Mmeslay:Ameskan

Le contenu de la page n’est pas pris en charge dans d’autres langues.
Si Wikipedia, tasanayt tilellit.

Ixf IV. Ameskan, anagraw n uglam n tmudmin.

4.1. Anekcum Ameskan deg tẓuri n wurigami d anagraw n uglam n tnegzumin n uḍfas n tmudemt. D aɣawas ideg ara yaf umurigam akk isallen ara as-yemmlen amek ara as-d-yales i uḍfas n tmudemt akken tella yakan. D netta ara aɣ-iwelhen akken ad neḍfes iḍefsen-nneɣ yiwen yiwen, akken d-mmizwaren, alamma tekfa tmudemt. Nezmer ad nini llan ukuẓet (4) tɣariwin i yes-s nezmer ad nesseɣnew ameskan. Yalla umeskan asunɣan, ameskan n tewlafin, ameskan asinan akked wayen i umi nettini asaru awezlan. Ɣas temmeẓli talɣa-nsen iswi-nsen yiwen, d awelleh n umurigam akken ad yezmer ad yales i yiḍefsen n tmudemt neɣ amek ara tt-id-yeglem mi ara tt-id-yesnulfu. Walim tiwlift uṭṭun yiwen (1), sin (2), kraḍ (3) akked wukuẓ (4). Yal ameskan yesɛa isem-is akked wanda i yessefk ad nessemres.


Un 1 Ameskan asunɣan Un 2 Ameskan n tewlafin


Un 3 Ameskan asinan Un 4 Asaru awezlan

4.2. Amezruy awezlan n umeskan Takti tamezwarut n umeskan teffeɣ-d deg udlis d-nudder usawen i umi ttinin : Aḍfas n wagim iɣernuqen "Senbazuru Orikata" yura Rokoan Gido i d-yeẓreg deg useggas 1797 deg tmurt n Japun. Nnan-d fell-as inmezrayen, d netta i d adlis amezwaru deg umḍal i d yemmeslayen s tɣara tukmilt ɣef tẓuri n wurigami. Walim tiwlafin uṭṭun (). Deg isebtar-a, yedda-d deg-s wunuɣ n tmudem, iwenniten akked yiɣawasen imeẓyanen n wamek ara tḍefseḍ tamudem.


Un 5- Ameskan-a i d ababat n umeskan atrar S umata d unuɣen ur nesɛa ara assaɣ gar-asen. Ulac win i d-yefkan amek ara neḍfes iḍefsen n tmudemt seg umezwaru alamma d aneggaru. Maca akken yebɣu yili, d netta i d ababat n umeskan atrar i ssemrasen tura yimurigamen. Sakin, deg tallit tartar, rnan-d yedlisen nniḍen i d-yessumren inagrawen i ɛerḍen ad mmlen amek i d-yettili umussu n uḍfas. D inagrawen ẓẓayen acku ggten deg-sen izamulen akked wunuɣen, yal aḍefs ssunuɣen-as aɣawas. Llan wid d yessumren ahdum n tewlafin i uḍefs… Ulac anagraw i yuɣalen d ameskan. Armi d Aseggas n 1954 i d-yessumer umurigam Akira Yoshizawa yiwen n unagraw i yes-s nezmer ad neglem tamudemt. Yessufeɣ-it-d deg tirawt i umi isemma : Taẓuri n Wurigami amaynut ‘’Atarashi Origami Geijutsu’’ (New Origami Art) deg useggas n 1954. Yessemres aderrir s tneqqiḍin akken ad ismel aḍefs adrar akked uḍefs iɣzer. Yerna-as kra izamulen amedya n uzamul ‘’taneccabt n ucuffu’’...


        Un  6- Samuel Randlett		     Un 7- Yoshizawa Akira  

Anagraw-a, iger-as tamawt Mass Samuel Randlett akked Robert Harbin imarikaniyen, segmen-t, rnan-as kra izamulen amedya n uzamul ‘’tineccabin n tuzzya’’… Akka i d-yeffeɣ umeskan neɣ ayen i umi ttinin anagraw Yoshizawa-Randlett. Anagraw-a, yettwaglem-d i tikkelt tamezwaru, s tɣara tunṣibt deg udlis n Samuel Randlett i umi isemma : Taẓuri n Wurigami, Aḍfas n Ukaɣeḍ, seg Unsayan ɣer Utrar (The Art of Origami; Paper Folding, Traditional and Modern). Iẓreg-d deg tmura yedduklen n temrikt, deg useggas n 1961. Walim tawlaft uṭṭun ().


Un 8- Adlis n Samuel Randlett i d-iẓreg deg useggas n 1961.

Seg d-yeffeɣ unagraw-a, msefhamen akk fell-as, qeblen-t merra yimurigamen akked tmuriganin n umḍal. D win i d yeggran ar ass-a nessemras-it, nettini-as ameskan asunɣan. Sakin rnan sɣenwen-d ameskan nniḍen ideg ssemrasen tiwlafin, ttinin ameskan n tewlafin. Yerna iḍfer-it-id usaru awezlan i nettaf s umata deg Youtube (Anternet). Ɣer taggara-a, yeffeɣ-d umeskan nniḍen i umi ttinin ameskan asinan. D ameskan ssemrasen i tewsit n wurigami azegriran.

Tamazight[ẓreg aɣbalu]

Sujet 1er anè المتوسط

197.114.158.114 1 Mayyu 2023 à 22:59 (UTC)[répondre]