Aṣqif n Ṭmana

Seg Wikipedia
Neggez ar: ẓer isebtar, anadi
Aṣqif n Ṭmana

Aɣalad agejdi n ddumi
Aɣalad agejdi n ddumi

Tadbelt
Isem Aṛumi Michelet
Isem Aɛrab Ain El Hammam
Tamurt

Asenjaq n Tmurt Leqvayel Tamurt n Iqvayliyen

Tamnaṭ Tamurt n Iqbayliyen Tameqqṛant
tanebdaḍt Tizi Uzzu
Tangalt ONS 1502
Angal n lbusṭa 15200
Idles d tadimugrafit
Imezdaɣ 20,401 imezd. (2008[1])
Taneẓẓi 529 imezd./km2
Tamaḍlarut
Amsideg 36° 34′ 17″ N 4° 18′ 35″ E / 36.571251, 4.30973136° 34′ 17″ N 4° 18′ 35″ E / 36.571251, 4.309731
Tajumma 38.55 km2
(Voir situation sur carte : Tamurt Leqvayel)

<div style="position:absolute;border:none; top:Expression error: Unexpected number.%;left:198.29495287841%;

">
Point carte.svg
(Voir situation sur carte : Tamurt Leqvayel)

<div style="position:absolute;border:none; top:Expression error: Unexpected number.%;left:198.29495287841%;

">
Point carte.svg


Aṣqif n Ṭmana (عين الحمام s-taɛravt, Ain El Hammam s tazzayrit, isem-is aqbur Michelet) d taɣiwant n ugezdu n Tizi-Uzzu di Tmurt Leqvayel, tella ar 45 km deg anẓul-agmuḍ n Tizi-Uzzu dɣa ar 95 km deg agafa-agmuḍ n Tuvirett.

Agbur

[beddel] Tamaḍlarut

[beddel] Asideg (timella)

Taɣiwant n Aṣqif n Ṭmana tella deg anẓul-agmuḍ n Ugezdu n Tizi-Uzzu. Tebɛuẓẓel ɣef akal aqdim n lεeṛc n At Mengellat.

Tiɣiwanin tinaragin n Aṣqif n Ṭmana
At Aggwaca At Aggwaca, At Yeḥya At Yeḥya
At Yanni Aṣqif n Ṭmana At Yeḥya
Ibudraren,
Yatafen
Akbil At Bu Yusef

[beddel] Idurar

Tamdint tella ɣef udem ugafa n Ǧerǧer, ar 1080 lmitra n awrir. Tudrin n taɣiwant n Aṣqif n Ṭmana vnan ɣef abeṛdi n udrar, alamma 1800 lmitra n awrir[2].

[beddel] Tudrin n Taɣiwant

Di tagazma tadeblant n 1984, taɣiwant n Aṣqif n Ṭmana tesɛa tudrin agi[3] :

  • Aṣqif n Ṭmana
  • At-sidi-Sɛid
  • Tawrirt At Mengellat
  • Warzen
  • Tamejjuṭ
  • Waytslid
  • At-Ɛilem
  • Iɣil-n-Wegni
  • Tililit
  • Tasga-Mellul
  • Lqorar
  • Taskenfout
  • Azru Kollal
  • Tawrirt Amran
  • Aguni n Teslent
  • Waghzen
  • Awrir
  • Lqern
  • Tagunsa
  • At Ɛisa
  • Buagac
  • Lqar Ufela
  • At Seddiq

[beddel] Amezruy

Tamdint tamecṭuḥt tamsedrart, i vnan Iṛumiyen deg 1881, semman-as Michelet d tajmilt af amazray aṛumi Jules Michelet.

Asmi d-yussa azarug n tmurt n lezzayer, semman-as Ain El Hammam iwakken ad kemmelen asenfaṛ n tasεurrebt n isemawen n imḍiqen. Imil, imdanen t-kemmelen as semman i tamdint agi Michelet naɣ Michli naɣ Michyi.

Zikenni Michelet yella d amḍiq-aɣella n tɣiwant n Ǧerǧer i tevna tadbelt tamehrsant iwakken at sefrek tilufa tidbeltin d tiserdasin n tamnaṭ. Asqif n-Ṭmana d-isem aqdim n takcemt tagafat n tamdint (Taxlijt taqdimt n At sidi Sɛid d timeqbeṛt anda yemḍel amedyaz aqvayli Si Muḥ U Mḥend .

Di zik, tamdint agi tela d-amḍiq anda yella agduz n At Mengellat yal ddurt, semman-as zik "Ttlata At Mengellat" (Aram n At Menguellat). Kra d issegwasen sakin, tamdint t rmes agduz n At Yeḥya ig llan, zikenni, yal asiḍyas ar 3 km seg dinna, ar tama n At Hicem, ar amḍiq i yella tura amḍiq-aɣella n taɣiwant n At Yeḥya.

[beddel] Tadbelt

Taɣiwant n Aṣqif n Ṭmana tesɛa sviṭaṛ, akumisaria, tamsetla, snat tisenawitin, lbuṣṭa, leḥkma d 14 iɣerbazen.

[beddel] Tadamsa

Taɣiwant tesɛa tisellit i aẓeṭṭa n tiṛakniwin.[2].

[beddel] Imicliyen axataren

[beddel] Tugniwin

Senned f yiwet tugna iwakken at semreɣ
Kra tudrin Lɛarc n At Mengellat seg At Sidi Hmed (RN 15)

[beddel] Tira d timselyutin

  1. Evolution intercensitaire de la population sur le site de la wilaya de Tizi Ouzou. Consulté le 25/02/2011
  2. 2.0 2.1 (ISBN 978-2-911328-25-1) 
  3. Journal officiel de la République Algérienne, 19 décembre 1984. Décret no 84-365, fixant la composition, la consistance et les limites territoriales des communes. Wilaya de Tizi Ouzou, page 1508.


Dduzan inu
Talluntin n isemawen

Tineḍwa
Tigawtin
Ẓer isebtar
Dduzan
S tutlayin tiyaḍ