Kamal Buɛmara

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
(Yettusmimeḍ seg Kamal Bouamara)
Kamal Buɛmara
Tameddurt
Talalit Tawilayt n Bgayet, 1959 (64/65 n yiseggasen)
Taɣlent Lezzayer
Tiɣri
Tutlayin Taɛrabt
Amahil
Amahil amaru d aselmad

“...Tamnaḍt n Sidi Ɛic tewwi tazwart deg umennuɣ ɣef tumast tamaziɣt...”, aya d Muḥend Besɛud i t-id-yuran deg udlis-is . Tama-ya n Bgayet d tidet tefka-d aṭas n yimeɣnasen, i yennuɣen ama ɣef uslelli n tmurt-nneɣ neɣ ɣef tutlayt tamaziɣt. Akken i das-isemma Besɛud “une pépinière du berbérisme” Seg wid i d-teğğa temnaḍt-a nezmer ad d-nadder deg uḥric n tussna n tmaziɣt Kamal Buɛmara. Aṭas n medden i yesnen argaz-a ama deg tɣuri n yidlisen i d-yura neɣ deg yisurag i d-yefka neɣ ulamma deg rradyu neɣ deg tiliẓri n tmaziɣt; maca llan wid i yesteqsayen ɣef umezruy-is; tameddurt-is d umecwar-is ameɣnasan ɣef tumast-nneɣ. ɣef wakka ad neɛreḍ amek ara d-nsuk tiṭ ɣef yiwen i yefkan lğehd n wallaɣ-is i tmentelt tuɣdimt ɣef wacu mmuten aṭas. Kamal Buɛmara, d yiwen seg yizmawen i d-teğğa temnaḍt n Tmeẓrit i d-yezgan deg tama n umalu n Bgayet. Argaz-a ilul mi tezɛef tegrawla n tmurt-nneɣ ass n 25 deg ɣuct aseggas n 1959. Ikcem ɣer uɣerbaz i tikkelt tamezwarut aseggas n 1965. Sin akkin yerra ɣer uɣerbaz alemmas n Sidi Ɛic. 03 n yiseggasen yekcem tasnawit n Debbih Crif i d-yezgan deg Uqbu. Ayen i yefka d lğehd d tɣuri ssawḍen-t ad yawi akayad n lbak deg yunyu 1980, tallit ideg teḥma tefsut n Yimaziɣen. Mi yekcem ɣer tesdawit, Mass Buɛmara, yeɣra deg tsuddut taɣelnawt n tfellaḥt (INA) i d-yezgan deg Lḥerrac (Lezzayer), anda i yeqqim ugar n 05 n yiseggasen s wayes i d-yeffeɣ s ugerdas (diplôme) Ajenyur deg tussna n tfellaḥt ( Aḥric n tdamsa). Tayri-s i tmaziɣt, tewwi-t ad yeğğ taɣult ɣef wacu i yefka acḥal d aseggas i wakken ad d-yeḍfer abrid n tussna n tmaziɣt. Dɣa yella deg yimezwura i ixedmen tazrawt n nnig n turagt deg Tesga n Tutlayt d Yidles n Tmaziɣt deg tesdawit n Bgayet s wayes i yesɛa lmajister deg tsekla n tmaziɣt aseggas n 1995. Aseggas n 1996 yewwi-d agerdas n tezrawin talqayin (D.E.A.) deg INALCO, deg tmanaɣt n Fransa (Lpari). Imi leɛtab ur t-id-nettader! Akken i das-yenna umedyaz, Buɛmara iwala dakken leqdic i iga deg tezrawt-is n lmajister ur yemmid ara, ihi iḥettem ɣef yiman-is ad yernu anadi deg tezrawt i iga akken ad d-yessekfel yiwen n umedyaz ameqqran aqbur n Leqbayel seg tattut Si Lbacir Amellaḥ. D tazrawt n Dukṭura iwumi isemma Littératude et société: le cas de Si Lbachir Amellah (1861-1930), un poète chanteur de Petite Kabylie. Ma nuɣal-d s telqey ɣer tezrawt-a (la thèse), tella-d ɣef yiwen n umeddaḥ n Tmurt n Leqbayel i iɛacen deg tallit n unekcum arumi. Mass Buɛmara - ɣas tuget n wakud ideg yexdem leqdic-a yesɛedda-t deg Tmurt n Leqbayel (Bgayet)- aseqdec n usentel-a i wumi i d-yezga i lmendad Ɛebdellah Bunfur, yella-d deg temdint n Lpari aseggas n 2003. Dɣa iwakken ad tt-yebnu d tazrawt, aselmad-a yefka seg tudert-is i uḥric-a n unadi ussnan ugar n 10 n yiseggasen. ɣas zrin yiseggasen, yeɛteb wallaɣ, terza-d lɣella. S leqdic-a yesɛan azal meqqer, amassan Kamel Buɛmara yesnerna-d ixulaf i tsekla tamaziɣt; am wakken i yeḥrez aḥric deg-s seg tattut, imi tasekla-ya, tella yerna mazal-itt deg timawit, ur tressi ara iman-is deg tira. Am wakken yefka yakan tudert i wawal n Léopard Sédar Senghor “Yal amɣar, yal tamɣart ara yemmten, d tamkardit i yettruɣen!” D ayen ara yeğğen, s udlis-a n Kamel Buɛmara, amedyaz – acennay Si Lbacir Amellaḥ ad d-ibin, ɣas ulamma , d iseggasen-aya ur yettwbdar ara, ulac win yuran fell-as; ad d-yeffeɣ ɣer tafat, ad ɣren fell-as medden, ad d-ğğen awal fell-as i warraw-nsen, ad yaɣ amur deg tsekla n tmaziɣt, s umata. Mi ara nesfeḍ aɣebbar ɣef yiwet n teɣmert seg umezruy-nneɣ, amassan-a yuklalen leqder s leqdic-is ussnan, d win ara aɣ-yilin d tallelt i tmuɣli ɣer yizri, yebnan ɣef wawal d timawit, ladɣa tallit n unekcum arumi i tegzi akken iwata, abrid ansa i d-nɛedda d wamek ara yili usirem i tikli ɣer sdat.

Deg tesga n tmaziɣt; Mass Buɛmara yesɣer aṭas n walmuden : tanfalit, tira, tiẓri n tsekla, tasekla n tmaziɣt ...atg. Ma deg twuriwin i yeṭṭef nezmer ad d-nadder:

  • D aselway n usqamu ussnan n Tesga n Tutlayt d Yidles n Tmaziɣt seg 1996 ar 1999;

D ixef n Tesga n Tutlayt n Tmaziɣt seg meɣres 2000 armi tuber 2001;

  • D aselway n usqamu ussnan n Tesga n Tutlayt d Yidles n Tmaziɣt seg 1996 ar 1999;

D ixef n Tesga n Tutlayt n Tmaziɣt seg meɣres 2000 armi tuber 2001;

  • Seg 2003/2007 d aselway n useqqamu ussnan n Tmezdayt n Tsekliwin d Tussniwin Talsanin;
  • Seg 2003/2007 d aselway n useqqamu ussnan n Tmezdayt n Tsekliwin d Tussniwin Talsanin;
  • Seg useggas n 2005/2006 d imḍebber ɣef useqqamu n lmajister n tesga (tasnalmudt, tasekla, tasnilest);
  • D aɣella n usenfar CNEPRU Terminologies (amazighes) des sciences sociales et de l’éducation: traitements morphosémantique et sociolinguistique.

Mass Buɛmara d bab n umru, tira-s teğğa-d ixulaf deg unnar-a n tussna d tsekla. Dɣa seg wayen yura ad d-nebder:

  1. Ussan di Tmurt (d tasuqilt n Jours de Kabylie i yura Mulud Ferɛun);
  2. Tuɣalin n uqcic ijaḥen, (tasuqilt n le Retour de l’enfant prodigue n André Gide);
  3. Nekni d wiyiḍ, yura-d deg-s 05 n tullisin.
  4. Si Lbachir Amellah (1861-1930), un poète chanteur célèbre de Kabylie.
  5. Ilugan n tira n tmaziɣt, d adlisfus i d-yexdem s tallelt n yselmaden-nniḍen n tesga, d aslugen n tira s ugemmay alaṭini, d ilugan s wayes tleḥḥu tesga n tmaziɣt n tesdawit n Bgayet.

Yura-d daɣ azal n 04 n tezmilin deg D.B.K Hommes et Femmes de Kabylie, iɣef i d-yezga Mass Caker Salem d lmendad. Deg uḥric n tmedyezt:

  • D aɛeggal deg tesqamut n yinzurfa n Warraz Mouloud Mameri deg Tizi-Wezzu seg 1994 almi 2000.
  • D aselway n tesqamut n yinzurfa n tfaska n tmedyezt n Adrar n Fad (Ayt Smaɛel-Bgayet) seg 2002 ar ass-a.

Zidan Yasin