Lwennas Meɛṭub
Lwennas Meɛtub ⵍⵡⴻⵏⵏⴰⵙ ⵎⴻⵄⵜⵓⴱ
| Isem | Lwennas At Lewnis |
|---|---|
| Talalit | 24 yennayer 1956 Tawrirt n Musa, Tamurt Leqvayel |
| Tamurt n aẓar | Tamurt Leqvayel |
| Lmut | 25 yunyu 1998 (ar 42 iseggwasen) Tala Bunan, Tamurt Leqvayel |
| Tawuri tagejdit | Acennay |
| Tiwura nniḍen | Ameskar-asuder n yeḍrisen-agerutlay |
| Tawsit n uẓawan | Caɛbi |
| Allalen | Taɣect Snitra Amendul Tamendult |
| Iseggwasen n tawuri | 1978 - 1998 |
| Asmel unṣib | http://matoub.rebelle.free.fr/ |
Lwennas Meɛtub ilul deg 24 yennayer 1956 di taddart n Tawrirt n Musa deg At Dwala, di Tmurt n leqbayel. Mi yessiweḍ tesɛa n isegassen deg lɛemer-is ixedm-d snitra-s tamezwarut akk-d ccnawi-s imezwura. Tarmit-is tasertayt, tadelsant, akk-d tugna-s tebda s ifukal ger leqbayel akk-d iɛsekriyen n wanabad n Ledzayer deg 1963-1964. Deg 1968 Anabad n Ledzayer yesseɣser-d asertay n useɛreb n Imaziɣen; Meɛtub yeḥbes-d leqraya-ines kra n iseggasen mbeɛd yunag ɣer Fransa.
Agbur |
Tamɣit [beddel]
Lwennas Meɛtub yebda tanunnect deg ddunit n uẓawan s talilt n uccenay azwaw Idir; l album amezwaru-ines "Ay, Izem!" deg 1978, yiwen si ger 36 deg tuddert-is merra, yella d asmures ameqqran deg tmurt n yezwawen.
Lwennas Meɛtub ixdem-d abaraz amezwaru-ines deg Yebrir 1980 di lweqt n Tefsut Tamaziɣt imi agdud azwaw ibed mgal anabad n dreɛ n Ledzayer. Aẓawan-is d asserwi n Cceɛbi s uẓawan amaziɣ ; idrisen-ines heddren ɣef tamurt n imaziɣen, tilelli, tugdut, tayri, nnfu, timektit, amezruy, lehna, akk-d izerfan n yemdanen; ihedr-ed ɣef ayen yellan, ayen yelhan neɣ yerkan, deg tudert n medden merra.
Tudert Tasertayt [beddel]
Deg 1980 imi bdan ccwalat n Tafsut Tamaziɣt, Lwennas Meɛtub yettwajeh-d xemsa n iberdan s yifasen n tamsetla n unabad n Ledzayer; yeqqim-ed sin iseggassen deg ṣbitar yerna yesɛedda 17 n igzamen ɣef lǧetta-s imi yewt-ed ɣef tiwwura n lmut.
Di lweqt n ttrad n tajmaɛt n tagmat n yinselmen, FIS akk-d GIA, i yebɣan ad kksen tugdut si Lezdayer deg useggas n 1992, ḥekmen fell-as s lmut. Deg wass 25 n Ctember 1994 yettwaxṭef-ed s yifasen n tagmat n yinsleman, maca 15 n wussan seld aya, serrḥen-as-d imi walan belli aḥric meqqren n wegdud azwaw bdan ttgalan deg-sen ɣef sseba-ines.
Deg 1994 yura-d yiwen n wedlis (taktabt) ɣef tudert-is s tutlayt Tafransist “Rebelle” (Paris: Stock, 1995).
Arrazen [beddel]
- 6 n Dujember 1994 Meɛtub yeṭṭef-ed Le Prix de la Mémoire (“Arraz n Timektit”) seg ifasen n massa Danielle Mitterrand, taselwayt n “tuddsa n tlelli n tafransist” (La Fondation France Libertés) deg temdint n Paris.
- Deg 22 n Meɣres 1995, tuddsa n ineymas n l Kanada tefka-yas Le Prix de la Liberté d'Expression (Arraz n tanfalit tilellit).
- Dujember 19, 1995 yeṭṭef-ed Le Prix Tahar Djaout (Arraz n Ṭaher Ǧawut) seg ifasen n La Fondation Nourredine Abba (Tudsa n Nourredine ɛabba) deg azadaɣ n l UNESCO deg Paris. Irwan agi yettussema ɣef yiwen n uneɣmas yettwanɣen s yifassen n "tagmat n yinsleman".
Ussan Ineggura [beddel]
25 yunyu 1998 azal n 12:30 n tmeddit, ṭonobil n Meɛtub tettwaḥbes ɣef rrif n webrid; bu tmegrad, u yiwen wergaz ur nettwassen ara, yenɣa Meɛtub, ijreḥ tlata n tilawen i llant yid-es. Akken kan, azal n sin neɣ tlata n swayɛ mbeɛd, tamgert n Meɛṭub thuz tamurt n izwawen merra imi aṭas n medden i t-iḥemlen; ilulufen n lɣaci fɣen ɣef iberdan n ttnaddin “Anabad Aqettal!”. Sebɛa n wussan n ccwal iǧehden snuhzen tamurt merrra; ilemẓyen nnuɣen mgal tamsetla, zedmen ɣef izdaɣen akk d wayla n unabad. Deg 28 n Yunyu 1998 ilulufen n lɣaci ḥedren ussan-ed ɣef timeqbert n taddart-is am akken a t-ẓren ɣef tikkelt taneggarut as-fken tanemmirt akken ilaq lḥal.
Tamgert n Meɛtub tedra yiwet n ddurt aqbel anabad n Ledzayer yesɛedda lqanun i menɛen tamaziɣt s imukan n lbaylek; Meɛtub yella d afernan iǧehden mgal lqanun-agi.
Meɛtub Lwennas nɣan-t iɛdawen n tudert amedyaz, d acennay ameqqran, d win yefkan udem yelhan i ccna n wezwawen, daɣen d ameɣnas ameqqran n tmaziɣt d tugdut, yefka fell-asent ula d idammen-is; yella mechur deg ddunit merra imi iqerreb-ed aṭas n medden s imeslayen akk-d lecɣal-is.
Deg useggas mbeɛd lmut-is, asunded meqqren iḥebs-d Tizi Wezzu imi ilulufen n lɣaci fɣen-ed ɣef izenqan ad sskan belli ur ttun ara Meɛṭub. L BBC (“tudsa n tifeffaɣt n tmurt n Legliz”) txebber-ed belli aḥric ameqqran n lɣaci lumen anabad n Ledzayer ɣef lmut-is ur qeblen ara tamacahutt n unabad i qqaren belli d tagmat n yinsleman i t-inɣan.
Azal n 20,000 n lɣaci fɣen-ed ɣef izenqan deg useggas wis tlata n temgert-is.
Sin iberdan deg timdinin n Grenoble akk-d Lyon, tamurt n Fransa, ttusemman ɣef Meɛtub Lwennas.
Tawacult-is txelq-ed yiwet n tudsa (Tundsa n Mɛṭub Lwennas) iwakken ad seɣlin tafat ɣef ssiba n temgert-is akk-d ad rnun lǧehd-nsen i wid yettnaɣen ɣef izerfan n yemdanen merra.
Aḥric ameqqran n tudert-is Meɛṭub yella d argaz urmid n izerfan n wegdud azwaw, tugdut, akk-d tilelli; ɣas akken wid yerkan ttqelliben amek ara t-susmen, imi nɣant, Meɛtub deg wulawen n wegdud-is mazal yedder.
Aḍebsaru [beddel]
Aqeddac n Lwennas Meɛtub tessuddes s 28 iseɣraz (naɣ 34 isunad).
|
1978 : Ay Izem
Ay Izem, Ifenanen, Tegrawla-nneɣ, Aqlaɣ, Ya lferh-iw, Leḥbab-iw, Terriḍ Anfiyi.
|
|
1978 : Daεwessu
A yemma aεzizen, Azul felawen, Nehder mitmal ddunit, Tiɣratin an ṛuḥ, Inaɣd ayen akka, Ddeεwessu.
|
|
1979 : Ṛuḥ ay aqcic
Yaw at n magret, Ṛuḥ ay aqcic, Eqdaɣ lyass, Ur diyi-sseḍlam, Ay akal hader, Idewweṛ i wedrar, Amirouche d Ferhat, Yeb°ded lawan, Acangal yezi , Arqiq lhal-iw.
|
|
1979 : Yekkes-as i znad ucekkel
Yekkes-as i znad ucekkal, Ay imesdurar, Aken kan id ttaxreɣ, A tidett wi kem-iεebban, Iwexxer wagu, Ğeṛğeṛ yessawel i Luṛis
|
|
1979 : A lḥif yuran
Azul a mmi-s idurar, Ger idurar n Luṛis , Ufiɣt yeduri tejra, Tegrurez, Ay idurar n Ğeṛğeṛ, Abehri, A lḥif yuran.
|
|
1979 : Ay aḥlili
Ay aḥlili, Atidett rdju, Gara nneɣ ur d yigri usirem , Ay ahbib assa ad ṛuḥeɣ, Ak°it ay arrac nneɣ.
|
|
1980 : A ttwaliɣ
Waka m di-ssawlen, Xas ṛuḥ, Ay aqcic, Annaɣ i yi-iga ṛṛay-iw, Tilelli, Uh ay ihbiben-is, Ttaṛ-im a m-t-id-rreɣ, A ttwaliɣ.
|
|
1980 : Récital à l'Olympia 80
Intro, JSK, Imaziɣen (Hekun), D aɣrib, Lgirra tefra, Poème, Tter.
|
|
1981 : Assagi liɣ
Zhut ay arrac, Uh a yemma sber, Ya lfehr-iw, Poèmes tayeb, Tiɣratin,# Assagi lliɣ.
|
|
1981 : Slaεbitt ay abeḥri (vol.1: Slaεbitt ay abeḥri, vol.2: Yeḥzen Lwad Aεissi)
Volume 1 : Sleεb-itt ay abeḥri, Defreɣ-k s wallen-iw, An-nerreẓ wala an-neknu, Ay adrar n At Yiraten.
Volume 2 : Yeḥzen Lwad Aεisi, Amuss yezga izedɣiten, Lwexda iṣaren, Berzidan |
|
1981 : At Yiraten
Muggreɣ At Yiraten, Iffis, A askri, A mmi aεzizen, Yenayi aqli ad ṛuḥeɣ, Anef-iyi ad ruɣ.
|
|
1982 : Tirgin
Ru ay ul, Tiɣri idurar, Kumiṣar, Tirgin, Assa tesεiḍ, Letnayen iṛuḥ d tlata, Ameḥbus-iw, Mi neztel s lkif.
|
|
1983 : Tamsalt n Sliman
Ur ifur, Imcumen, Allah wakbeṛ, Afalku bezru leɣrib, As lferh, Abrid at n aεqel, Tamsalt n Sliman, Yir tayri, A lexlaxel.
|
|
1984 : A tarwa n lḥif
Lhaq, A sidi Abderahmane, Monsieur le Président , Asa djazayri, Igujilen, A tarwa n lḥif.
|
|
1985 : Da Hamou
Da Hamou, Asɣersif, Yecbas i rebbi leqlam, Ẓẓehr-iw, Tamsalt-iw, Aṭṭan n mmi, Lgirra n esscandriya, Qelleb lmetl-im.
|
|
1985 : Lbabur
Imɣereq, Ma suɣeɣ, Lbabur, Tadukla, Ugadeɣ a k-rwin, Zzriɣ accu, Lebɣ-iw d array-iw, Mrehba s lehbab.
|
|
1986 : Les deux compères
Les deux compères, Yir argaz, A mes frères, Aɣrib , Amek akka, Utlif, Uh ay ihbiben-iw, Ul-iw gezm-it.
|
|
1986 : Tamurt-iw
Yir aqbayli, Ddunit-iw, A tamurt-iw, Lezzayer , Askri, Imdanen, Eras tili.
|
|
1987 : Tissirt n endama
Tensa tafat, Udem n Lezzayer, Sseḥseb , Tadart-a, Instrumental tensa tafat, Tissirt n endama, Dayen idub ṛṛuḥ.
|
|
1988 : Lmut
Lmut, Ihedaden bb°awal, Idrimen, Ay arrac, Tidett yeffren, Igiṛṛu n lkif, Uzu n tayri.
|
|
1988 : Rwah rwah
Sserhas ay adu, Aɣrib, Abrid ireglen, Rwah rwah , At-tili lḥağa, Arrac n tmanyin, S kra b-b°i-ghelken yeḥla, Attas i-ssyenan.
|
|
1989 : L'ironie du sort
Ayen iraden, Yir lehlak, Wissen, A win iṛuḥen, Lεemeṛ-iw, Imceblen, Ameni, Ssu-yas, Tarewla
|
|
1991 : Regard sur l'histoire d'un pays damné (vol.1: Regard sur l'histoire... , vol.2: Iẓri-w)
Volume 1 : Regard sur l'histoire d'un pays damné.
Volume 2 : Iẓri-w (Mes yeux), Aḥlil Aḥlil, Tadukli, Uzu tassa, Abeḥri n lḥif. |
|
1994 : Kenza
Mm imezran, A ṭṭaffareɣ deg wussan, Ttuɣ, Kenza, Ṛuḥ ṛuḥ, Tamara, Tannumi, Tatut, Tiɣri u gujil.
|
|
1996 : Tiɣri g-gemma (vol.1: Assirem, vol.2: Tiɣri g-gemma)
Volume 1 : Asirem, Tameddit b-b°ass, Abrid n tdukli, Asmekti t-tuzzma, Yir aṭṭan, Lɣella n ṭṭrad, La sœur musulmane.
Volume 2 : Taεekkemt n tegrawla, Imettawen-iw, Tiɣri g-gemma, Tuzzma, Lḥif n nnger, Lmutt b-b°egrawliw, Tiɣri n tağğalt. |
|
1997 : Au nom de tous les miens (vol.1: Semeḥtiyi, vol.2: Sel kan i dderz)
Volume 1 : Semmeḥt-iyi a leḥbab-iw, Ay ixf-iw, Anda-tt teεzibt, A baba ṛuh, Ay aḥbib-iw, Imcumen.
Volume 2 : Sel kan i dderz, Ffeɣ ay ajṛad tamurt-iw, At yetran, Qqurent tregwa, Ay izri yesrindimen, Armi glalzeɣ i faqeɣ. |
|
1998 : Lettre ouverte aux… (vol.1: Tabratt i lḥekam, vol.2: I luḥqed zhir)
Volume 1 : Ayen ayen, A tamɣart, Ifut lawan, Nezga, Tabratt i lḥekam
Volume 2 : Ur sḥissif ara, Iluḥq-ed zzhir, Ddu d webrid-ik a l'ḥif, Yehwa-yam, Beddeɣ di tizi, Sers iman-ik. |
yiwet n tezlitt [beddel]
- Tabratt i lḥekkam…)
- I
- Ur ttgalla ur ḥennet
- G wayen deg ur tettḥeqqeḍ ara
- Ur ttamen ṣṣaba ar tterwet
- Imiren adder-ed lɣella
- Ahbuh!
- Keč tetturebbaḍ i ccwal
- Tbeddleḍ laṣel-ik s tejɛal
- Amek I tt-tenwiḍ tagara
- Am win yectaqen aserwal
- Yal amḍiq yefsi axellal
- Ad ḥṣun madden a ta yesɛa
- Ay agujil b-bawal
- Tɣilleḍ ttaṛ ad k-id yuɣal
- Mi s-tenniḍ nɛeṛṛbu-ha
- Mačči d keč i d iyi-cqan
- Ur teggareḍ di lḥemṣa
- I diyi-ɣaḍen d BuƐednan
- D yergazen at lbaḍna
- Acu i txuṣṣeḍ ay aɛeyan
- Ma t-tixutam i k-d-ihwan
- Ṭṭaḍamun ula i ɣ-d-iǧǧa
- Wissen At-Yanni ma stufan
- I lebɣi-k a d-ḍummen amkan
- A k-d-gerrzen tazibba
- Tixsi ɣef waken I d-ḥkan
- Nnan d idammen-is I tt-inɣan
- Neɣ ammi ar d timucuha
- Terwi tebberwi
- Yegguma a d-iḍheṛ yexf-is
- Terwi tebberwi
- Ur teɛqil faḍma argaz-is
- Aḥlil
- Tidett yyaw a tt-nemyeḥkut
- A s-nefk ttriḥ I lekteb
- Ayen akk a yezzelzen tamurt
- Yessen-it kan t-n-jaṛṛeb
- Wiyaḍ nniḍen
- Ɣran neɣ sebken
- Cban zzeyar yuḍnen
- Mi ten-id-yezzuzen ṭṭaleb
- Ayen d-ilulen seg ukabar nnsen
- Xas d agejdur a t-leqmen
- W iṭṛaman a ten-iqerreb
- Tidett a ttan di tmurt-iw
- Zzur fellas yeckunṭeḍ
- Ula d ayen ẓrant wallen-iw
- Qqaren a teshetrifeḍ
- Snefsit leɛqel
- Kkset-as cckel
- Di ddiq tagmatt tennukbel
- D asfel d lɛib a tt-nenneḍ
- Muqlet mebɛid ttxil-wat
- Wigi la ineqqen banen
- I leḥkem ẓẓayit tuyat
- Ur sɛin f wayeg aa ḥiren
- Faqen s uzekka
- Ur ten-iḍemmen ara
- Tetɣebbel tzehher tnefsa
- xelqentt id deg-s ɛewqen
- Uh amek ara tḥemleḍ
- Taqcict deg ur k-d-iban wara
- Amek ara teẓreḍ
- Ayen akken lḥijab yeṛba
- Hm ur ten-ttamnet
- D iɛdawen n tudert
- Werɛad I tt-ṭṭfen neḥṛaṛet
- Ma ṭṭfen-tt at-tenger tekfa
- S ciṭṭeḥ n ṣṣwab maḍi maḍi
- Leɛtab ur t-id-nettader
- Anda yella weqbayli
- A t neqsed a t-nesseḥdeṛ
- Ur qebblen tigi
- Ayen nettnadi
- A d-yettwabeggen s tehri
- S yis-s abrid a t-nenjer
- N da neɣ b-bedrum adi
- N Tqubaɛin neɣ n At-Ziki
- Idles nneɣ d anagi
- D aẓaṛ-is ara neḍfeṛ
- Imesḥaf agi
- Mu mačči d nekni
- Aa sen-isseɛtben tikli
- Ddewla a sen-tefk azuɣer
- Tecfam-d
- Tecfam-d anwa I d Buyaɛli
- D menhu i-gelli
- Tabburt n lmut d lmenker
- Ulayɣer ihi aa d-nesteqsi
- D Neḥnaḥ ihi
- Ukud tt-icudd di Ẓberbeṛ
- Eh oui
- Assa deg-sen nettwali
- Di leḥkem d nutni
- I tmegḥelt bedlen tayett
- S wallaɣen thuba tmusni
- I deg ẓẓan iswi
- Tamurt alamma quccen-tt
- Zhir di tikli
- Ɣer-sen ur yelli
- Ccut kecmen leḥkem f tefdent
- Zemren I uṛaǧi
- Mi srekden imɣi
- Ad aɣ-d-inin qablet-ett
- Imeslayen nni
- B-bemdakkel Lhacimi
- D Dda-Lḥusin neɣ Saɛdi
- Yettakken abeḥri I turett
- A te-ṛbun maḍi
- Fellag neɣ nekkini
- D ugeswaḥ n Dilem Aɛli
- Lkaṛṭa n tudert sɣersen-tt
- Ayen yerǧan Xalida nni
- I sen-isxerben taguni
- Ay ay ay ulayɣer tmeyzem ma ṭṭfen-tt
- II
- Am wi yettseqqin I wasif
- Yiwet ur tt-iṭṭif
- Yesnezh-ed dg-es leɛṛac
- Uqbel at-tgerm asurif
- At-tezzwerm nnif
- M’ulac tamaziɣt ulac ulac ulac
- Teɣli teslent deg Illulen
- Thubb Iɣallen
- Tḥuza yiwen di Mlikec
- Mačči d yiwet I d-ilulen
- Ara d-ilalen
- Tin d-ilulena d-teṭṭuṛṛec
- Ay ahṛuḥu ay d-ittṣaren
- Ula d atmaten
- Win yewɛan wayeḍ a t-yeqdec
- Ansi nekka d asawen
- Iḍarren xnubṛen
- Zzur deg-neɣ yetḥennec
- Nḥemmel dderz nettɛeggiḍ
- Nettkaw am ceṭṭiḍ
- Ntettu ansi I d-nɛedda
- Iɛerq cced uyeddid
- Nettnadi f ssmid
- Anda akken i-gzad ukerfa
- Tameslayt i ɣ-d-inǧeṛn abrid
- Ḍlan-as ssḍid
- Ula d bab-is yestehza
- Cceɣl ur yelli d ajdid
- Neggul ur nerkid
- Seg-neɣ i d-tjebbu tyita
- Aẓeṭṭa n tegmatt yebṭel
- Lemmer yezwar laɛqel
- Tili assa yefra cceɣl-is
- III
- Ẓriɣ ay aḥbib tuyseḍ
- Xas tesmuzegteḍ
- Lmendad ur t-tgiḍ ara
- Taɣzut akken tennumeḍ
- S tidi tmeggleḍ
- Tṣaḥ-ed I yat ttnefxa
- Tenfiḍ si tmurt themleḍ
- Tenwiḍ at-tḍilleḍ
- Ɣef wegud n lemtahna
- Ay anda tebɣuḍ tawḍeḍ
- Ur teṭṭelliqeḍ
- I wayen akk k-yezzan tasa
- Seg wul zeddigen I tḥemmleḍ
- Fella-s tqedḥeḍ
- Tettcebbiḥ-ak tanafa
- Seg wul zeddigen I tḥemmleḍ
- Fella-s I tjehqeḍ
- M aa k-ttwaxeblent tirga
- Ah a la isekker
- T-taɛzizt-is i d-ifekkeṛ
- G wul-ik izad usemmiḍ
- Deg ugur tuẓiḍ
- Cekklen-k leqyud n ccfaya
- Yezzem-ik wul ɣef tin teǧǧiḍ
- Lemmer di tt-tugiḍ
- A s-nini d yir leḥmala
- Imi keč daxel tezziḍ
- Isem-is mi s-tesliḍ
- At-tnefleḍ ɣer ttberna
- Deg wussan tettektiliḍ
- G seggasen tettsenniḍ
- Am waken iɛeǧb-ak waya
- Ah a la isekker
- T-taɛzizt-is I d-ifekkeṛ
- Ẓriɣ acu I k-iḥerṣen
- D wacu I k-yesbeɛden
- Ẓer kan I txeddem lmerta
- T-tamurt nneɣ i-gexnunsen
- Tfal seg dammen
- Wa yemmut wayeḍ innejla
- Ma d nekkni s wid d-iqqimen
- A ɣ-ddeqqimen
- An-nettsennid f tmara
- Mi ɣ-ḥwaǧen a ɣ-d-ssiwlen
- Mi fuken a ɣ-ḍelqen
- Tturaren yiss-neɣ lebda
- Ah a la isekker
- T-taɛzizt-is i d-ifekker.
- IV
- Ulayɣer nerǧa asirem
- A nsenned f ṣṣber
- Amsedrar ur iḥekkem
- Xas yeɣra yeẓwer
- Afus n lbaṭel ittwalqem
- Lɣella-s d cceṛ
- I laṣel ssamsen udem
- Yeɣma yejjenjeṛ
- Jeggren s ddin t-taɛṛabt
- Tamurt n Lezzayer
- D uɣurru d uɣurru d uɣurru
- D ungifibubben tabburt
- Akken i wen-teḍra
- Ma tɣilem ad ḍelqen I tsarutt
- Tesɛam nniyya
- W iɛerḍen tacriḥt n tsekkurt
- Ur iqenneɛ ara
- Ddwa-s a-ncerreg tamurt
- An-nebrez tura
- Amar assen ay atma
- At-naqel Lezzayer
- Seg uɣurru seg uɣurru seg uɣurru
- Mačči d yiwen i d-iẓedmen
- Isenta tuccar
- Ay amcum deg-neɣ yeffɣen
- Yeǧǧa-d tisigar
- Di Lezzayer tagmatt tuḍen
- Tenṭer ur ur tettnekkar
- Ssus iṛebba acciwen
- Ad yesni idurar
- Iɛeṭṭel a d-ijbu liser
- Ara tt-ifersen
- Seg uɣurru seg uɣurru seg uɣurru
- Xas yeqqed-aɣ laẓ d facal
- F ṣṣber ur nettsennid
- Skud mazal tarwa n laḥlal
- Ur s-nkennu I lqid
- Akken yebɣa izzelz uzaylal
- Ur nxellef abrid
- I g-gemmaren a tiḥemmal
- Ur neffiɣ f lǧid
- S laṣel d ṣṣfa lɛeqqal
- Ss an-nezwi Lezzayer
- Seg uɣurru seg uɣurru seg uɣurru
Iseddagen d Yizdayen iberraniyen [beddel]
- Matoub.net — Fondation Lounès Matoub
- Answer.com — Lounès Matoub
Lounès Matoub in Musique.arabe by Mario Scolas