Aṣqif n Ṭmana
| Aṣqif n Ṭmana | ||
|---|---|---|
| Tadbelt | ||
| Isem Aṛumi | Michelet | |
| Isem Aɛrab | Ain El Hammam | |
| Tamurt | ||
| Tamnaṭ | Tamurt n Iqbayliyen Tameqqṛant | |
| tanebdaḍt | Tizi Uzzu | |
| Tangalt ONS | 1502 | |
| Angal n lbusṭa | 15200 | |
| Idles d tadimugrafit | ||
| Imezdaɣ | 20,401 imezd. (2008[1]) | |
| Taneẓẓi | 529 imezd./km2 | |
| Tamaḍlarut | ||
| Amsideg | ||
| Tajumma | 38.55 km2 | |
Aṣqif n Ṭmana (عين الحمام s-taɛravt, Ain El Hammam s tazzayrit, isem-is aqbur Michelet) d taɣiwant n ugezdu n Tizi-Uzzu di Tmurt Leqvayel, tella ar 45 km deg anẓul-agmuḍ n Tizi-Uzzu dɣa ar 95 km deg agafa-agmuḍ n Tuvirett.
Agbur |
[beddel] Tamaḍlarut
[beddel] Asideg (timella)
Taɣiwant n Aṣqif n Ṭmana tella deg anẓul-agmuḍ n Ugezdu n Tizi-Uzzu. Tebɛuẓẓel ɣef akal aqdim n lεeṛc n At Mengellat.
[beddel] Idurar
Tamdint tella ɣef udem ugafa n Ǧerǧer, ar 1080 lmitra n awrir. Tudrin n taɣiwant n Aṣqif n Ṭmana vnan ɣef abeṛdi n udrar, alamma 1800 lmitra n awrir[2].
[beddel] Tudrin n Taɣiwant
Di tagazma tadeblant n 1984, taɣiwant n Aṣqif n Ṭmana tesɛa tudrin agi[3] :
|
|
[beddel] Amezruy
Tamdint tamecṭuḥt tamsedrart, i vnan Iṛumiyen deg 1881, semman-as Michelet d tajmilt af amazray aṛumi Jules Michelet.
Asmi d-yussa azarug n tmurt n lezzayer, semman-as Ain El Hammam iwakken ad kemmelen asenfaṛ n tasεurrebt n isemawen n imḍiqen. Imil, imdanen t-kemmelen as semman i tamdint agi Michelet naɣ Michli naɣ Michyi.
Zikenni Michelet yella d amḍiq-aɣella n tɣiwant n Ǧerǧer i tevna tadbelt tamehrsant iwakken at sefrek tilufa tidbeltin d tiserdasin n tamnaṭ. Asqif n-Ṭmana d-isem aqdim n takcemt tagafat n tamdint (Taxlijt taqdimt n At sidi Sɛid d timeqbeṛt anda yemḍel amedyaz aqvayli Si Muḥ U Mḥend .
Di zik, tamdint agi tela d-amḍiq anda yella agduz n At Mengellat yal ddurt, semman-as zik "Ttlata At Mengellat" (Aram n At Menguellat). Kra d issegwasen sakin, tamdint t rmes agduz n At Yeḥya ig llan, zikenni, yal asiḍyas ar 3 km seg dinna, ar tama n At Hicem, ar amḍiq i yella tura amḍiq-aɣella n taɣiwant n At Yeḥya.
[beddel] Tadbelt
Taɣiwant n Aṣqif n Ṭmana tesɛa sviṭaṛ, akumisaria, tamsetla, snat tisenawitin, lbuṣṭa, leḥkma d 14 iɣerbazen.
[beddel] Tadamsa
Taɣiwant tesɛa tisellit i aẓeṭṭa n tiṛakniwin.[2].
[beddel] Imicliyen axataren
- Faḍma N Sumer, tamennaɣt mgal Fransa.
- Cerif Xeddam, Acennay.
- Massa Bucafa, tacennayt.
- Σamar Zahi , Acennay.
- Taleb Rabaḥ , Acennay.
- Karim Abranis, Acennay.
- Ḥusin At Ḥmed, apolitisi.
[beddel] Tugniwin
-
tamuɣli ɣef Aṣqif n Ṭmana d kra tudrin n At Mengellat.
[beddel] Tira d timselyutin
- ↑ Evolution intercensitaire de la population sur le site de la wilaya de Tizi Ouzou. Consulté le 25/02/2011
- ↑ 2.0 2.1 (ISBN 978-2-911328-25-1)
- ↑ Journal officiel de la République Algérienne, 19 décembre 1984. Décret no 84-365, fixant la composition, la consistance et les limites territoriales des communes. Wilaya de Tizi Ouzou, page 1508.