twacult meṛṛa anagar irgazen imi nutni d tikliwin nsen d ul n wungal yesni fell-asen d yis-sen. Acku d ungal n temsal n imeqqranen… ma d wiyaḍ d ugar n wawal. Yal yiwen d amek tettwali ɣer-s tmetti : Llufan (4 tikal), ladɣa ma d aqcic, d asali yelhan; d lfal swayes feṛṛḥen ak at taddart. D amaynut n tudert i tudert. D aneglus n leɛnaya i wid meqqren mgal tixnanasin nsen. D azamul n tezdeg d timmelsit.

“Ffɣent teɣratin seg wedrum ufella, cerrgent igenni : ilul-ed umaynut, d wis-ɛecṛa ger wayetma-s... Tawacult i wumi d-ittunefk llufan d acu n twacult! d acu n tmeddurt! ... Tasga n ṭṭlam, deg-s i yella wesgen anda yexleq, anda ilul ulufan-nni, …” [sbt.7] “Ɛli Bu-Tlufa ijwawel, inna-yas : - Susem...! ... A tameslubt. Tallit-nni ideg ara teẓẓalleḍ, ad tedɛuḍ ɣer Ṛebbi a ɣ iqil i wudem n llufan-agi di dduḥ, kem tessenzaɣeḍ deg imeslayen.” [sbt.14] “Ass n teɣri imeṭṭi, /D llufan i d-yessawlen. /Amer nudan ay-en ittnadi, /D dduḥ-is i d-yujjaqen. /Yugad ay-en yettwali, /Di ṭṭlam i d-yeldi allen.” [sbt.96] Taqcict (yiwet n tikelt) d asmad i wawal.

“Tamettant ur yelli win tezgel, d ameẓẓyan neɣ d ameqqran, d aqcic neɣ d taqcict, d argaz neɣ d tameṭṭut, d amɣar neɣ d tamɣart.” [sbt.124]

Ungal yewwi-d awal ɣef Tmeṭṭut s yisem-is d tamaqqunt n Ɛli Bu-Tlufa, yemma-s n Muḥend Akli, neɣ d Tamɣart n temɣarin. Ulac usebter deg ur temmeslay ara yiwet deg-sent neɣ asayes deg ur telli ara tekti n tmeṭṭut, azal n 50 tikal deg wezgen amenzu. Deg umaḍal-agi n yergazen, Muḥend Akli yefka awal i tmeṭṭut akken a d-tekfu taɛebbuḍt-is, a d-tefru neɣ a d-tessefru tignatin n tudert n yal yiwen d yal yiwet. Awal nsent tikwal qesssiḥ, rẓag,… am tidett. Tameṭṭut, nnig tucmitin d texnanasin n kra am “Muḥ Čermuṭ ittaɣ isnuzu di ssuq n ddel. Ssuq-nni I deg issenz yemma-s, seg imenza n timmunent n tmurt-agi tamanunt, neɣ aẓekka n tlelli… Ittnadi ɣef tmeṭṭut ugar tameṭṭut, tinna i d as d-qqnen yemɣaren-is, ur d as d-tezgi ara acku tessen-it di xemsa u-ṛebɛin deg wesgen n ttifis bu-telkin. Ittnadi ɣef tinna iẓerr di targit am tinna n tmacahutt-nni…” [sbt.116] neɣ ay-en yenna Ḥaǧ Ɛebdel : “… mačči d ugur, ɣurr agdud yuɣen tannumi d uɣurru. Tameṭṭut iḥemmlen axxam-is akk-en i d-teḍra yid-es ur tezmir ara a d-tini eḥḥ! acku d axxam-is.” [sbt.152].

Tamɣart n temɣarin tella-d i unebbeh d ccweṛ. Mi tewḥel tegnitt yaf-itt Muḥend Akli d lmendad, d tamalalt. D taɛessast n tmurt tessen, tecfa, tettḥarab, temmal,… Tettmeslay Muḥend Akli teqqar-as “Tukkest inek, a Muḥend Akli, attan deg uẓekka agrakal. Aẓekka-nni i wumi ur ttawin ara ijeǧǧigen igayemruten-agi illan nnig iqerray n tarwa n Ṛebbi. Yya! a mmi, a k awiɣ di tɣerma tamaḍalt, afrag n leɛnaya, afrag ideg greɣ ayetmak di tallit n ǧǧuṛ. Atnad ak dinna, yal yiwen s yisem-is, zdin wa ɣer wa am yetran n tterɣegga. Tagmatt n tidett. Fakk tamuɣli…” [sbt.59].

Temmeslay i Uṛumi : “Nniɣ-as, asmi i d-tusiḍ ad teččeḍ fkiɣ-ak tagella d lemleḥ. Tura imi d tugna i tebɣiḍ ad terrẓeḍ, tsemmaḍ i yiman-ik tamnukda taṛumanit. Ihi ffeɣ! tagi ur telli ara d tamurt-ik…

Asmi i d-yusa Uṭerkwi s wemrig izdi ammas-is. Inna : Ad ɛasseɣ maca ad ččeɣ. Nniɣ-as : Ečč. Asmi d as fkiɣ ikeddusen neɣ igerrujen ibna-ten d Ɛenqara. Nniɣ-as : ffeɣ! tura, a baba lwali. Win ibɣan aɣrum, ad icemmeṛ i iɣallen-is ad yečč. Ma d win ibɣan iẓuran, yal wa ad yissin baba-s, yal wa inadi ɣef wayla-s.” [sbt.33-34].

Ma d Salima tineslemt, i uwanes d tarrawt, d aẓar n Muḥend Akli d watmaten-is swayes feṛṛḥen at taddart : “Ffɣent teɣratin seg wedrum ufella, cerrgent igenni : ilul-ed umaynut, d wis-ɛecṛa ger wayetmas. Tin i t id-yefkan d Salima Tineslemt. tameṭṭut n Ɛli Bu-Tlufa. D tameɛduṛt,…” [sbt.7]. Ɣas akk-en teṛwa tiqerḥanin d terẓaganin di tameddurt-is “Tewḥel tmeṭṭut deg way-en turew. Ula d sser illan gar-as d wergaz-is iɣli.” [sbt.39] neɣ “Turew-iten, wer tt uriwen/ Widen yeččan amur-is;/ Tumen-iten, wer tt uminen,/ Gan d Cciṭan wudem-is;/ Tesseɣrat mi ara d-lalen/ Widen irẓan ifadden-is.” [sbt.26]. Ɣas ma “tayemmatt tuddam tasa-s seg uḥulfu n tmeddurt taqjunt ger yeqjan… Di yal ṭṭrad neɣ tagrawla, ttṛeggimen-as tessaram di tlelli, am wakk-en dɣa s tidett ula d isem semman-as ḥuriyya -ḥḥay!-.” [sbt.104]. Asefru deg isbtar 24-26 iḥawec-d udem n tameddurt n tmeṭṭut s umata “… Salima tebna ddunnit, /… D tanegmart am tzizwit, /… Yal tikkelt ideg ara teɣli, /… D tameṛkantit imeṭṭi/…Tebna di ṣṣbeṛ axxam-is/ Deg ṭṭlam tuṛǧa tafat. /… Turew-iten, wer tt uriwen/ Widen yeččan amur-is/… Gan d Cciṭan wudem-is” [sbt.24-26].

D taɛebbajt tfukk awal i wergaz-is : “… D tameṭṭut am nek i ken iṛebban armi tmeqqrem, tuɣalem ... ur yelli usekkud ... i d awen d-yennan ɣurwat tameṭṭut d nettat i d Cciṭan. Tameṭṭut d tamurt, yess i tellam, fell-as i tebnam. Ma tesmenttem-tt ad aken tesmentet tmurt nwen, ... Tameṭṭut tettunefk-awen-d d tayri, mačči d tayaziḍt i tmellalin. … Irwi-yak akw allaɣ-ik Ccix Ɛmeṛ, ur d ak d-yeǧǧi iẓri i s ara teẓreḍ, ikkes-ak allen-ik, tettedduḍ s warquqen-is … Ayen? Ɛni ur zeddigit ara yeɣsan-ik i wakken a ten id-tessirdeḍ? niɣ qqaren lḥiǧ sdat tewwurt… Ur lliɣ ara d yelli-s n teḍsa i wakken ad sselmadeɣ imelsiyen! neɣ d aɣyul i d-yeǧǧan taḍsa....” [sbt.14-16]; i Ccix Ɛmeṛ “… ɣer tneggura-yagi ifukk way-en zeddigen gara-neɣ. Ɛli Bu-Tlufa issen kan tid iɣef yecfa, tid-en yeɣra di ǧamaɛ, sdat n tewwurt. Dayemmi yettwali kan ɣer tqamumt n tinzert-is. Melmi i t ugarent tlufa a d-ittmekti di tmucuha. Timucuha irran Muḥend Akli d akli. Timucuha irran tayemmatt d tayaziḍt. Timucuha izeṭṭen taɛeddawit ger watmaten. Timucuha iwwin amdan ɣer yilem... Tamacahutt n Qurraḍ, agellid iderwicen” [sbt.20].