Ɛmer n At Ḥemmuda

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
(Yettusmimeḍ seg Aɛmar n At Ḥemmuda)
Ɛmer n At Ḥemmuda
Tameddurt
Talalit Ibudraren, 1923
Taɣlent Algérie française (fr) Suqel
Lmut Ibudraren, Meɣres 1956
Tiɣri
Tutlayin Taɛrabt
Amahil
Amahil militant ou militante politique (fr) Suqel

Ɛmar n At Ḥemmuda, d yiwen n wergaz, n umeɣras n tlelli, n timunent n tmurt n Lzzayer.

Illul deg usegwas n 1923 deg tama n Tasaft Ugemmun. Yettwanɣa deg usegwas n 1956 axaṭer d yiwen n umeɣras n Tizzayrit.

Deg useggas n 40, yetteki deg yiwet n terbaɛt yekkaten ɣef Lzzayer Tazzayrit, anda ilaq ad yilli wemkan i Tmaziɣt (ladɣa Taqabylit).


Tameddurt-is[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ɛmar At Ḥemmuda aẓar-is n taddart n Tasaft Ugemmun deg tama n Ibudraren, deg tlemmast n wedrar n Ǧerger. Yettili-yas i "colonel" Ɛmiruc (Ɛmiṛuc At Ḥemmuda).

Ɛmar At Ḥemmuda yella yeqqar deg uɣerbaz "Ecole Normale" di Buzriɛa deg Lezzayer. Yeɣra daɣen deg tama n Bufarik, Tamelyant akked Benɛknun.

Di Benɛkun yetteki deg terbaɛt i wumi qqaren "Tarbaɛt n inelmaden n Tesdawit n Benɛkun" ar tama n Ḥusin At Ḥmed, Saɛid Cciban, Ɛumar Usediq, Muḥend At Ɛemran, Bennay Waɛli.

Asmi yexsar akayad-ines n le bac, yekkcem dɣa ar ukabar n PPA anda yennuɣ ɣef Lzzayer Tazzayrit si tazwara n usegwas n 1942.

Ɛmar At Ḥemmuda d yiwen n umeɣnas n terbaɛt n "l'OS", tarbaɛt n umenuɣ tufirt, yettusemma ɣef uqarruy n terbaɛt-agi deg tama n tmurt n Yeqbayliyen (kabylie).

Deg useggas n 1948, Ɛmar At Ḥemmuda yettusemma d amazwar (candidat) deg tama n Useqqif n Tmana (Micli).

Cwit n lweqt, ifaq i tektiwin n ukabar n ugdud azzayri (PPA), dɣa yeɛreḍ ad yessekcem timuzɣa deg ukabar-agi akk di tektiwin n ukabar-agi. S waya i d-yella gar wid i yessekren ayen i wumi semman "la Crise berbériste" deg usegwas n 1949. Cwiṭ n lweqt kkan, Aɛmar At Ḥemmuda yettwaṭṭef ger ifassen n Fransa, anda yekcem ɣer lḥebs di Blida.

Asmi yella deg lḥebs di Blida, akabar n Ugdud Aɣerfan n Lzzayer (PPA), yessufeɣ-it di lufaq.

Deg useggas n 1950, Fransa tserreḥ-as, yeffeɣ-d si lḥebs. Asmi i d-yefaɣ si lḥebs, yuɣal ixeddem di Lzzayer ar tama n Mbarek n At Mangellat akked Baccir Bumaɛza.

Asmi i yekker ṭrad n 1954, yettwateḥem am "wemdakul n tektiwin n Messali Ḥaǧ" (yuggin di lawan-nni traḍ d umenuy ɣef timunent n tmurt n Lzzayer s leslaḥ).

Dɣa yettwanɣa deg usegwas n 1956 ɣer f ufus n kra n yemjuḥad (ALN) deg tama n At Waɛban (Aqbil ).